Webbinarium om vindkraftens påverkan på marint liv

Webbinariet sändes torsdagen den 13 oktober 2022 kl. 14.00 - 15.00.

Det finns ett omfattande intresse att bygga ut havsbaserad vindkraft för att möta den stora efterfrågan av förnybar el. Vindvals syntesrapport Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv har nyligen uppdaterats. Rapporten samlar befintlig kunskap om vindkraftens effekter på marina organismer och om åtgärder för att minska påverkan. Fokus ligger på miljöer i Västerhavet, egentliga Östersjön och Bottniska viken. Lena Bergström berättar om kunskapsläget och hur man med hjälp av skadelindring kan minimera negativ påverkan. Det kommer att finnas möjlighet att skicka in frågor till Lena under webbinariet.

 

MEDVERKANDE
Lena Bergström, SLU
Lena arbetar med utformning av miljöövervakning och hur havsbaserad vindkraft påverkar livet i havet. Inom Vindval har hon sammanställt kunskapsläget om marina miljöeffekteri den första syntesrapporten som utkom 2012 och nu med aktuella uppdateringar. Hon har lett projekt för att särskilt undersöka effekter av havsbaserad vindkraft på fisk och för att stödja analyser av kumulativ påverkan inom havsplaneringen. Lena är även aktiv i internationella expertgrupper om vindkraft.

FRÅGOR FRÅN PUBLIKEN

Hur har man resonerat kring förankringslinor och kättingar som sveper längs botten och grumlar upp?
SVAR: (Konstaterar att frågan berör flytande vindkraftverk). Frågan är inte väl undersökt och svaret kan därtill förväntas bero på lokala förutsättningar. I vissa fall kunde man förvänta sig att sådana förankringslinor ger liten påverkan på djupa mjukbottnar, till exempel om de påverkar en liten del av ytan, eller om det lokala artsamhället inte är känsligt för störning. Om linorna sveper mycket längs botten eller om kraftverken skulle etableras i känsliga miljöer skulle förankringsanordningen kunna ge upphov till störning eller skada på bottendjur. 

Finns rapporten eller informationsbladen på engelska (eller finska)?
SVAR: Nej, endast på svenska i dagsläget.

Hur ser ni på vilken tidsperiod på året som är extra viktiga för tumlarpopulationen i Skagerrak?
SVAR: I nuläget finns inga belägg för viktiga tidsperioder, men om man tolkar situationen utifrån tumlarnas biologi kunde man förvänta sig att sommaren (under födsel och de första veckors digivning) fram till september (parningssäsong) kunde vara speciellt viktiga – dock inte i alla områden, utan i vissa habitat där tumlarna uppehåller sig under denna tid. Mer forskning behövs för att skapa effektivt skydd av tumlare i rum och tid. 

Beträffande barriäreffekt för sjöfågel, hur beaktas kumulativa effekter om det anläggs flera (större) vindkraftsparker till havs?
SVAR: Barriäreffekter bedöms vara en marginell påverkansfaktor när sjöfåglar migrerar. Det kan möjligtvis uppstå mer betydande kumulativa barriäreffekter om flera vindparker stänger av vägen för t.ex. alfåglar som ”pendlar” mellan utsjöbankar i Östersjön. Vi vet inte i dagsläget hur ofta dessa fåglar flyger mellan bankar och vi vet inte om alfåglarna väljer att flyga runt hela vindkraftparker i sådana lägen eller faktiskt kan flyga obehindrat genom vindkraftparkerna. De vindkraftparker som planeras är mycket stora, samtidigt som avståndet mellan enskilda vindkraftverk också är stort (inriktningsvis 1-2 km).

Hur kan man designa vindkraftverk så att de gynnar biologisk mångfald? (Har ni exempel på ”naturinkluderande design som bidrag till naturvård”)
SVAR: Det här är ett område som många är intresserade av och som det skulle behövas mer forskning kring. Kunskapsläget är ofullständigt idag, vilket gör det svårt att bedöma vilken effekt naturinkluderande design skulle kunna ha. Generellt taget kan flera egenskaper hos vindkraftverken gynna vissa arter även utan specifika anpassningar. Förslag som diskuteras för att ytterligare förstärka förutsättningarna för vissa arter gäller ofta utformningen av fundamentens erosionsskydd, för att öka rev-effekten. Man kan undersöka olika sätt att utforma strukturerna så att de främjar specifika arter. Exempel är att anpassa formen på de block som utgör erosionsskydd, eller anpassa storleken och formen på mellanrummet mellan stenarna, med mera. Andra förslag som diskuteras och undersöks är att anpassa ytorna på fundamenten och erosionsskydden, gällande till exempel deras grovhet och material. I tillägg till sten och block skulle biogena material eller betong-grusaggregat kunna användas, eller en blandning av material, för att skapa ytterligare variation.

Vilka framtida/ pågående forskningsprojekt finns som kollar på fåglar, som kan användas hur vi planerar utformningen av parkerna? Det är något som oroar många, så vi som företag vill kunna bemöta och utforma vindparker så det inte blir en stor risk.
SVAR: Det pågår en ganska intensiv forskning internationellt om olika tekniska system som effektivt ska kunna driftreglera enskilda vindkraftverk vid behov, t ex när det är mycket flyttfågel, utan att en hel vindkraftpark måste stängas ned under perioder som en skyddsåtgärd. Denna teknik är nog den mest avgörande för att vindkraftparker ute till havs ska kunna byggas med så lite påverkan som möjligt på fåglarna.

Finns det belägg för att arter vi vill ska sprida sig gör det till dessa strukturer? Kontra att du belyste att det ej finns belägg* för att invasiva arter gör det.
SVAR: Först en korrigering*: Det jag försökte uttrycka var att det inte finns belägg för att vindparker fungerat som vektorer så att nya främmande (invasiva) arter introducerats i ett område. Sedan till svaret: Det är svårt att säga något kategoriskt om vilka arter man ”vill att ska sprida sig”. Men som ett generellt mönster så har arter med längre larvstadier ofta längre spridningsavstånd och kan därför ha lättare att etablera sig på de nya strukturerna (fundamenten). Detta gäller både lokala och lokalt förekommande främmande arter. 

Kan inte fåglar krocka även när vindkraftverk står stilla?
SVAR: Absolut, nattmigrerande småfåglar då i första hand. Men denna företeelse bedöms som marginell i förhållande till den påverkan som rotorbladen kan orsaka. Här kan ljusminimering vid vindkraftverken ha betydelse för att reducera eventuella krockar med vindkraftverkens torn.

Vad är din största oro, respektive ditt största hopp, när det gäller vindkraft och dess påverkan på marint liv?
SVAR: Klimateffekterna på marint liv förväntas bli stora, inte minst i våra nordliga trakter, och en viktig förhoppning är att vindkraften kan bidra till att minska dessa effekter. På en mer direkt nivå, så är det positivt att allt fler studier av effekter av vindparker vid etablering och under drift visar att negativa effekter är små och att metoder utvecklas för att minska risken för påverkan, t.ex. under anläggningsfasen. En oro kan vara att det finns otydligheter hur man ska bedöma risk för kumulativa effekter i samband med tillståndsgivningen, och att detta kan leda till att problemet blåses upp. En annan oro kan gälla risken att man förbiser behovet av uppföljande studier (kontrollprogram) i de vindparker som etableras, eftersom dessa behövs för att validera bedömningarna och för att ha möjlighet att anpassa utförande där det behövs, liksom för att kunna ha koll på om negativa kumulativa effekter uppstår.

Det är väldigt positivt att havsbaserade vindkraft kan bidra så positivt/ eller iaf inte så negativt som folk oroar sig över. Hur sprider vi sådan kunskap till allmänhet?
SVAR: Seminarier och lokala samverkansprojekt är bra metoder, samt information på hemsidor som är lätta att hitta. Det är viktigt att bemöta den oro som ventileras med saklig information som belyser frågorna, och att säkerställa kunskapsdelning i de frågor som lyfts. Bland de bästa sätten att ta fram kunskap är att göra noggranna kontrollprogram i de vindparker som får tillstånd, för att ta fram empirisk information av hur effekter av parkerna faktiskt ser ut och lära sig av dessa. 

Kommer ni att göra en ny sammanställning eftersom det forskas för fullt i nuläget? Kommer man då att ta med sträckande fåglar som inte räknas som sjöfåglar? (och fladdermöss).
SVAR: Nej, det är inte planerat. Men olika bolag gör omfattande studier över nästan hela världen och det forskas internationellt om detta. Exempel är studier om nattmigrerande fåglar och migrerande rovfåglar ute till havs. Det är dock svårt att utföra studier av effekter på migrerande fåglar ute till havs och det tar tid att lägga pusslet.

Kraftiga ljud vid anläggning kan skada fisk. Kan ni ge några exempel på anpassningsåtgärder mot buller vid anläggning?
SVAR: Att välja lämplig lokalisering är centralt, och framför allt att utföra anläggningen (den fas där skadliga ljudnivåer kan uppkomma), vid tider där fisken inte ansamlas i området. De flesta fiskar befinner sig i olika områden vid olika tidpunkter under året. Precis som för tumlare är det viktigt med teknik för att begränsa ljudspridningen, som tillräckliga bubbelridåer, och att använda särskilda metoder att skrämma bort fisk innan pålning inleds. 

Alfågel!
SVAR: Sverige har ett stort ansvar för att skydda och bevara övervintrande alfåglar i Östersjön. Den viktigaste försiktighetsåtgärden som vi kan göra är att inte bygga vindkraft på alfåglars födosöksområden, musselbankarna. Idag är två av de viktigaste musselbankarna, Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken Natura 2000-områden. Men även Södra Midsjöbanken är av största vikt för alfåglarna. Ett riktmärke är att inte placera vindkraft på grundare vatten än 30 m om det finns betydelsefulla musselbankar för alfågel. I områden med lägre tätheter av alfågel, t.ex. längs vissa kuststräckor fungerar ofta 20–25 m djup som riktmärke för var vindkraft inte bör etableras. Kunskapsläget kring alfåglarnas behov av att kunna flyga obehindrat mellan utsjöbankar, t.ex. mellan Slups bank i Polen och Södra Midsjöbanken är otillfredsställande.

Fiskar som sik har ju sämre reproduktionsframgång under år utan havsisar. Många tror det kan bero på att ägg/rom skadas av vind och vågor med erosion på romkorn. Kan man tänka sig att det bildas mer havsisar kring kalla torn och fundament på vintern, likt att det bildas regn eller snöflingor runt kristaller i luften?
SVAR: Det är högst osannolikt att vindparker påverkar sikens rekrytering, mot bakgrund av att områden som är lämpliga för vindparker till havs som regel ligger långt ifrån viktiga rekryteringsområden för sik. 

 

MER
Det här webbinariet är det tredje som sänds under 2022. Det kommer filmas under sändning och kan därefter ses på vindkraftskurs.se/webbinarier/. Webbinarierna ges inom ramen för vindkraftskurs.se som är en webbaserad kurs som främst riktar sig till handläggare inom offentlig sektor, men är öppen för alla som vill lära mer om vindkraft. Kursen är skapad och drivs av Uppsala universitet Campus Gotland och finansieras av Energimyndigheten.

FRÅGOR
Liselotte Aldén liselotte.alden@geo.uu.se
Institutionen för geovetenskaper, Vindkraftenheten, Uppsala universitet Campus Gotland

Skrolla till toppen

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor / cookies. Mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng