Webbinarium 1 om vindkraft och ljud


Webbinariet direktsändes tisdagen, den 25 april kl. 14.00 - 15.00, och spelades då in. Här nedan kan du se filmen.











































Program

Du får veta mer om det senaste inom forskningen om vindkraft och ljud. Medverkar gör Karl Bolin, KTH, och Dag Glebe, SP/RISE, som båda har lång erfarenhet av forskning om ljud. Forskarna är knutna till forskningsprogrammet Vindval där detta ämne studerats under lång tid. Bolins senaste projekt studerade kontrollprogram av buller vid vindkraftverk, medan Glebes pågående projekt handlar om olika faktorer kopplade till ljudupplevelsen av vindkraft. Moderator är Olle Jansson som är rektorsråd på Uppsala universitet, Campus Gotland. En chat är öppen för frågor från deltagarna.

Karl Bolin är lektor på kungliga tekniska högskolans institution för Farkost och flygteknik. Han disputerade 2009 med en avhandling om naturlig maskering av vindkraftsljud och modellering av ljudutbredning över hav. I sin fortsatta forskning om vindkraft har Karl fokuserat på ljudutbrednings- och perceptionsfrågor, bland annat om utformning av kontrollprogram och om när och var människor blir störda av vindkraftsljud.

Dag Glebe är forskningsledare på sektionen för ljud och vibrationer på RISE Research Institute of Sweden (tidigare SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut). Dag är teknisk doktor i akustik och har forskat inom tillämpad akustik och psykoakustik på Sony Eriksson under ett tiotal år. Just nu ingår han i ett projekt som försöker ta ett helhetsgrepp på vindkraftens bullerproblematik genom att kombinera studier om ljudutbredning och ljudperception.



Fråga till webbinariet

Besvarade frågor:

  • Vad är viktigast för en handläggarer på en tillståndsmyndighet att tänka på när man bedömer ljudmätningar i en tillståndsansökan? (40:15)
  • Närboende klagar och företaget har kontrollmätt och värdet ligger precis under 40 decibel, men grannarna upplever sig fortfarande mycket störda. Vad göra? (42:20)
  • Finns det några direktiv om ljudpåverkan på djur? (44:50)
  • Tar man samma hänsyn när man bygger vägar? (45:30)
  • Jag har hört att 40 decibel A motsvarar mitt kylskåp. Stämmer det? (46:10)
  • Jag vistas ofta i närheten av fem verk i skogsmiljö där ljudet upplevs\”normarl”\ när jag går nära verken men ljudet är mycket mer dunkande på ca 1,3 km avstånd tidigt på morgonen. Är det så att OAM bara framträder på långa avstånd? (47:40)
  • Vad skulle det innebära i praktiken att byta mätsystem, eller ha ett flertal parametrar med i ljudberäkningen i etablering av vindkraft? (47:50)
  • Att isolera och byta fönster m.m. togs upp som tänkbara sätt att förbättra för närboende - har det här använts som åtgärd i Sverige? Är det något enskilda fastighetsägare behövt stå för eller som verksamhetsutövaren finansierat? (49:40)
  • Blir ljudet högre eller lägre respektive eller färdas längre eller kortare vid snötäcke? isbildning? (53:10)
  • Kan man reglera rotorbladen på befintliga \"gamla\" pitchreglerade verk så att OAM försvinner eller är det bara på nyare verk med mordernare programvara? (53:55)
  • Vindkraftverken har blivit större över tid. Har ljudbilden eller hur vi mäter den också förändrats (54:30)
  • Hur stor potential finns att stänga av vindkraftverket under tex natten när det i övrigt är tyst? (56:00)
  • Om det finns flera parker med olika ägare i närheten; hur reder man ut vem som ska reglera ned om man har bullerproblem vid en bostad? (57:30)

Obesvarade frågor:

  • Hur anpassade du (Karl Bolin) verken för att minimera överstegringen?

