MEDVERKANDE
Jonathan Edward Colman, Universitet i Oslo
Under 25 år har han forskat om samspel mellan renar och utbyggnation samt varit ledare för och deltagit i flera tvärvetenskapliga forskningsprojekt om vindkraftverkets inverkan på renarnas markanvändning.

Anna Skarin, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Anna forskar om vad som driver renens beteende, om renens och renskötarens val av betesområde och hur de interagerar med omgivningen. Sedan 2009 har hon varit projektledare för fyra olika forskningsprojekt om hur renar och renskötsel påverkas av vindkraftutbyggnad. Vidare arbetar hon med frågor kring hur rovdjur påverkar renarnas val av betesområde och hur renens naturliga betesbeteende påverkas av utfodring.

Kjell Grip, Mark och miljödomstolen i Umeå
Kjell är lärare och marinekolog. Han har arbetat i kommun, länsstyrelse, departement, Naturvårdsverket och internationella organisationer. För närvarande är han ordförande i styrgruppen för Vindval samt är särskild ledamot i Mark och miljödomstolen i Umeå, inom Havs- och Vattenmyndighetens ansvarsområde.

Moderator: Åsa Elmqvist
Åsa arbetar på Vindvals kansli med att samordna forskning om vindkraftens miljöeffekter.

Presentationer från webbinariet

Jonathan Edward Colman: Reindeer and reactions towards wind power facilities

Anna Skarin: Vindkraft, ren och renskötsel på vinterbete och året-runt-markerna

Frågor i webbinariet

• Vad av detta är generaliserbart över alla områden?  Vad är specifikt för skogsområden?

Anna Skarin
Generellt: När renarna har tillgång till alternativa områden undviker de vindkraftområden. Att responsen varierar i relation till vilka alternativa områden som finns att tillgå och hur påverkan från annan störning påverkar, exempelvis insekter under sommaren.
Skogsområden: Att det verkar finnas en skillnad mellan öppna områden och skogsområden, och att renarna förändrar sitt beteende mer i öppna områden i närheten av vindkraft.

Jonathan Colman: At resultater vil variere! Jeg mener vi ikke har nok data til å differensiere mellom ulike landskapstyper ennå. Vi trenger mer data til å teste mekanisme (årsakssammenheng).

• Vad är det som är det stora bekymret egentligen?  (Infrastrukturen?  ljudet?)

Anna Skarin: Hela anläggningen påverkar, inklusive vägar, ljud och rörelse från vindturbinerna, trafikaktivitet osv, samt hur de är placerade i landskapet i förhållande till annan markanvändning och hur det påverkar.

Jonathan Colman: Fortsatt usikkert. Vi trenger mer data til å teste mekanismer (årsakssammenheng).

• Vad utmärker bra områden?

Anna Skarin: Bra områden för vindkraft eller för renar? Bra områden för renar är där det finns betesro (bra bete samt lugn och ro utan störningar som skrämmer renarna). Betesron är viktig, förlorar renen tid för att beta kan de inte kompensera den förlusten senare, det leder till ett lägre energiintag och i längden sämre kondition och hälsa.

• Vem är det som påverkas?   (renarna? Renskötarnas arbete?)

Anna Skarin: Båda två.

Jonathan Colman: Begge deler.

• Vad kan man göra åt det?

Anna Skarin: Undvika att bygga ut i områden som är viktiga för renskötseln. Om utbyggnad är oundvikligt bör det kompenseras på ett bra sätt, inte bara med ersättning för utfodring utan med åtgärder som kan förbättra betesmarkerna exempelvis riktiga renodukter som kan förbättra flyttvägar eller långsiktiga skogsåtgärder i områden där de har effekt och renen kan finna betesro.

Jonathan Colman: Det alle viktigste er å samarbeide godt med reindriftsutøvere.

• Vad är skillnaden mellan byggfas och driftfas?   Finns det en tillvänjningseffekt?

Anna Skarin: I våra studier i Malå, där vi nu följt upp påverkan upptill sex år efter driftsättning, verkar inte påverkan minska. Renarna undviker fortfarande områden som de innan anläggningarna byggdes, använde mer. Under byggfas syntes en tydlig barriäreffekt av vägar där transporter skedde, de verkar delvis ha försvunnit. Istället har valet av betesområde förändrats i större utsträckning under driftfas jämfört med byggfas.

