Webbinarium om Vindkraft och fladdermöss

Webbinarium om vindkraft och fladdermöss sändes onsdagen den 18 mars 2020 kl.14:00–15:00 och spelades då in. Här nedan kan du se filmen.

Program

Du får veta mer om hur man arbetar med att minimera påverkan av vindkraftsetablering på fladdermöss vid tillståndsansökan och i drift. Vi får höra det senaste från forskning om vindkraft och fladdermöss, om hur projektörer och handläggare försöker hitta bra sätt att skydda fladdermösspopulationerna samt om vilka tekniska möjligheter som finns tillgängliga.

Medverkande

Jens Rydell, Lunds universitet: Jens forskar på hur vindkraft påverkar fladdermöss och är även huvudförfattare till Vindvals syntesrapport om fladdermöss. Han granskar bland annat de svenska kontrollprogrammen för vindkraftsparker i drift. Jens tilldelades Skånes vindkraftspris 2017 tillsammans med forskaren Martin Green för deras forskning om vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar.

Göran Fagerström, Länsstyrelsen Halland: Göran arbetar som beredande handläggare på Miljöprövningsdelegationen. Sedan 2001 har Göran arbetat med vindkraft på olika länsstyrelser i södra och mellersta Sverige, både som handläggare och som miljösakkunnig inom miljöprövningsdelegationer.

Anders Jansson, Vattenfall: Anders är anställd på Vattenfall sedan 2009 och har som tillståndsspecialist arbetat inom företagets projektutveckling av vindkraft sedan dess. Projektutvecklingen sker i hela Sverige och speciellt i södra Sverige är frågan om hur projekten hanterar förekomst av fladdermöss en av flera centrala utmaningar för hur parkerna kan optimeras miljömässigt och produktionsmässigt.

Moderator är Karin Bengtsson. Karin är universitetslektor vid Uppsala universitet, Institutionen för ekologi och genetik, med arbetsplats Campus Gotland. Hon undervisar i ekologi, naturvård, miljövård och hållbar utveckling samt är programansvarig för Kandidatprogrammet i miljövetenskap på Campus Gotland.

Medverkande i paneldebatten är även Liselotte Aldén, projektledare för Vindkraftskurs och programansvarig för Masterprogrammet i vindkraftsprojektering på Campus Gotland. Liselotte undervisar i hållbara energisystem, om vindresurser, energipolitik och i planeringsfrågor.

Frågor till webbinariet

Besvarade frågor:

  • En direkt följd av vindkraftsetableringar är att kraftledningar måste byggas. Dessa uppförs ofta som luftledning. Vi i elnätsbranschen har uppfattat att allt fler frågor kommer upp om det finns risker för fladdermöss på grund av kraftledningar. Har det i forskningen kring vindkraft och fladdermöss kommit fram något som säger huruvida fasta statiska hinder, som t ex en kraftledning, kan utgöra en risk för fladdermöss och i så fall på vilket sätt? (21:46)
  • Varför lockas insekter till vindkraftverk? (41:49)
  • Är det lätt att installera Bat mode-system på redan uppfört verk och på alla typer av verk? (52:10)
  • Finns det planer för att studera vindkraftens påverkan på fladdermöss till havs? (54:12)

Obesvarade frågor under webbinariet:

  • Finns det i dagsläget tillräcklig data om fladdermössens aktivitet för att tillämpa Bat-mode i Norrlands kustområden och i viss omfattning även i Norrlands inland? Enligt erfarenheter så flyger de även vid lägre temperaturer än 14 grader och vissa (migrerande?) arter fortsätter flyga efter den 15 september. Kommer det behöva samlas mera data för att hitta lämpliga gränsvärden?

Jens Rydell: Det behövs mer data och studier i Norrlands inland och utmed norrlandskusten. Fladdermöss kan flyga i minusgrader, risk-förhållanden för "bat mode" kan se annorlunda ut längre norrut. Inga gränsvärden har satts, det har inte efterfrågats för de studier som gjorts.

  • Hur påverkas fladdermössen av att vi nu går mot högre verk? Upp mot 300 meter.

Jens Rydell: Det är värre på högre höjd och nya studier kommer behövas för att veta hur fladdermöss påverkas.

  • Är det viktigt att tänka in klimatförändringar som kan medföra högre temperaturer även i Norrland, när man sätter villkor i vindkraftstillstånd?

Göran Fagerström: Det är en aspekt som kan ha betydelse för hur fladdermöss påverkas i framtiden men som är väldigt svår att utreda och bedöma i en tillståndsprövning som görs nu. Normalt bedömer vi tillåtlighet och vilka villkor som är nödvändiga utifrån de förhållanden som råder vid prövningstillfället och sådant som kan förutses i framtiden. En möjlighet är att fastställa villkor om BAT-mode redan nu eller delegera den möjligheten till tillsynsmyndigheten. Viktigt att ha med i bedömningen är att avstängning ska göra nytta för fladdermössen annars ger det endast en negativ effekt genom att mindre förnybar el genereras. Det finns även en möjlighet enligt 24 kap. 5 § miljöbalken att under vissa förutsättningar t.ex. ändra eller meddela nya villkor för en verksamhet som tidigare har meddelats tillstånd enligt miljöbalken.

Skrolla till toppen

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor / cookies. Mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng