MEDVERKANDE
Lisa Johansson, Naturvårdsverket
Lisa är akustiker och har forskat om ljudutbredning från havsbaserad vindkraft. Efter många år som akustikkonsult inom samhällsbuller arbetar hon sedan 2018 på Naturvårdsverket som teknisk handläggare. På Naturvårdsverket har hon bland annat bistått i framtagandet av den nya vägledningen om buller från vindkraftverk och i ett flertal tillståndsprövningar av vindkraftsparker där Naturvårdsverket deltagit. 

Karl Bolin, Kungliga Tekniska Högskolan
Karl är akustikforskare och har framförallt arbetat med ljudutbredning från vindkraftverk och hur vindkraftsbuller upplevs i olika miljöer och hur det maskeras av andra ljud. Förutom att undervisa om vindkraftsbuller har Karl medverkat i två kunskapssammanställningar om vindkraftsbuller som Naturvårdsverket beställt och deltagit i såväl Europeiska som nationella forskningsprojekt om vindkraft.

Moderator: Karin Bengtsson

 

Presentationer från webbinariet

Lisa Johansson: Vägledning om buller från vindkraftverk

Karl Bolin: Vindkraft – en kunskapsöversikt

 

FRÅGOR FRÅN PUBLIKEN

Varför kan man inte placera verk så att ingen störs i eller runt sin bostad?

Lisa: Att ha en nolltolerans mot bullerstörningar i samhället skulle innebära att bullrande verksamheter i stort sett blir omöjliga att uppföra. För alla typer av omgivningsbuller har man från samhällets sida satt riktvärden som innebär att ca 10 – 20 % av en population riskerar att uppleva bullret som störande. Det finns inget skäl att hantera vindkraft på ett annat sätt än industrier, infrastruktur mm.

Varför tillämpar ni inte paragraf 2 - Försiktighetsprincipen i MIljöbalken? Precis som du Lisa säger så är ni osäkra d v s ni kan inte med säkerhet säga hur detta buller påverkar människor och med deras hälsa.

Lisa: Vi har tillräcklig kunskap om påverkan på människor. Det finns en risk att en mindre grupp människor upplever bullret som störande. Risken för andra negativa hälsoeffekter är mycket liten. Kunskapsläget sammanfattas i Vindvals syntesrapport.

Går det att säga nåt mer precist om "ofta återkommande och påtaglig amplitudmodulation"?

Lisa: Tyvärr inte mer än att man får göra en bedömning i varje enskilt fall. Vi hoppas kunna återkomma med tydligare vägledning om detta men det kan dröja något år.

Vad är frekvenser för hörbara toner för dessa riktvärden och vad gäller icke hörbara frekvenser?

Karl: Toner börjar uppfattas som toner och inte fluktuationer ungefär vid 10-20 Hz, följdfrågan om icke hörbara frekvenser förstår jag inte vad frågeställaren avser.

Även om ert arbete bara är en “vägledning” d v s egentligen inte har någon juridisk funktion så är ni en myndighet och ert arbete ses som något man litar på. Vad det gäller vindkraftsbuller så är det vindkraftsindustrins egna konsult bolag som gör buller rapporten för MKB vilket är grunden till att få ett tilstånd. När projektet är byggt och verkligheten visar sig vara något helt annat så är det VKV bolaget som får göra kontrollmätningen. Ofta används samma konsultbolag. Denne skall alltså kontrollera sitt eget arbete samt riskera en stängning av ett VKV industri området. Det är anmärkningsvärt att staten - NV och EM använder sig av SAMMA konsultbolag som VKV industrin nyttjar. Detta med skattemedel. Har vi inga oberoende buller konsulter i Sverige?

Lisa: Enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler är det verksamhetsutövaren som enligt kunskapskravet ska ha kunskap om och redogöra för sin miljöpåverkan. Egenkontroll och uppföljning av villkor görs också av verksamhetsutövaren enligt miljöbalken. Naturvårdsverket och Energimyndigheten anlitar inte konsulter för mätningar och beräkningar av vindkraftsparker.

Gäller åtgärderna för att minska bulleralstringen hörbart och/eller lågfrekvent buller?

Lisa: Åtgärderna som jag beskrev har varierande effekt på olika frekvenser. Men alla avser hörbart buller inklusive lågfrekvent (som också är hörbart).

Ska man addera ljudnivåer även från annan ev. verksamhet i området?

Lisa: Som regel, nej.

40 dBA har använts länge. Det är känt att störningar av sömnen börjar på ca 33 dB och att störningar  av sömmen inträffar för  20 % av de som boende vid gränsen 40 dBA förutsatt att det är helt friska personer i sina bästa år. Hur kan det vara försvarbart att sett över hela landet många tusen personer kommer att drabbas av ohälsa med tillämpning av 40 dBA.

Lisa: Jag antar att det är Göteborgs Universitets sömnstudie som det hänvisas till. Där har man sett effekt på sömnen vid 33 dBA inomhus. Riktvärdet 40 dBA gäller utomhus.

Hur förklarar ni att så många närboende är helt förtvivlade och inte kan sova i sina hus trots att de teoretiska beräkningarna ligger inom era riktvärden?

Lisa: Det kan finnas flera förklaringar till varför en person upplever sig störd av buller. Det är inte vår bild att det är ett utbrett problem med sömnstörningar orsakat av vindkraftsbuller i Sverige.

Tar WHOs riktvärden om sömnstörningar hänsyn till amplitudmodulerat buller?

Karl: WHO:s riktvärden gäller oavsett bullerkälla och är därför på olika nivåer för olika ljudkällor. Eftersom vindkraftsbuller ibland har amplitudmodulationer bör dessa implicit beaktas i riktlinjerna.

WHO sätter gränsvärde i dBL, d.v.s. rak sammanvägning. Varför envisas svenska myndigehter med att se till A-vägt buller?

Lisa: WHO:s riktvärden är satta som Lden och Lnight enligt ISO 1996-1:2016 vilket innebär att de är A-vägda. Sedan skriver de tyvärr inte ut dBA i sina guidelines values men det framgår om man läser hela rapporten.

Har WHO inräknat icke hörbara frekvenser?

Karl: WHO:s Lden rekommendation gäller 20Hz-20 kHz.

Finns det planer på att ta fram riktlinjer för undervattensbuller?

Lisa: Ja, det finns som åtgärder i de internationella samarbetena i HELCOM och OSPAR att ta fram riktvärden mm för undervattensbuller. Havs- och vattenmyndigheten vägleder om undervattensbuller och kan svara på ytterligare frågor om detta.

Ni har fått många frågor från drabbade - vilka av dem har ni besökt (kommun / projekt) eller har ni gjort denna utredning från skrivbordet?

Lisa: Bedömningen av vilka riktvärden som bör gälla är baserad på forskning publicerad i vetenskapliga tidskrifter och liknande. Naturvårdsverket har haft möten med intresseföreningar och närboende.

Är det 8 timmar per år respektive 30 minuter per dag fortfarande "det normala" för villkor/försiktighetsmått om skuggor?

Karl: Jag har inte sett att denna rekommendation har ändrats sedan 2011 vid senaste kunskaps- sammanställning så ja.

I Storbritannien föreskrivs ett minsta avstånd på 3000 meter mellan bostäder och verk högre än 150 meter. I Svenska kommuner är minsta ”respektavstånd” ofta extremt litet, t.ex. 3 eller 4 x verkets totalhöjd. Varför sätts inte ett nationell minsta respektavstånd, på t.ex. 10x verkens höjd?

Lisa: Vi bedömer att det är mer ändamålsenligt att reglera ljudnivån än avståndet. Om man reglerar avståndet tar man bort incitamentet för att ta fram vindkraftverk som alstrar lägre ljudnivåer.

I de fall FoHM gränsvärden för lågfrekvent buller inne i bostäder tillämpas använder exploatörena i sina beräkningar fasaddämpning enligt en studie från 2010 av Hoffmeyer och Jakobsen vad jag iakttagit. Året efter publiceringen avfärdades denna studie som felaktig och vilseledande av Henrik Møller, Steffen Pedersen, Kerstin Persson Waye och Christian Sejer Pedersen från universiteten i Aarborg och Göteborg. Hoffmeyer och Jakobsens studie baseras på mätningar i Danmark och Holland som har mycket stor andel styva stenfasader till skillnad från Svensk landsbygd där gamla veka träfasader med betydligt sämre dämpning för lågfrekvent buller är vanliga.

Hur kan ett godkännade av detta anses vara förenligt med Miljöbalkens försiktighetsprioncip?

Lisa: Jag har sett olika bedömningar av fasaders ljudisolering, det finns även svenska sammanställningar av detta. Det är verksamhetsutövaren som bär risken om de överskattar byggnadens ljudisolering då den kan relativt enkelt kontrolleras med mätningar. Naturvårdsverket anser att det i vindkraftparkers tillstånd bör finnas villkor på att vidta åtgärder om det visar sig att riktvärden inomhus överskrids.

Gällande upplevelser och störning av hinderljus så finns en intressant studie av Wind Sweden som tagits fram i samarbete med ett flertal parter: https://www.wind-sweden.com/projects/kunskapslyft-hinderbelysning

Karl: Tack för läsrekommendationen, jag ska titta på den. Hindersbelysning har ökat i betydelse för störningen av vindkraft sannolikt pga den ökande höjden men det finns relativt få studier på detta jämfört med buller.

Finns det några avståndsgränser? Inom vilka avstånd från ett vindkraftverk bör man inte uppföra nya bostäder?

Karl: Nej det är framförallt ljudnivån som sätter begränsningar- vintertid så kan iskast från lossnande is/snö från bladen förekomma men dessa avstånd är kortare än gränsen för ljudnivån.

När det handlar om sömn- det ska ganska ordentliga störningar till innan människor ber om sömnmedel.

Karl: Så är det sannolikt, det är kanske därför sambandet mellan ljudexponering och sömnmedelsförskrivning är relativt svagt i den danska studien (Poulsen m fl 2019).

Menar  Bohlin att de drabbade invånarna är ute efter uppmärksamhet?

Karl: Nej.

Varför inte bara stänga av kv på nätterna? Dygnsvila för närboende.

Lisa: Vi bedömer att det inte finns behov av detta då risken för sömnstörningar orsakat av buller från vindkraftverk är låg. Som jämförelse är även riktvärdet för industribuller nattetid 40 dBA.

Jag uppfattade inte WHOs svar på tolerans?

Karl: Andel mycket störda 10% och andel mycket sömnstörda 3%.

Vad är skillnaden på Db och DbA?

Lisa: dBA är en A-vägd ljudnivå, där de högsta och lägsta frekvenserna viktats ned för att bättre spegla hur väl vi hör dem. Ibland är dock A-vägningen underförstådd, exempelvis när WHO skriver Lden 45 dB så är det ändå A-vägd ljudnivå som avses.

Vad var svaret till fråga 3?

Karl: WHO:s gräns är satt till 3% av befolkningen kan tolereras vara mycket sömnstörda.

Hur ser forskningen ut på ljudets påverkan på andra arter än människor?

Lisa: Buller kan ha negativ påverkan på djur och man bör ha skyddsavstånd till bon och spelplatser för hotade fågelarter till exempel. Har ni frågor om detta kan ni kontakta Naturvårdsverkets kundtjänst så kan de lotsa er till de handläggare som är mer kunniga inom påverkan på djur än jag.

Hur mycket finans har givits till forskning om VKV buller i Sverige ?….

Karl: Det vet inte jag, kontakta Energimyndigheten och Vindval (och tidigare Vindforsk)- de är de som har finansierat huvuddelen av forskningen.

Vintertid med isbläggning på rotorbladen förväntas högre ljudnivåer. Sker kontrollmätning under vintern eller sommaren? Finns det riktlinjer gällande säsong?

Karl: Kontrollmätning enligt IEC61400-11 standard ska inte ske när det är snö på marken.

Det skulle vara intressant att höra era tankar kring möjligheten att ta in bakgrundsljud i riktlinjerna? Jag uppfattade det som att kumulativa effekter skall tas med när det gäller övriga vindkraftverk, men tex inte biltrafik. I nuläget kan man ju bo nära en väg så att man inte skulle höra vindkraftverken, men de skulle ändå inte få byggas pga överskridande av 40 dB.

Karl: Jag har skrivit en doktoarsavhandling om bakgrundsljud, se http://kth.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A217217&dswid=-2915.

Ja det vore verkligen önskvärt att Energimyndigheten kunde förtydliga att 10% av befolkningen får stå ut med bullerstörningar om vindkraft etableras nationellt...men då lär väl stödet för vindkraft minska och det ligger nog inte i energimyndighetens intresse!

Lisa: Nu var kommentaren ställd till Energimyndigheten som inte var med på föredraget. Men på Naturvårdsverkets hemsida med vägledning om vindkraftsbuller framgår att riktvärdet ligger på en sådan nivå att vissa kommer att uppleva det som störande.

Förstod jag rätt att WHO tillåter att 3% blir störda och att svenska riktlinjer tillåter att 10% blir störda?

Karl: Nej, WHO bedömer att 10% mycket störda kan tolereras och 3% mycket sömnstörda kan tolereras.

Övervägde ni att ta in klart väder vid lämpliga mättidpunkter eftersom vindprofilen är så pass annorlunda vid klart och mulet väder?

Lisa: Mätning bör göras i förhållanden som motsvarar svag medvind. Det kan vara vid både klart och mulet väder, så länge ljudhastighetsprofilen än lämplig. I arbetet med ny vägledning valde vi att inte peta så mycket på mätmetoderna eftersom det pågår forskning och utveckling av dessa på annat håll. Det kan komma reviderade rekommendationer om detta i framtiden.

Hur kan man anse att det förhållandet att 10% känner sig mycket störda vid 40 dBA är i linje med MB 9:3 där hänsyn ska tas till de mest känsliga ?

Lisa: Riktvärden för buller är generellt satta på en nivå där en mindre del av en population upplever sig som störda, det gäller så väl för vindkraft som trafikbuller, industribuller etc. Det kan anses vara fastställt i lagstiftning och praxis att det är en acceptabel nivå.

Kan ni säga något om positiv och negativ refraktion och hur det påverkar ljudutbredningen under dagen visavi under kväll och natt.

Karl: Det finns väldokumenterat i se t.ex.v.d. Bergs utmärkta artikel: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022460X03012197?casa_token=AwUcTgSGeXIAAAAA:Gh9OYpa1XGM3UESqhMjcKk1bjMw_SE31ExdbNej_OK1utV7F0hv6D_P73cWjEeCYP3jK7DKX

Riktlinjerna för nivåer utomhus utgår från dBA, inomhus dB. Finns det fall då andra "vägningar" av ljudnivån, exempelvis dBC eller dBZ, är relevant? Varför används dBA utomhus och dB inomhus?

Lisa: Folkhälsomyndighetens riktvärden inomhus är satta både i dBA för ”normalt” buller och i ovägd dB-nivå för lågfrekvent buller. Risken att man överskrider Folkhälsomyndighetens riktvärden i dBA är dock mycket liten för vindkraftsbuller så därför är det i första hand riktvärdena för lågfrekvent buller som är relevanta när man pratar om vindkraft.

Ljudet blir ofta mer påtagligt lågfrekvent inomhus eftersom fönster och fasader dämpar det högfrekventa ljudet mer än det lågfrekventa. Ljudet ändrar alltså karaktär när man kommer inomhus. För buller utomhus bedömer vi (med stöd av forskning) att dBA-nivån är det som bäst korrelerar med risken för störning.

Hur påverkar snö ljudnivån? Blir det högre eller lägre ljudnivåer? Jag tänker att snö på träd kanske kan minska ljudnivån men när snön bara ligger på marken och gör ytan mer slät så kanske ljudet blir högre? Ska man mäta buller vintertid eller när det är barmark?

Karl: Man ska mäta buller när det är barmark, se Kristina Conradys doktorsavhandling för övriga spörsmål: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1296842&dswid=4350

Känner ni till om de nya riktvärdena om 35 dB(A) för andra miljöer tex rekreationsområden använts och praxis kring detta numera finns?

Lisa: Se exempelvis Mark- och miljööverdomstolens dom i mål M 12035-13

Hur kan man tycka att 40 dB är okej när man ser utökad utskrivning av sömnmedel redan vid 38 dB.

Karl: En nollvision om sömnstörningar från buller skulle få omfattande samhällskonsekvenser, WHO bedömer att trafikbuller är den absolut största bullerkällan för minskad sömnkvalité och vindkraftsbuller bör behandlas likadant som andra bullerkällor- därav anses 40 dBA vara en rimlig gräns.

Det står i vägledningen angående tillsyn att en bedömning måste göras utifrånförutsättningarna i det enskilda fallet och att inspektion på platsen och en indikativ mätningkan vara ett stöd i bedömningen. Hur görs en indikativ mätning? Vem ska göra den?

Lisa: Det kan vara att inspektören har med sig en ljudmätare till platsen och tar ett stickprov. Det bör göras när det blåser ungefärlig medvind men man behöver inte nödvändigtvis följa alla krav på en standardiserad mätning. Ligger man då över eller nära riktvärdet kan det vara skäl för att gå vidare med ett föreläggande om mätning till verksamhetsutövaren.

Finns det något som tyder på att hajtänder håller? I studier har de visat sig lossna...

Lisa: Jag har inte tittat närmre på detta.

Hur vanligt är det att villkor med lägre bullernivåer än 40 dB A föreskrivs i tillstånd pga amplitudmodulation etc?

Lisa: Skärpningen av riktvärdet vid amplitudmodulation är så pass ny att den så vitt jag vet inte prövats ännu. Tanken är inte att villkoren ska sättas lägre från början för att ta höjd för amplitudmodulation utan att man ska ha stöd för att förelägga om åtgärder om det visar sig att de uppstår.

Varför kan inte vindkraftverk ges samma villkor som annat industribuller, dvs man får låta mer på dagen än på natten.

Lisa: Vi utredde det i arbetet med att se över vägledningen men dels skulle det göra uppföljningen mer komplicerad och dels skulle man troligtvis inte få ut så mycket mer energi även om man tillät mer buller dagtid eftersom den högsta produktionen sker på kvällar och nätter.

Anser ni verkligen att det är acceptabelt att var tionde boende i vissa områden på landsbygden ska uppleva kraftig störning och att utskrivning av farmakologiska medel ska öka.

Karl: Störningen är i linje med riktlinjerna för andra bullerkällor- att behandla bostäder olika beroende på ort låter inte fullt rättvist.

Kan ni resonera kring varför ni inte förordat en percentil, typ L_5 som riktvärde. Så vitt jag kan se sägs det inte i vägledningen hur lång tid ekvivalentnivån ska beräknas över.

Karl: Ekvivalentnivåer har visat sig stämma relativt väl överens med störningar och det epidemiologiska underlag som existerar använder sig av LAeq eller Lden medan undersökningar med percentiler inte har utförts, mig veterligt.

Lisa: Mätningen bör ske över en total tid om 30 minuter, den behöver dock inte vara sammanhängande om det uppstår störningar.

I den bild som visades hade WHO dBL...

Lisa: Det står dB i WHO:s guidelines men man avser ändå A-vägd nivå, enligt definitionen på Lden och Lnight som är de mått WHO använder ska nivån vara A-vägd. Vi inser att det är lite oklart men läser man hela rapporten framgår detta.

Enligt Miljöbalken föreskrivs försiktighetsprincipen, att bästa möjliga teknik ska användas för att vidta de försiktighetsmått som behövs för att förbygga olägenhet för människors hälsa eller miljön så snart det finns skäl att anta att det finns att det kan medföra skada eller olägenhet. Lågfrekvent buller och infraljud har en negtiv påverkan på människors hälsa och miljö, och mängder av vittnesmål finns om problem i närhet till vindkraftindustri. Hur kan det betraktas som bästa möjliga teknik att bortse från lågfrekevent buller i simuleringar och tillståndsprocesser genom att tillämpa A-vägning och sätta gränser för ljudtryck i dB(A) utanför fasaden?

Lisa: Lågfrekvent buller regleras med Folkhälsomyndighetens riktvärden. Naturvårdsverket rekommenderar att vindkraftsparker får villkor för lågfrekvent buller i sina tillstånd och det kan anses vara praxis att de får det numera. Det finns inga indikationer på att infraljud från vindkraftverk ger upphov till negativa hälsoeffekter hos närboende.

När verken är 2-300 meter höga emmitterar de höja ljudeffekter även när det mojnat och naturligt bakgrundsljud vid bostäder tystnat. Den relativa störningen blir då betydligt värre. Nuvarande praxis härrör från en tid de verken var mycket lägre. Hur beaktas detta?

Karl: Den stora epidemiologiska studien som refereras till (Michaud m fl, 2016) genomfördes med relativt höga verk och visar också upp en högre andel mycket störda en de tidigare från Sverige (Pedersen & Waye, 2004) samt holländska (Pedersen m fl 2009). Tyvärr finns det inte resultat som visar om störningen beror på källhöjden men detta skulle vara mycket intressant att se. Om den relativa störningen blir högre vet vi alltså inte i dagsläget men det skulle givetvis vara intressant att se om så är fallet.

Lite märkligt att hänvisa till WHO som en nivå man SKA ligga vid - som ett målvärde för störning. Även WHO har sannolikt satt detta som en rimlig nivå där man måste kunna tänka sig störning, inte som en målnivå.

Karl: Givetvis finns det inget som hindrar att lägre ljudnivåer än WHO:s gräns anger- detta får sägas vara ytterst eftersträvansvärt eftersom andelen mycket störda minskar från ca 6-10% vid 35-40 dBA till ca 1-2% vid 30-35 dBA enligt Pedersen m fl 2009 & Michaud m fl 2016. Målnivå är inget begrepp som används men min bedömning är att störning av vindkraftsbuller bör vara på samma nivå som andra källor till buller t.ex. väg-, spår och flygtraik där gränsenvärden är ca 10% mycket störda.

Anser ni då att man borde anpassa krav [på] hinderbelysning i samband med den ökade störningsgraden?

Karl: Det vore lämpligt om hindersbelysning kunde användas när flygfarkoster befinner sig nära verken men annars vara avstängda. Tyvärr befinner sig vindkraftverk befinner sig i oreglerat luftrum (under 300 m höjd) och där får flygfarkoster röra sig relativt fritt vilket innebär att övervakning för att upptäcka farkoster med t.ex. radar i dagsläget behöver användas för att säkerställa att flygfarkoster inte kolliderar med vindkraftsverken.

 

 

MER
Det här webbinariet är det första av tre som sänds under 2022. 

FRÅGOR
Liselotte Aldén liselotte.alden@geo.uu.se
Institutionen för geovetenskaper, Vindkraftenheten, Uppsala universitet Campus Gotland