Den havsbaserade vindkraften förväntas öka kraftigt. Havs- och vattenmyndigheten planerar för att möjliggöra 120 TWh och har i ett förslag pekat ut 43 områden som lämpliga för vindkraft.

I detta webbinarium berättar Lars Thomsson (Samordnare Energiön Gotland, tidigare Nationell vindkraftssamordnare) om möjligheter och utmaningar med havsbaserad vindkraft och Henrik Westander (Westander Klimat och Energi) ger en samlad bild av 93 olika projekt, var dessa planeras och var de befinner sig i tillståndsprocessen.

MEDVERKANDE

Lars Thomsson, Samordnare Energiön Gotland
Lars har en bakgrund som politiker sedan drygt 30 år tillbaka på kommunal, regional och nationell nivå. Mellan 2018-2022 var han riksdagsledamot. Perioden 2011 till 2018 jobbade han som nationell vindkraftsamordnare för regeringen. Region Gotland driver projektet Energiön Gotland som samordnar ett 25-tal branschaktörer med fokus på vindkraft, elnät, stora förbrukare och statliga aktörer.

Henrik Westander, Westander Klimat och Energi
Henrik har under de senaste fem åren sammanställt statistik om vindkraft. Henrik och hans kollega Wanja Kaufmann har nyligen presenterat en helhetsbild till utredningen om havsbaserad vindkraft samt en rapport om kommunala vetot i sjöterritoriet till Svensk Vindenergi.

FRÅGOR FRÅN DELTAGARE

Varför frågan "Det blir svårare för regeringen att stoppa .." Finns det grund för påståendet att regeringen vill stoppa all vindkraft?
LT: Regeringen markerade vid presentationen 4/11 att regeringen i praktiken stoppar allt vindkraft till havs mellan Åland och Öresund.

I kostnaden - är kostnad för ev. nedmontering i framtiden inräknad
LT:Ja

Hur påverkas Finland, Estland, Lettland m.m. av svenska försvarets besked. Kommer utvecklingen fortsätta där.
LT: Allt tyder på att dessa länder fortsätter med sina vindkraftsplaner till havs, i utpekade områden.

Tror ni att de få som får tillstånd vågar fatta investeringsbeslut när regeringen visar så svag vilja att satsa på havsvind?
HW: Vet inte om det kommer att fattas investeringsbeslut. Vattenfall har pausat Kriegers flak. Nästa på tur är sannolikt OX2 avseende Galene i Västerhavet. Sedan återstår också Vattenfall avseende Kattegatt syd.

Har andra länder inom EU som har havsbaserad vindkraft också haft diskussion utifrån försvaret? Eller andra länder i världen. Hur med övriga Östersjöländer?
LT: Vad jag vet så har alla länder beaktat försvarsaspekterna i sina utbyggnadsplaner för vindkraft till havs. Och hittat avvägningar och tekniska lösningar som gör att det inte blir stopp för byggandet.

Vad jag förstår är även sjöfartsverket väldigt negativa till havsbaserad vindkraft utifrån behovet av isbrytning. Tror ni att även det är en avgörande faktor?
HW: Det behandlas utförligt i Havs- och vattenmyndighetens granskningsförslag till nya havsplaner. Vi bedömer att Försvarsmaktens ställningstagande är betydligt viktigare och därefter också, i sjöterritoriet, kommunernas beslut om veto eller tillstyrkan.

Hur ser möjligheterna till havsbaserad vindkraft som kan hantera energibehovet i Södra Sverige (SE4), där vi idag har det största behovet?
HW: Det återstår tre havsbaserade projektområden i elområde fyra där det ännu inte lämnats in ansökan, Sydkusten Vind, Sjollen och området utanför Halmstad. Samtliga kräver kommunal tillstyrkan.

Nu hoppade texten iväg, det blåser väl på olika ställen i landet, så argumentet att det inte blåser, gäller väl inte samtidigt i hela landet, men är det överföringsproblemet som är boven och iså fall är det väl det som ska lösas.
LT: Det finns analyser som visar att det nästan aldrig blåser likadant i hela Sverige samtidig. Med utspridd vindkraft över hela landet så minskar behovet av reglerkraft, men överföringsbehoven ökar.

I beräkningarna avseende elproduktion som havsbaserad vind kan generera, har man räknat ihop alla parker oavsett om det sker överlapp eller har man adresserat detta? Avseende de 13 parker som fick avslag nyligen så var det aldrig 13 parker att godkänna då det förekommer överlapp av flera parker vilket gör att den faktiska siffran "förlorade" parker enbart uppgår till 7 st. Har man i detta fall räknat på produktionen av alla 13 eller enbart på 7?
HW: Det är riktigt att samtliga 13 inte hade kunnat få tillstånd till hela projektområdena i ansökan, eftersom det finns främst delvisa överlapp i tre av områdena (och för åtta av projekten). Westander Klimat och Energi har inte räknat på hur mycket det skulle kunna produceras på den samlade ansökta (och avslagna) ytan, eftersom det skulle förutsätta att man gör ett antal tämligen osäkra antaganden.

Avseende regeringsbeslutet, kan detta ha något att göra med planer på att se över hur tillståndsprocessen ska gå till och att Sverige på sikt ska göra så som redan görs i ex Finland där regeringen väljer ut områden för havsbaserad vind som auktioneras ut till bästa lämpliga aktör?
HW: Regeringen har tidigare sagt att befintliga ansökningar ska behandlas inom ramen för nuvarande regelverk, och den har inte indikerat att den låtit sig påverkas av den framtida inriktningen med anvisningsområden.

Med tanke på att vindkraften i Östersjön stoppas pga säkerhetsläget.
Varför satsas det inte på multinationella projekt i internationellt vatten? Kanske i form flytande vindkraftverk kombinerade med vågkraft. Många kunde då dela på kostnaden för dyra havskablar och lagringskapacitet där elen förs iland.
LT: I slutändan handlar det om att kunna leverera billig fossilfri el, det är avgörande för allt annat för att klimatomställningen skall lyckas. Flytande vindkraftsparker ligger längre fram eftersom de producerar väsentligt dyrare el.

Hur ser panelen på förutsättningarna att landbaserad vindkraft kan ersätta bortfallet från havsbaserad vindkraft med hänsyn till svenskt behov av elektricitet?
HW: Det finns ett mycket stort intresse bland vindkraftsprojektörer att etablera vindkraft på land, men utbyggnaden begränsas kraftigt av kommunernas veton och Försvarsmaktens invändningar. Regeringens inriktning när det gäller statlig ersättning till kommunerna samt intäktsdelning med närboende och bygder kommer sannolikt att påverka positivt när det gäller vetot.

Är regering och riksdag medvetna om behovet av mer elproduktion som finns i södra Sveriges redan idag? Att det inte handlar om framtidens elförsörjning - utan dagens?
LT: Tveksamt, utifrån det fattade beslutets konsekvenser och det faktum att det inte finns någon plan B.

Om kraften ställer till det för försvaret, vad händer om länder österut bygger kraftverk i havet, kommer det inte att störa försvaret?
LT: Ett troligt resonemang, ja.

Kommer beslutet om havsbaserad vindkraft innebära att Region Gotland kommer att föra samtal med Svenska kraftnät om att planera för att utöka den planerade kabeln mellan Simpevarp och Gnisvärd?
LT: Den analysen är ännu inte gjord. I första hand måste Gotland skapa ö-driftförmåga genom lokal elproduktion, på eller runt Gotland.

Om man tänker sig att det blir regeringsskifte och annat ljud i skällan 2026, är alla projekteringskostnader för dessa parker ändå i sjön? Kan man inte väcka liv i dessa ansökningar igen då?
HW: Det har lagt ned ett omfattande arbete på ansökningar och miljökonsekvensbeskrivningar, och det kan snabbt lämnas in nya ansökningar, men det är kanske mer sannolikt att avslagna projekt kan få en ny chans inom ramen för ett framtida anvisningssystem. Det beror delvis på vilka ”tidsgränser” för nya ansökningar som utredningen om havsbaserad vindkraft kommer att föreslå i sitt betänkande i december.

Hur ser ni på sårbarhetsfrågan vad gäller vindkraft i Östersjön? I händelse av krig med Ryssland så står vindkraftsverk i Östersjön som "sitting ducks" för angrepp och skulle ligga relativt nära räckhåll för rysk eldkraft. Vid kraftig utbyggnad skulle de stå för stor andel av Sveriges energiförsörjning, vilket sannolikt skulle göra dem till attraktiva mål för att skada Sveriges energiförsörjning. Jag vore tacksam för några kommenterer på detta.
LT: Lärdomarna från invasionskriget i Ukraina är att hela el-infrastrukturen är en måltavla för krigshandlingar. Men att det är en fördel med decentraliserad produktion som är svårare att slå ut. Kärnkraftverken stängdes av omedelbart av säkerhetsskäl vid krigsutbrottet 24/2 2022.