Jonathan Colman: Mengden mennsklige aktiviteter. Jo mer jo verre. Til en vis grad og i noen situasjoner, vil og kan dyrene tilvenne seg. Dette er lite studert.

• Hur ser ni på samexistens mellan vindkraft och renskötsel?

Anna Skarin: Det är något som renskötseln/samebyarna och vindprojektörerna måste svara på. Det kan inte vi som forskare svara på.

Frågor från deltagare

1. Hur kan vi hitta modeller för att tolka data om undvikelse under vinterhalvåret som där analysen också intecknar att det finns en naturlig ”störning” i form av renskötaren som är aktiv med att driva, flytta, kantbevaka och utfodra renar?

Anna Skarin: Det går inte alltid (framför allt vintertid) att särskilja vad som är renskötarens val av betesområde och renens val, vi skriver mer om detta i vår senaste rapport i metoddelen. Det innebär att när vi analyserar renarnas habitatval på regional skala (val av betesområde, hemområde, inom säsongsbetesmarken) visar det en kombination av renens och renskötarens val. Vid val av områden inom hemområdet har vi tagit bort de positioner som representerar flytt av renar från ett område till ett annat osv och inom hemområdet visar det då renens val. Vi kan också ta hänsyn till renskötarens kantbevakning i analysen och utesluta de områden som renarna inte får gå till. Om renarna utfodras i ett område måste det beskrivas och tas hänsyn till i tolkning av resultaten.

Jonathan Colman: Slik er det å studere og analysere semi-domestiserte reinsdyr som er i stor grad påvirket av mennesker som driver og kontrollerer deres flyttveier og arealbruk på stor og middels skala. På mindre geografiske nivåer, vil reinens adferd, beitevalg og arealbruk være mindre avhengig av mennesker. Jo større geografisk skala, jo mer er det også driften vi modellerer. Det at reindriftsutøvere påvirker flokkene kan også være et viktig bidrag til avbøtende tiltak – f.eks. at reindriftsutøvere kan aktiv drive og holde reinsdyrene sine inn i vindparkområder.

1. I förrgår gav Högsta domstolen i Norge renägarna i Fosen rätt att utbyggnaden av vindkraften i Storheia och Roan strider mot urfolksrättigheterna. Kommentar och koppling till de negativa effekterna Colman har funnit i detta område?

Anna Skarin: Domen i Högsta domstolen i Norge baserade sin faktainhämtning om hur renarna påverkas från de sakkunnigutredningar som gjordes till förhandlingarna i Lagmansretten i december 2019. Då var dessa projekt i Vindval inte slutrapporterade, de har inte tagit in nya resultat i sin bedömning i Høysteretten. Domen finns att läsa i sin helhet här: https://www.domstol.no/globalassets/upload/hret/avgjorelser/2021/oktober-2021/hr-2021-1975-s.pdf

Jonathan Colman: Det vet jeg ikke, men det kan ha påvirket domstolen. Vi skrev også konsekvensutredningen i sin tid og konkluderte med at Roan vindpark ville være meget, meget negativ, og Storheia stor negativ.

1. Finns det planer på att ta fram data om renarnas betesnyttjande som bygger på en kombination av geografiska (topografi, jordart mm) och biologiska data (betesväxter) för att förutse renens val i landskapet?

Anna Skarin: De analyser vi har gjort baseras på renens val i landskapet i relation till olika vegetationstyper och andra variabler som topografi och avstånd till olika typ av infrastruktur. I ett nytt pågående projekt (OneImpact) som leds av Bram van Moorter (NINA, Norge) kommer vi att jobba med att ta fram habitatval och val av förflyttningskorridorer för renen genom att analysera GPS-data från både vildren i Norge och tamren i Norge och Sverige. Här vill vi hitta vilka betesområden som är viktiga för renen på en nationell skala och sedan bygga scenariomodeller för olika områden (fjällmiljö, skogsmiljö osv) och undersöka hur mycket habitat som ”kommer tillbaka” om vi plockar bort infrastruktur i landskapet. Det kan vara till en god hjälp vid planering tillsammans med renskötseln för att veta var i landskapet man behöver och bör göra åtgärder.

Jonathan Colman: Vi gjør dette på den måten at beite/vegetasjon er alltid med i våre analyser, og vegetasjonen vil reflektere i stor grad geologien og topografien i området. Noen ganger er data for disse parametrer også med, men ofte med store korrelasjoner mellom disse og vegetasjon, blir det unødvendig å inkludere begge. Da passer beite/vegetasjon best i de fleste modeller, med mindre det er sommeren og insektplager, da kan høyde og vind (terreng) være viktig og uavhengig vegetasjon. Det samme med snøtykkelsen eller is om vinteren, som kan være en viktigere variabel enn beite. Har man rovdyr og andre påvirkninger som vindparker og mennesker som overstyrer både beite og geologi/topografi, burde disse inkluderes i modellene.

1. Når blir rapporten offentlig tilgjengelig?

Anna Skarin: Snart!

1. Varför var det så stor skillnad mellan de olika studierna om renarna blev störda när de betade kring vindkraftverken? Både mellan de norska studierna och de svenska.

Anna Skarin: Det kan variera mellan olika områden och säsong och de beror också på vilka andra faktorer som spelar in. Det är därför viktigt att försöka ta hänsyn till de olika variabler som kan påverka renen. Om exempelvis renen har tillgång till alternativa betesområden verkar de oftast välja bort områden med vindkraft framför andra områden. Ibland har studier gjorts i områden (som i några av de norska studierna) där renarna har liten möjlighet att välja andra betesområden än de som finns nära vindkraft. De har då inget alternativ annat än att fortsätta använda de områden som finns. Det vi inte vet är hur detta påverkar deras kondition och hälsa om de hela tiden tvingas att välja områden där det är mycket störningar från mänsklig aktivitet och infrastruktur.

Jonathan Colman: Det er faktisk ikke store forskjeller mellom studiene. Alle studier av vindkraft og rein har enten funnet ingen negative effekter, eller effekter opp mot 50% redusert bruk innen 15 km. Det varierer! Det mener jeg stemmer med virkeligheten. Det betyr at vindparker kan være en negativ påvirkning for reinsdyrene noen steder, noen ganger, eller ikke nødvendigvis negativ for reinens arealbruk og adferd i det hele tatt andre steder og andre ganger. Det er også meget viktig at for reindriftsutøvere er det kun negativ for deres drift og utøvelse av deres næring.

1. Inom konsultyrket krävs att man ska bedöma påverkan på rennäringen vid olika exploateringar. Er forskning ligger ofta till grund för denna typ av bedömningar. Har ni några tips för att säkerställa att man får med samtliga parametrar?

Anna Skarin: Ja, det är många olika parametrar att ta med, men i grunden är det tillgång till betesmark som är det viktigaste för renen och renskötseln. Den naturliga betesmarken är resursen i systemet, finns inte den fungerar det inte. En viktig del är att kommunicera med samebyn om det som behöver beskrivas. Kumulativa effekter eller summan av all markanvändning som kan leda till att de negativa konsekvenserna blir större än varje enskild påverkansfaktor var för sig är något som är viktigt. Det är exempelvis viktigt att ta med hur historisk exploatering fortfarande kan spela in och förvärras av en ny exploatering. Fundera över var nollpunkten är, utgår utredningen från att dagens situation är bra eller finns det redan påverkan i området.

Jonathan Colman: Usikkert på hva som menes her, men man forsøker å få med absolutt alt i en konsekvensutredning. Det blir en kombinasjon av 0-alternativet, verdibeskrivelsen og samlet belastning. Da skal ”alt” være med.

Kjell Grip: Det är många intressen som ska tillgodoses vid en vindkraftsetablering, vilket ställer krav på kunskap och samarbete hos de olika aktörerna om planerings- och tillståndsprocessen ska bli effektiv. I planeringsprocessen samordnas och vägs olika krav från det sökande företaget, med krav från markägare, sektorsmyndigheter, intressegrupper och allmänhet. Det är här i planeringen som olika sociala, juridiska, ekonomiska, tekniska och ekologiska förhållanden vägs samman, varefter ett förslag till beslut arbetas fram. Det är de som lämnar underlaget till planeraren som skall se till att det underlag man lämnar är sakligt och väl underbyggt. Även om den fysiska planeringsprocessen har sina brister är det den bästa metoden vi har för att väga olika intressen mot varandra. Det är planeraren, som ansvarar för att arbeta fram ett beslutsunderlag med förslag till beslut, men det är beslutsfattaren (domstol, länsstyrelse, kommun) som fattar beslutet. I sin värdering av inlämnat beslutsunderlag har beslutsfattaren hjälp av sakkunniga och experter, för att diskutera underlagets brister och förtjänster inför det beslut som man har att fatta i ett ärende. Varje beslut är en bedömning av det beslutsunderlag som lämnats. Ju tydligare och väl underbyggt beslutsunderlaget är, desto säkrare bedömning.

1. What might the more negative results in Raggovidda and Roen be the result of, as compared with the other studies in Norway?

Anna Skarin: Att det faktiskt fanns möjlighet för renarna att använda alternativa områden långt bort från vindkraftutbyggnaden.

Jonathan Colman: For these two study areas, the herders and the GPS-data supported a clear effect of how the windfarms (including their roads and turbines) influenced the reindeers’ movement patterns at relatively large scales (5-15+ km). When reindeers’ movement pattern changed such that large areas were no longer used in the same extent as before the parks were built, the result was a large effect on the % of areas used less when comparing before and after. Every study area and reindeer population are different. For Raggovidda and Roan, we are still looking into mechanisms driving these results, and will hopefully know more in the years to come.

1. Återkoppling till svaret jag fick från Colman om Fosen. Hade det varit möjligt att förutsäga störningarna innan vindkraftsutbyggnaden genomfördes? En annan fråga är vilken betydelse du tror att forskare som du har för tillståndsprocesserna och inte minst för hävdande av urfolksrättigheter?

Anna Skarin: En del i den konsekvensutredning vi (Skarin, Sandström, Neibhur och Tömmervik) gjorde inför förhandlingen i Fosen var att se på hur mycket områdena använts av reinbetesdistriktet innan utbyggnad skett. Det vi såg var att området var viktigt för renskötseln och användes i hög grad under vintern av renarna, vilket gav en indikation på att det var ett mycket viktigt betesområde för distriktet. Sedan är det svårt att veta exakt hur stora konsekvenserna blir. Kunskap om hur renarna och renskötseln använder betesområdena har blivit viktig i flera olika domstolsprocesser och har stor betydelse för att hävda rätten till betesmarkerna. Vår forskning kring renens arealbruk och beteende används ofta i dessa förhandlingar och kan komplimentera den kunskap som renskötarna besitter om hur betesmarkerna används.

Jonathan Colman: Man burde ha data på arealbruk og drift så lenge og så grundig som mulig i mange år før vindparkene bygges. Og akkurat det samme i mange år etter vindparken er i drift. Ellers kan tilfeldigheter og årlig variasjon (som alltid er tilsted) bidrar i for stor grad til resultatene og tolkning av disse. Den eventuelle betydningen vi forskere har på arealforvaltningsprosesser og andres rettigheter vet jeg ingenting om. Jeg har lurte på akkurat det samme flere ganger.

1. Kommer ni att fortsätta studera påverkan över längre tid, exempelvis över en tidsperiod av en hel vindparks livslängd, ca 25 år i samma park?

Anna Skarin: Jag tror det kan bli aktuellt att följa upp vindkraften efter ännu längre drifttid, nu har vi följt upp så långt som 7 år efter driftsättning och ser fortfarande negativa effekter av anläggningarna. Det skulle vara relevant att följa upp efter ännu längre tid.

Jonathan Colman: Det hadde vært meget bra! Jeg skulle gjerne ønske at vi kunne fortsette med våre studier hele den levetiden til disse vindparkene. Det hadde gitt et verdifullt datagrunnlag og bidratt til en mer helhetlig forståelse av interaksjoner mellom vindparker og reinens arealbruk og adferd. Man kunne også teste i mye større grad aktuelle avbøtende tiltak sammen med reindriftsutøvere.

 

FRÅGOR
Liselotte Aldén liselotte.alden@geo.uu.se
Institutionen för geovetenskaper, Vindkraftenheten, Uppsala universitet Campus Gotland