MEDVERKANDE

Anders Wickström, Forskningsledare på Förnybara energisystem vid RISE, Research Institutes of Sweden
Anders har en bakgrund inom teknisk utveckling av turbiner, främst vindkraft men också vattenkraft. Anders forskar bland annat om hur vindkraften kan bidra till att stödja elnätet med frekvensstabilitet
samt möjligheter med systemperspektiv och sektorkopplingar för vätgasproduktion med förnybar el.

Hans Westlund, Professor i Urbana och regionala studier vid Kungliga Tekniska Högskolan, och professor i entreprenörskap vid Högskolan i Jönköping
Hans forskning behandlar regional- stads- och landsbygdsutveckling. Han har bland annat varit ledamot av Nationella Innovationsrådet och varit president för den globala organisationen för regionalvetenskap (RSAI). Tillsammans med professor Mats Wilhelmsson har han studerat sambanden mellan vindkraft och fastighetspriser i Sverige.

FRÅGOR FRÅN PUBLIKEN

Kan föreläsningen spelas in?

Föreläsningen spelas in och kommer läggas upp på vindkraftskurs.se/webbinarier/

Hur löser man balanseringen I ex. vis område 4 när man inte har tillgång till lokal stabil kraftproduktion, som man kan styra?

Anders: Marknaden löser balanseringen på olika sätt. Prismekanismer uppmuntrar det billigaste sättet, efterfrågeflexibilitet, alltså att de som kan anpassar sin förbrukning baserat på elpriset. Det skapar också incitament för att investera i mer elproduktion, exempelvis har Kraftringen beslutat om ett nytt kraftvärmeverk i Örtofta. Siemens Energy i Finspång har gasturbiner på ca 50 MW som på bara några år kan tas i drift i SE4. De klarar idag av att köra på 75 % vätgas i bränslet, vätgas som med fördel skulle kunnat produceras av vindkraft i Kriegers flak. Mer  underlag om gasturbinens möjligheter. Dessutom är SE4 inte någon isolerad ö. Överföringskapaciteten till SE4 från angränsande områden är idag totalt 6100 MW. Import och export av el utjämnar behov i olika områden.

Vindkraften behöver alltså subventioneras precis som kärnkraftens finansieringsmodell typ? Eller vilka lösningar kan du tänka dig?

Anders: Inget kraftslag bör subventioneras. Marknadsekonomi löser energifrågan. Utan subventioner premieras de mest effektiva metoderna att producera el. Marknadsmekanismer hanterar också SVKs frekvensstabilitet. Att staten bidrar till finansiering av en infrastruktur till havs, dvs elanslutningar för havsbaserad vindkraft kan vara rimlig och snabba på utbyggnaden. Detta är en investering som sedan kan återbetalas genom överföringsavgifter. Se också svar på föregående fråga.

Det är ju en lång process från att en tillståndsansökan för en vindkraftspark påbörjas till dess att den är färdigbyggd. Vad är din framtidsspaning om 10 - 15 år? Finns det ekonomiska incitament i dag för att påbörja en process som är klar om 15 år?

Anders: Min framtidsspaning om 10 - 15 år, det är en grannlaga uppgift. Det kopplar till ambitioner kring den gröna omställningen. Blir den av i den omfattning som vissa förutspår? Personligen tror jag inte att någon ny kärnkraft kommer på plats eftersom kostnaderna är så mycket högre än andra sätt att producera el. De systemnyttor som vissa påstår att kärnkraften har (svängmassa) kan andra tekniska lösningar hantera billigare och effektivare. Då blir det en återgång till marknadsekonomi, där sol- och vindkraft kommer att öka. Jag tror att man kommer att omvärdera havsbaserad vindkraft i södra Östersjön, där man kommer att inse vilken försvarsstrategisk betydelse vindkraften kan ha i positiv bemärkelse. Initiativ och forskning pågår. Dock tror jag inte att efterfrågan kommer att öka i samma takt som en del prognoser antytt. Vi kommer nog snarare se mer smarta flexibilitetslösningar och effektiviseringar.

Amerikansk forskning från 2023 pekar på att minskningen främst sker när projekt blir kända och byggs - och att fastighetspriset sedan går tillbaka till tidigare nivå efter att vindkraften är byggd. Har du några tankar kring det?

Gissar att den negativa påverkan på fastighetspriser som visades i stapeldiagrammet är ett linjärt medelvärde? Kändes för "snyggt" med staplarna?

Hans: Ja, alldeles riktigt. Det är en trendlinje som visas i stapelform.

Har det gjorts jämförelser mellan hur annan infrastruktur påverkar fastighetsvärdet?

Hans: I våra studier har vi med fastigheternas avstånd till närmaste tätort och kommunhuvudort; dessa mått är delvis en funktion av befintlig väginfrastruktur.

 Går det att säga något om ifall försäljningspriserna kan bero på att utgångspriset startade på lägre nivåer eller landade slutpriset på lägre nivåer på grund av att buden lades under utgångspris etc?

Hans: Vi har bara information om försäljningspriser, inte om utgångspriser.

Har ni sett om det lokala motståndet har någon effekt på fastighetsvärden? Dvs att motståndsrörelser så som Motvind Sverige sprider felaktig information om vindkraft får en inverkan på fastighetspriser?

Hans: För att svara på den frågan krävs en helt annan typ av undersökning än den vi gjort. Det är närmast omöjligt att värdera den relativa styrkan i lokalt motstånd (som också sannolikt förändras över tiden) och lägga in den som en variabel i den typ av statistisk analys som vi gjort.

Finns det studier som jämför påverkan från andra samhällsutvecklingsprojekt så som vägar, annan kraftproduktion, flygplatser etc?

Hans: Det finns internationell forskning om hur fastighetspriser påverkas av närhet till sådana anläggningar, men jag kan inte påminna mig att jag sett någon studie med fokus på vindkraft som vägt in dessa variabler.

Regeringen aviserade i samband med budgetpropositionen för 2025 ett nytt incitament för kommuner med vindkraft som motsvarar den fastighetsskatt som vindkraften betalar. De aviserade även intäktsdelning med närboende, rätt till inlösen och intäktsdelning med lokalsamhället. Har ni analyserat vad de kan ge för effekt för jag såg dem inte på bilderna? Jag noterar också att opinionssiffrorna bara gick till 2018 men t.ex. SOM mäter varje år.

Hans: Vi har inte gjort några sådana analyser. Det beror främst på att vi för närvarande inte har några forskningsmedel att undersöka detta. Opinionssiffrorna som jag hänvisade till är mycket riktigt hämtade från SOM-undersökningarna. De publiceras alltid (som all statistik) med en viss eftersläpning, men det är också så att jag inte uppdaterat siffran.

En fråga till Hans, kan vindkraftverkens allt mer betydande och överdimensionerande mått vara en direkt påverkan till att bostäder successivt kommit att sjunka i allt större utsträckning i värde. Desto större verken blir, desto större områden måste väl påverkas, därmed fler bostäder? Liksom att bostäder nära verken sannerligen påverkas ännu mer om verken är större, buller, belysning, ljud, sikten osv.

Hans: Ja, vår första studie visade detta.

Det går att göra riktigt tysta fläktar. Vilka möjligheter finns att minska bullret? Hur långt har man kommit? T ex om vingspetsen passerar ett ramverk i tornet borde bullret minska

Anders: Det går att skapa riktigt tysta vindkraftverk också. Det enklaste sättet är att sänka varvtalet.

Flera tillverkare har modeller (programvaruinställningar) för olika ljudnivåer. Dock innebär det att aggregatets prestanda sjunker något. Alltså lägre ljudnivåer resulterar i lägre energiproduktion, vilket i enskilda fall kan vara en grannlaga avvägning. Turbintillverkare utvecklar också utformning av bladen för att minska ljudnivåer och andra tekniska lösningar. Ett par exempel från Vestas och Nordex.

I din andra studie om fastighetspriser går priset upp lika mycket för hus nära vindkraftverk efter att verken byggts som för hus utan vindkraftsgarannar. Hur förklarar du det?

Hans: Jag känner inte igen den tolkningen. I den studie vi gjorde för Villaägarna fann vi att priser på fastigheter upp till 10 km från vindkraftverk ökade med 22% efter byggandet medan prisökningen på fastigheter belägna mer än 10 km från vindkraftverk ökade med 30%.

Tack för intressanta föreläsningar!

MER

Det här webbinariet är det sista av tre som sänds under våren 2025. Det kommer filmas under sändning och finns därefter att se på vindkraftskurs.se/webbinarier/. Här kan du också se tidigare inspelade webbinarier.

Webbinarierna ges inom ramen för vindkraftskurs.se som är en webbaserad kurs som främst riktar sig till kommunpolitiker, handläggare inom offentlig sektor samt yrkesverksamma inom vindkraftsbranschen. Den är också öppen för alla som vill lära mer om vindkraft. Kursen är skapad och drivs av Uppsala universitet Campus Gotland och finansieras av Formas.

FRÅGOR

Liselotte Aldén liselotte.alden@geo.uu.se
Institutionen för geovetenskaper, Vindkraftenheten, Uppsala universitet Campus Gotland