Lars, du nämnde att “utmaningarna inte är tekniska, andra länder lyckas.” Kan du ge exempel på vad du tycker andra länder gör rätt när det kommer till expansion av vindkraft?
LT: Andra länder hittar samexistenslösningar mellan Försvarsmaktens intressen och vindkraft till havs. Oftast handlar det om att installera tekniska lösningar som sensorer i parkerna, som framskjuten förmåga.

Det har gjorts väldigt många utredningar kring varje enskilt projekt, men hur mycket har regeringen utrett den här frågan inför sitt beslut. Finns deras utredningar tillgängliga?
HW: Regeringens totalt 14 nya beslut är tillgängliga, samt en promemoria från Försvarsdepartementet daterad i februari 2024. Men i övrigt är inget underlag offentligt tillgängligt.

Kommer beslutet att neka dessa 13 vindparker påverka havsplanerna och utredningen om havsbaserad vindkraft?
HW: Beslutet har fått Havs- och vattenmyndigheten att skjuta på överlämnandet i tre veckor, nytt datum är satt till den 21 januari. Frågan är om myndigheten kommer att helt ta bort alla föreslagna energiområden i Östersjön (eller områdena som inte beviljades av regeringen) eller om befintliga myndigheten behåller dessa energiområden med lägger till ”utredning Försvarsmakten” på motsvarande sätt som vissa energiområden i befintliga havsplaner är ”utredningsområden” relaterat till Natura 2000.

Är det troligt att regeringen kommer att försöka stoppa de andra länderna österut med samma anledning/argument som i Sverige?
HW: Inte troligt, bedömer jag.

Vi kan väl bygga fler på västkusten? Dä finns inga militära hot ju!!!
HW: Regeringen har tidigare beviljat Kattegatt Syd och Galene och den 4 november 2024 beviljades också Poseidon. Regeringen har också möjlighet att bevilja Vidar, som accepterats av Försvarsmakten. Därutöver väntar också Västvind på beslut.

Tror ni inte det har med Tidö-regeringens önskan om kärnkraft att göra?
LT: Det är förstås bara en spekulation, men många ser det sambandet.

Menar ni alltså att regeringen avslagit vindkraft för 500 miljarder utan utredning och istället ett standardsvar för alla 13?
LT: Vissa av parkerna lämnades till regeringen för avgörande enbart några dagar innan beslutet fattades, men avslogs ändå utan sedvanlig process. Så mycket tyder på att det blev samma svar för alla 13 parkerna.

Vad behövs för att de havsbaserade vinkraftsprojekten som har fått tillstånd ska byggas ut? Vattenfall har meddelat att de pausar utbyggnaden av Kriegers flak.
LT: Villkor som gör projekten lönsamma, plus politisk stabila villkor över tid så att investerarna tror på Sverige som investeringsland.

Tror ni att tillräckligt många av de havsbaserade vindkraftsprojekten som finns i planering kommer att få tillstånd och ekonomiska förhållanden för att kunna möta efterfrågan av den gröna energiomställningen?
LT: På sikt ja, eftersom det inte finns några alternativ till vindsparker för Sverige och norra Europa elförsörjning som producerar billig fossilfri el.

 

MER

Det här webbinariet är det andra av tre som sänds under hösten 2024. De kommer filmas under sändning och finns därefter att se på vindkraftskurs.se/webbinarier/. Webbinariet om landbaserad vindkraft som sändes den 4 oktober kan ses här.

Det tredje webbinariet kommer att sändas under december. Det kommer att handla om förslag för att ge kommuner och närboenden incitament att främja vindkraftsutbyggnad samt hur dessa kan påverka acceptans.

Webbinarierna ges inom ramen för vindkraftskurs.se som är en webbaserad kurs som främst riktar sig till kommunpolitiker, handläggare inom offentlig sektor samt yrkesverksamma inom vindkraftsbranschen. Den är också öppen för alla som vill lära mer om vindkraft. Kursen är skapad och drivs av Uppsala universitet Campus Gotland och finansieras av Formas.

FRÅGOR

Liselotte Aldén liselotte.alden@geo.uu.se
Institutionen för geovetenskaper, Vindkraftenheten, Uppsala universitet Campus Gotland