Karl Bolin: Jag har inte gjort detta själv men det görs genom att ändra vinkeln på bladet mot vinden dvs attackvinkeln.

  • Är inte fläkt-ljud mer vanligt nu? (Ställdes under Dag Glebes presentation)

Dag Glebe: Om man med detta menar det aerodynamiska ljudet från vindkraftverk så kommer det att framträda mer och mer i samband med att andra ljud byggs bort. På nyare vindkraftverk har man kunnat minska mekaniska ljud med nya tekniska lösningar, även toner i vindbruset går att förebygga, och dunkandet av bladpassager är mindre påtagligt efter att man slutat att låta rotorn arbeta ”nedströms” i vindriktning. Kvar blir då det aerodynamiska ljudet, som kommer att bli mer och mer renodlat. I takt med att vindkraften byggs ut skulle man därför kunna säga att fläktljud blir vanligare. För övrigt finns det en generell trend i samhället att vi har mer fläktar i vår omgivning, på grund av datorer med mera. Detta är något som man på sikt vill bygga bort med till exempel mer effektiva lösningar för kylning sett ur ett hållbarhets- och systemperspektiv för samhället..

  • Medför högre och högre vindkraftverk att fler blir störda eller kan det faktiskt bli färre?

Karl Bolin: Det finns ingen undersökning på detta område vad jag har sett, jag kan spekulera i att högre verk gör att de producerar el hela tiden vilket betyder att närboende oftare kommer att ha ljud omkring sig och kanske därför mer störda men detta är spekulationer.

Dag Glebe: Det är inget man generellt kan svara på, eftersom det till viss del handlar om att planera rätt för att utnyttja situationen: Om ljudkällan hamnar högre, och ljudnivån inte ökar så blir det antagligen lägre nivåer i närområdet och områden som, på grund av att avståndet till källan ökar. Men en del skärmningseffekt kan försvinna i vissa fall (det blir t ex fri sikt till fler platser), och utbredningsdämpningen kan bli mindre i vissa områden eftersom utbredningen sker i mindre utsträckning parallellt med marken. Ofta görs vindkraftverk högre i samband med att effekten höjs. Kan man öka effekten utan en motsvarande ökning av bullernivån, så kan det finnas ytterligare planeringsvinster att göra i och med att färre kraftverk behövs. Om man kan utnyttja de möjligheter att begränsa bullerstörningar genom att planera smart är det alltså mycket möjligt att färre människor blir störda, men det är alltså inget som är självklart.

  • Kan man sätta på hajfenor på alla typer av verk i efterhand? Är det dyrt?

Karl Bolin: Man kan sätta på dem i efterhand, vet inte om det gäller alla turbiner dock men vanligtvis sätts de på i efterhand. Kostnad vet jag inget om.

  • Hur ofta är det rimligt att kontrollmäta ljudnivån från vindkraftverk efter uppförande?

Karl Bolin: Tidigare var det vanligt att 5-års intervall angavs i kontrollprogram men det har blivit mindre sådana formuleringar med tiden. Jag tycker att om det är problem bör kontrollmätningar göras och kontinuerligt uppdateras men att verk utan rapporterade problem och tillsynsmyndigheten tillser att grannar inte störs bör kontrollmätningar vara onödiga.

Dag Glebe: Detta är kanske mer en politisk fråga, men man kan säga att trenden går mot att när väl tillstånd getts och en initial kontrollmätning gjorts så finns det mindre utrymme att göra insatser. Men en tänkvärd fråga är vad man vinner på att göra uppföljande mätningar på vindkraftverk. På grund av de variationer som orsakas av väder och vind så är det ofta mest relevant att bedöma om ljudet från ett verk ändrat karaktär eller blivit starkare. En intressant aspekt är att detta troligtvis är ett symptom på en anomali i verkets funktion och status, vilket borde ha ett särskilt intresse för verksamhetsutövaren och kontinuerligt borde monitoreras som en processövervakning. I vilket fall så är rapporterade förändringar i ljudbilden något som skulle kunna trigga en kontrollmätning.