Webbinarium om vindkraft och fåglar


Webbinariet direktsändes måndagen, den 11 september kl. 14.00 - 15.00, och spelades då in. Här nedan kan du se filmen.













































Program

Du får veta mer om det senaste inom forskningen kring vindkraft och fågel. Frauke Ecke är universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Fraucke har i sin forskning bland annat deltagit i Vindvals specifika satsning på kungsörn där forskarna studerade vilken betydelse fåglarnas hemområden, biotopval och rörelser har för vindkraftsetableringar. Richard Ottvall är ekologikonsult vid Ottvall et al. Richard är en av forskarna som skrivit Vindvals senaste (maj 2017) syntesrapport om vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss, vilken bland annat sammanfattar de svenska kontroll- och uppföljningsprogram som genomförts fram till 2015/2016.



Frågor till webbinariet

Besvarade frågor:

  • Vet vi hur många fåglar som råkar illa ut av flygtrafiken eller tågtrafik eller trafik i allmänhet? (18:20)
  • Hur kommer det att se ut med storskalig planering och adaptiv uppföljning om du får bestämma? (19:02)
  • Finns det något undvikandeavstånd för tjäder under spelperioden? (21:44)
  • Hur ser du på att vi har en radie på 2 km som ett skyddsavstånd generellt i tillståndsärenden? (35:00)
  • Vilka insatser behövs för att kunna veta hur örnarna rör sig? (36:20)
  • Om det finns örn som rör sig i hela Sverige, var i Sverige vore det minst dåligt för örnen att vi bygger vindkraft? (37:45)
  • Vilken forskning behövs närmast när det gäller vindkraft och fåglar? Vilka forskningsfrågor är lite vita? (39:25)
  • Finns det några kommentarer kring ugglor och berguv i förhållande till vindkraft? (42:00)
  • Tror ni att, om tid ges, fåglarna kan anpassa sig och lära sig undvika vindkraftverk och därmed direkta kollisioner? (43:24)
  • Vet man om det är vibrationer, ljud eller skaderisk som får fåglar på flytt att undvika vindkraftverk? Eller är det bara att de uppfattar hinder i närheten och väljer en annan riktning? (45:03)
  • Vi vill gå från individ till population. Till Frauke: Har du något som du ser utifrån din forskning? (46:14)
  • Man kan titta på speciella revir som varit mer framgångsrika än andra. Vissa ställen är mer värdefulla för populationen i stort. Är det ett sätt framåt mot att titta på population istället för individ? (46:58)
  • Till Rickard: Kan du utveckla något kring hur Vindval anser att tjäder ska hanteras? (48:14)
  • Till Frauke: Har några örnar förolyckats i Storrotliden? (49:30)
  • Hur hanterar nationella myndigheter den problematik som Rickard pekade på när det gäller nationell standard av inventering och uppföljning av vindkraft? (49:56)
  • Gäller era studier verk av olika höjd, och ingår även horisontella verk? (51:17)
  • Enligt Naturvårdsverket så är syntesrapporten inte en vägledning till handläggare, utan att betrakta som en kunskapssammanställning. De menar att rekommendationerna som står i rapporten enbart är författarnas egna slutsatser och rekommendationer. Tycker ni att detta framgår tydligt när rapporten presenteras för handläggare och övriga? (52:13)
  • Vilken institution skulle vara ansvarig för att ta fram en vägledning? Finns det sådana diskussioner? (53:14)
  • Kan ni ge exempel på hur ett kontrollprogram är utformat? (54:11)
  • Frauke, du sa tidigare att även små halter av bly skulle påverka örnarnas flygförmåga. Kan du utveckla det? (56:02)

Obesvarade frågor:

  • Varför ser man så ofta till risken för att enskilda fåglar ska skadas eller förolyckas, istället för påverkan på populationen?

Richard Ottvall: Artskyddsförordningen tolkas som att det är förbjudet att avsiktligt skada, störa eller döda fåglar, i synnerhet arter som är listade på fågelskyddsdirektivets bilaga 1, de som är rödlistade och de med en negativ trend, dvs. minskar i antal. Vägledande domar från Mark- och miljööverdomstolen antyder att det är risker för påverkan på den lokala populationen i området som ska bedömas. För hotade fågelarter som t.ex. örnar med låg reproduktion innebär detta att det är enskilda individer som beaktas. Så länge vindkraftetablering hanteras ärende-för-ärende kan vi nog förvänta oss att risker för påverkan bedöms på en lokal nivå med fokus på enskilda revir, boplatser, födosöksområden eller spelplatser.

  • Är skyddsavstånd till fågelbon ett bra sätt att skydda en fågelpopulation?

Richard Ottvall: Ja och kanske nej. Det finns vetenskapliga studier som visar att dödlighet av örnar är högre om boplatser är placerade i närheten av vindkraftverk än vid längre avstånd från verk. Skyddsavstånd till boplatser är ett sätt att minska risken för störning och dödlighet. Risken försvinner dock inte helt och en cirkelformad skyddszon speglar inte alltid området med den högsta risken för fåglarna. Samtidigt är skyddsavstånd ett pragmatiskt och tämligen enkelt sätt att ta hänsyn till skyddsvärda fåglar. När man hanterar ett enskilt vindkraftärende är skyddsavstånd sannolikt det bästa sättet för att skydda vissa fåglar. Om vi istället vill skydda en fågelpopulation på en större skala är kanske skyddsavstånd inte alltid det bästa sättet. Detta då det kan bli så att vindkraften sprids ut på fler platser jämfört med om verken koncentreras till färre platser där skyddsavstånd inte används, eller åtminstone inte i samma omfattning. Med mer utspridda verk riskerar påverkan på fågelpopulationer istället att bli större. Det kan då vara ett bättre fågelskydd att istället se till att tillräckligt stora arealer blir vindkraftfria zoner.

  • Finns det något sätt att arbeta med skydd av fåglar som riktar in sig på populationen som helhet istället för enskilda individer?

Richard Ottvall: En helhetssyn är att föredra då det finns faktorer som påverkar fågelpopulationer mer än vad vindkraft gör. För örnar kan det vara bly i naturen, kraftledningar och tågtrafik. För sjöfåglar till havs kan det vara oljeutsläpp. För såväl hönsfåglar som rovfåglar kan det vara skogsbruket. I nuläget är det dock sällan som ett sådant helhetsgrepp används.

  • Hur görs inventeringar av fågelpopulationer på nationell nivå?

Richard Ottvall: Svensk Fågeltaxering vid Lunds universitet utför nationella inventeringar som genererar populationstrender för ca 150 svenska fågelarter. Dessa inventeringar täcker fåglar i våra vanligaste miljöer. Därutöver utförs standardiserade inventeringar i vissa mer sällsynta miljöer, t.ex. strandängar. Flera artspecifika inventeringar utförs av ideella organisationer. Bland de senare kan nämnas uppföljning av kungsörn, fiskgjuse, pilgrimsfalk, berguv och lommar.

  • Kan metoderna för inventering och kontrollprogram standardiseras så informationen dels i högre grad kan bidra till ökad kunskap, dels göras tillgänglig för fler?

Richard Ottvall: Absolut! Vi (Lunds universitet) har tillsammans med Vattenfall tagit fram en metodkatalog med riktlinjer för hur inventeringar och kontrollprogram kan utföras (se https://corporate.vattenfall.se/globalassets/sverige/hallbarhet/rapporter/metodkatalog_for_fagelinventering_2015_10_06.pdf). Det är svårt att analysera påverkan av vindkraft på fågellivet vid en specifik plats, men när data insamlats med standardiserad metodik från ett flertal platser kan kunskapen öka.

  • Kan data från inventeringar och kontroll-/uppföljningsprogram göras tillgängliga för fler, också för projekteringsbolag?

Richard Ottvall: Det finns planer på att lägga ut inventeringar och kontrollprogram på Vindvals hemsida där de ska kunna bli tillgängliga för alla.