Program

I slutet av januari 2021 presenterades den nya nationella strategin för hållbar vindkraftutbyggnad. Den har tagits fram i nära samarbete mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten med målet att nå en bred samsyn om hur staten kan bidra till att skapa förutsättningar för energiomställningen. I webbinariet får du veta mer om vad den innebär.

Medverkande

Lena Odeberg, Naturvårdsverket: Lena är handläggare på Naturvårdsverket samhällsplaneringsenheten. Hon har varit uppdragsledare från Naturvårdsverkets sida i framtagandet av den nationella strategin.

David Newell, Energimyndigheten: David Newell är analytiker på Energimyndigheten. Han jobbar med tillstånds- och planeringsfrågor kring vindkraft och ansvarar för forskningsprogrammet Vindval.

Jakob Ebner, Länsstyrelsen Dalarna: Jakob arbetar på enheten för Agenda 2030 på Länsstyrelsen Dalarna. Han är ansvarig för projektet ”Hållbar vindkraft i Dalarna” där en vägledning för hållbar vindkraft i Dalarna har tagits fram.

Moderator är Agneta Green, Länsstyrelsen i Gotlands län: Agneta är energi- och klimatsamordnare och bland annat sammankallande för den externa samverkansgruppen för gotländskt vindbruk.

Frågor till webbinariet

Besvarade frågor:

• 80 TWh onshore i strategin och 20 TWh offshore i havsplanen. Hur har ni diskuterat kustområdet som verkar falla utanför den nationella vindkraftsstrategin och havsplanerna? (40:25)
• Behövs kommunikationsinsatser om energiomställning i stort? (42:28)
• Om projektet (10 verk 250 meter höga) får nej i vetot. Är det då tänkt att man då kan komma in med en förfrågan gällande 9 verk 250 m höga inom samma område? (45:05)
• Kan Jakob ge exempel på tillitsskapande processer? (46:26)
• Det verkar fortfarande vara underligt lite fokus på hinderbelysningen som krävs för de högre verk vi skulle behöva använda i större utsträckning. Ljusföroreningarna och blixtrandet når långt och skapar motsättningar mot de högre, färre vindkraftverk. Finns det inget i strategin som tar upp behovet av att revidera Transportstyrelsens föreskrifter om hinderbelysningen? (49:50)
• Hur har man tagit hänsyn till kumulativa effekter i strategin? (51:06)
• Hur ser ni på acceptansen av de nya mycket höga vindkraftverken som ändrar landskapsbilden? (52:07)
• Hur kan man ta hänsyn till framtida teknikutveckling när det kommer till kommunernas planer och tillstånd? (55:00)
• Hur optimistiska är ni att vi landar i en hållbar vindkraftsutbyggnad och nå de här 80 TWh onshore? (57:28)

Frågor som besvarats efter webbinariet:

• Kan ni kommentera eventuellt behov av inventeringar av exempelvis kungsörn för att få bra underlag till regionala analyser? Gärna i förhållande till den storskaliga planering som efterfrågas i syntesrapporten med bland annat målnivåer för olika arter.

Svar: Att genomföra inventeringar skulle kunna underlätta vid den tidiga planeringen men ersätter inte inventeringar inför projektering. Kungsörnen är mycket spridd över stora delar av landet och häckar även i triviala skogar (produktionsskogar). Det skulle vara mycket resurskrävande att inventera så pass stora arealer att det ger fullgod täckning. Samtidigt finns det överlag en god kännedom om var många par häckar tack vara årlig uppföljning inom flera län och genom ideella insatser. Dessa data, i den mån de är tillgängliga, kan användas i den tidiga planeringen men det kommer ändå alltid att krävas inventeringar inför varje ny projektering för att säkerställa att nya par inte har tillkommit. Lite oklart vad frågeställaren syftar på med målnivåer i detta sammanhang. Målnivåer saknar betydelse för vilka krav som ställs vid skyddet av arten.

• Markanvändningsplanering på regional och nationell nivå är lite ovanligt i Sverige där kommunen som ni nämnt har ”planmonopol”. Hur har detta diskuterats t.ex. av kommunerna och Boverket (alltså utöver frågan om vetot)?

Svar: ”Planering” i formell mening kommer inte att ske nationellt eller regionalt inom strategin utan planeringsunderlag kommer att tas fram för att samordna och bistå planeringen av vindkraft i kommunerna. Vi har fört dialog under arbetets gång med såväl Sveriges kommuner och regioner, ett antal kommuner, Boverket, länsstyrelserna och berörda regioner bl.a. om hur det nationella och regionala planeringsunderlag som tas fram utifrån strategin förhåller sig till kommunernas planering.

• Hur har ni tagit hänsyn till skydd av fåglar och fladdermöss i kategoriseringen av de tre olika klasser av konfliktområden/kartor?

Svar: Klassningen av olika GIS-skikt är i detta fall enbart inriktat på formellt skyddade områden enligt miljöbalken. Skyddet för fåglar och fladdermössen är inte annorlunda utformat vid vindkraft än vid andra exploaterande verksamheter. Skyddsmekanismerna är kopplade till områdesskydd och skydd för individer och livsmiljöer och utgår från Artskyddsförordningen och EU:s naturvårdsdirektiv. I vår klassning för vindkraft inryms områdesskyddet i klass 3 (områden där samexistens med vindkraft inte är möjlig). För arter som inte kan hanteras genom områdesskyddet (arter med spridda ej koncentrerade förekomster i landskapet) hanteras skyddet i samband med tillståndsprövningen. Skyddet för arterna är starkt och utgör en stopplagstiftning vilket innebär att vindkraft, eller f ö annan exploaterande verksamheter, inte är tillåtet vid befarad risk för negativ påverkan. Dispenser från det strikta skyddet är normalt inte möjligt för vindkraft enligt gällande regelverk. Här finns en beskrivning av indata: En utvecklad planeringprocess för vindkraft(energimyndigheten.se)

• Ser ni att arbetet med regional och kommunal planering kan samordnas? I så fall hur?

Svar: Det kommer vi att samråda med länsstyrelserna om när vi tar fram den s.k. ”metodvägledningen” under hösten som kommer att skissa på hur regionerna kan jobba med strategin. De regionala analyserna kommer att arbetas fram i samverkan regionalt med såväl länsstyrelsen som företrädare för regionen och länets kommuner m.fl. Det planeringsunderlag som blir resultatet av det arbetet utgör i sin tur ett underlag för den kommunala översiktsplaneringen avseende vindkraft.

• Måste områden med nationellt intresse för energiproduktion pekas ut i kommunens översiktsplan som lämpligt?

Svar: Nej, utan strategin blir ett planeringsunderlag till kommunerna. Avseende riksintresse vindbruk ska kommunen i sin översiktsplan ange hur den avser att tillgodose riksintressen. I det avseendet måste kommunen förhålla sig till riksintresse vindbruk, vilket dock inte är detsamma som det planeringsunderlag med potentiella områden för vindkraft som identifieras i den regionala analysprocessen.