Webbinarium om Repowering

Webbinariet direktsändes tisdagen, den 21 februari 2019 kl. 14.00 - 15.00, och spelades då in. Här nedan kan du se filmen.

Program

Du får veta mer om vilka alternativ man har när vindkraftverken har tjänat ut. De tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekterna av alternativen repowering(generationsskifte), Life time extension (förlängd livstid) och nedmontering kommer att belysas samt vilken framtida potential som finns. Du får också veta vilka tillstånd som behövs idag och ta del av diskussionen om man kan förenkla tillståndsprocessen.

Andreas Wickman, Wickman Vind: Andreas ansvarade för repoweringprojekten på Näsudden. Sammantaget har 61 gamla verk bytts ut till 30 nya. Utbytet har skett successivt under de senaste 7 åren och har lett till att fyra gånger så mycket energi produceras.

Anna Spångö, doktorand i Rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet: Annas avhandling behandlar skogsvårdslagen och miljöbalken rörande skogsbruket och hur det kanske behöver förändras när klimatet förändras. Anna har även arbetat som Miljöjurist vid Länsstyrelsen i Norrbottens län och som Tillstånd och Fastighetsrättslig specialist vid Vattenfall eldistribution, där hon jobbat med prövning i konflikter med, bland annat, samebyar, skydd av biologisk mångfald, naturreservat.

Jakob Economou, projektledare på Energikontoret Skåne med särskilt fokus på vindkraft: Jakob har arbetat med att identifiera hinder och möjligheter med repowering. Nu arbetar han med en potentialstudie om repowering i Skåne samt sprider information om repowering till Skånes kommuner.

Moderator är Olle Jansson, rektorsråd vid Uppsala universitet Campus Gotland.

Frågor till webbinariet

Besvarade frågor:

  • Måste det vara en ökad energiproduktion för att kunna genomföra Repowering-projekt? (19:15)
  • Hur involverade har kommunerna varit i de repowering-projekt som du har deltagit i? (31:22)
  • Är det olika tillståndsprocesser för landbaserad respektive havsbaserad vindkraft? (43:55)
  • När det gäller miljöpåverkan, tar lagen hänsyn till årets alla årstider, med tanke på bland annat djurliv? (44:18)
  • Hur kan repowering bidra till utbyggnaden och samtidigt minimera påverkan? (45:17)
  • Finns det fler exempel på projekt, utöver Bockstigen, där man behållit tornen och endast bytt ut vingar och maskinhus? (46:47)
  • Finns det miljöer som lämpar sig mindre för förnyelse av vindkraftverk? (48:38)
  • Påverkar längre rotorblad fågellivet mer än äldre mindre vindkraftverk? (49:48)
  • Hur ser ni på bullerproblematik kopplat till högre verk och möjligheten till en förenklad tillståndsprocess? (50:58)
  • Hur ser ni på vilka ändringar som ryms inom ramen för villkorsändring respektive ändringstillstånd? (52:46)
  • När är ändringarna inte tillräckligt stora för att motivera ett nytt tillstånd? (53:42)

Obesvarade frågor:

  • Vilka exempel på repowering-åtgärder kan vara exempel som kan hanteras som ändring om tillståndet tidsbegränsats?

Andreas Wickman: Jag förstår inte riktigt, jag tycker du har två olika frågeställningar situationer i samma fråga? Om det är tidsbegränsat tillstånd, så gäller detta för den typ av verk som ursprungsansökan avsåg. Smärre förändringar (typ bara något längre vingar men samma ljud vid bostäder) kan accepteras som tillåten ändring inom det gällande tillståndet, men tiden förlängs inte. Men samma sak gäller icke tidsbegränsade tillstånd. Ändringar behandlas på samma sätt, det som är olika är förlängning. Icke tidsbegränsat kräver aldrig förlängning, men det krävs om man ska köra vidare på tidsbegränsat, efter att tiden löpt ut.

  • Erhåller man 15 år nya el-certifikat om man byter ut vingar och maskinhus men behåller torn?

Andreas Wickman: Ja, förutsatt att vingar och maskinhus är fabriksnytt.

  • Det är ju vanligt att man söker ändringstillstånd för att höja totalhöjden på verken i befintliga tillstånd som ännu inte bebyggts. Varför skulle det inte vara möjligt vid repowering? Man bör skilja mellan villkorsändring och ändringstillstånd.

Anna Spångö: Jag har ju inte jobbat med just prövning av tillstånd när det gäller vindkraftverk, men i koncessioner för el så kan man söka villkorsändring om verksamhetsutövaren vill justera tillståndet, till exempel bygga högre stolpar. Jag har inte jobbat med ”ändringstillstånd” och vet därför inte vad personen frågar efter. För mig heter det villkorsändring eftersom man ändrar i villkoret. I koncessioner för el behöver man nytt tillstånd när tillståndet har gått ut och det torde vara samma för vindkraftverk. Därför går det, enligt min mening, inte att söka villkorsändring när tillståndet har gått ut. Om man behöver göra ändringar i ett befintligt tillstånd där avvikelsen är så pass stor så behöver man söka nytt tillstånd, även om tillståndet fortfarande gäller. Vet inte om det är svar på frågan men jag förstod den inte riktigt och behöver i så fall mer information.

Skrolla till toppen

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor / cookies. Mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng