MEDVERKANDE

Karl Bolin, lektor i teknisk akustik vid Kungliga Tekniska Högskolan.Expert på vindkraft och ljud.
Karl Bolin har forskat om vindkraftsbuller i ca 20 år med fokus på bland annat, maskering och ljudutbredning. Han är engagerad i IEA:s arbetspaket om ljud från vindkraft.

Richard Ottvall, ekolog och gästforskare vid Lunds universitet. Expert på vindkraft och fåglar.
Richard har genomfört ett flertal forskningsprojekt om vindkraft och fåglar och bland annat deltagit i Vindvals syntesrapport om fåglar och fladdermöss.

Stefan Pettersson, ekolog och VD på Eidolon Ekologi. Expert på vindkraft och fladdermöss.
Stefan har medverkat i flera av Vindvals rapporter om vindkraft och fladdermöss och har precis avslutat ett forskningsprojekt om vindkraft I skogsmiljö och dess påverkan på fladdermöss och fåglar.

Marcus Öhman, marinekolog och miljöanalytiker vid SLU. Expert på vindkraft och marint liv.
Marcus har genomfört forskningsprojekt om effekter av havsbaserad vindkraft på fisk och på marint liv.

FRÅGOR FRÅN PUBLIKEN

 Stuiderna på ljudnivåer, är det ljudnivåer utomhus i fasad elelr inomhusvärden?

Karl: Utomhusnivåer är mest vanligt förekommande- inomhusnivåerna är svårare att beräkna men det gjordes försök i de danska studier som jag refererade till.

 Hur mycket är detta antalet döda fåglar i jämförelse med hur många fåglar som dör av kollisioner med t ex trafik eller annat?

Richard: Antalet döda fåglar av vindkraft är litet i jämförelse med andra onaturliga dödsorsaker såsom trafiken eller kollision med fönsterglas. För några rovfågelsarter kan dock andelen vindkraftsdödade individer vara högre i jämförelse med andra fågelarter. Men tågtrafik dödar årligen fler örnar i Sverige än vad vindkraft gör.

 Är fladdermusstudien ang. dödlighet publicerad? Vore önskvärt.

Stefan: Den första studien 2020–2023 är publicerad (Naturvårdsverket, rapport 7169). En bilaga till denna kommer att publiceras under hösten 2025. Den är nu ute på granskning och kommer att ingå som ett PM till den förra studien. Det är det sista som publiceras i Vindvals regi.

 Hur många arter finns det (som inte är särskilt utsatta)?

Stefan: Av de 19 arter som officiellt finns i Sverige är det fem arter som har hittats vid verksplatser. Utöver det är tre ytterligare högriskarter som anges finnas i Sverige. Två av dessa (mindre brunfladdermus och sydfladdermus) har aldrig fångats i landet, utan är bara bestämda genom ljudinspelningar och inga kadaver har hittats av dessa arter. Den tredje, sydpipistrell, som är vanligare i Sydeuropa där dvärgpipistrell är ovanlig har aldrig identifierats som kadaver vid något vindkraftverk i Sverige. Så de övriga elva arter som anses finnas i Sverige är inte påverkade av vindkraft. När det gäller flera av dessa arter som är skogslevande (inklusive nordfladdermus som betraktats som en högriskart) påverkas de snarare av hur skogsbruket bedrivs i Sverige.

Fråga till Stefan:  Har ni kunnat se något mönster för dvärgpipistrell om det kan att den förolyckas mer för att den flygger även vid tillfällen då verken idag inte är reglerade (dvs vid lägre temperaturer eller högre vindhastigheter, eller båda)?

Stefan: Det är inte en helt lätt fråga. Större brunfladdermus är lättare då våra resultat visar att den dör när den förekommer med en hög aktivitet vid vindparker och är mest kopplad till låg vind och hög temperatur, vilket stämmer med rekommendationerna i den uppdaterade Syntesrapporten. När det gäller dvärgpipistrell (eller trollpipistrell) är det dubbeltydigt. Vid iaf en vindpark som inte ingick i studien, där det var en enorm aktivitet hittade vi bara ett fåtal kadaver. Vid en vindpark som ingick i studien 2024 var aktiviteten modest men antalet funna kadaver av dvärgpipistrell var det värsta fallet noterat i landet. Dock skedde den mesta mortaliteten under samma perioden som tidigare noterats (dvs från mitten av jult till mitten av september). Detta var en oreglerad park. I studien från 2024 fann vi inte någon koppling till temperatur för dvärgpipistrell, vilket gjorde att vi tonat ner rekommendationen för denna art angående temperatur. Resultaten tyder på att det varierar mellan olika platser.

 Hur påverkas fåglar av havsbaserad vind?

Richard: Om vissa havsområden undviks där riskerna är högre för påverkan på fåglar blir påverkan ofta lägre av havsbaserad vindkraft än landbaserad dito. Fåglar koncentreras till vissa födosöksområden, till exempel grunda bankar, där det kan vara olämpligt att bygga vindkraftpark. Havsbaserad vindkraft som placeras för nära kolonier med häckande sjöfåglar kan riskera att påverka fåglarna negativt i form av undanträngning eller genom dödsfall.

Det har uttryckts en del oro för att ett stort antal fåglar kan förolyckas vid havsbaserade vindkraftverk under flyttningen eller när de söker efter föda. Utförda studier indikerar att kollisionsfrekvensen är lägre än vad befintliga modeller har antagit. Det pågår mycket forskning kring hur fåglar påverkas av havsbaserade vindkraftverk och kunskapsläget kommer sannolikt att förbättras i takt med den snabba teknikutvecklingen som möjliggör undersökningar som tidigare inte varit möjliga att utföra.

 Är det korrekt slutsats  att även om enskilda individer fåglar som krockar med rotorbladen självfallet dör så utgör vindkraften inget hot mot någon arts existens?

Richard: Utifrån den kunskap vi har idag är det ingen fågelart som förekommer i Sverige vars existens nationellt är hotad av vindkraften. Två exempel på rovfågelsarter som har en förhållandevis hög dödlighet av vindkraft är röd glada och havsörn. Båda har i Sverige uppvisat en exceptionell ökning under den period som vindkraftsutbyggnaden ägt rum. I flera europeiska länder går det sämre för röd glada, men studier visar att mänsklig förföljelse är den absolut viktigaste orsaken bakom detta.

 Planer finns på vindkraft utanför Barsebäck. Är Öresund olämpligt, sträckande fåglar, tumlare!?

Richard: Öresund är problematiskt då det redan är många mänskliga aktiviteter som ska samsas i detta område och att det är många fåglar som vistas här eller passerar. Flygtrafiken vid Kastrup är en av de utmaningar som ska hanteras vid en vindkraftsutbyggnad i Öresund. Frågan om tumlare är en annan. Ur en fågelsynpunkt finns det andra mindre olämpliga havsområden att bygga vindkraft på.

MER

Det här webbinariet är det sista av tre som sändes under 2025.

Här kan du se tidigare inspelade webbinarier:  vindkraftskurs.se/webbinarier/.

Webbinarierna ges inom ramen för vindkraftskurs.se som är en webbaserad kurs som främst riktar sig till kommunpolitiker, handläggare inom offentlig sektor samt yrkesverksamma inom vindkraftsbranschen. Den är också öppen för alla som vill lära mer om vindkraft. Kursen är skapad och drivs av Uppsala universitet Campus Gotland och finansieras av Formas.