MEDVERKANDE

Lennart Söder, Professor i elkraftsystem vid Kungliga Tekniska Högskolan
Lennart är engagerad i forskning och utbildning inom området Elkraftsystem. Det handlar bland annat om studier av kraftsystemets stabilitet, överföringsmöjligheter, elprisbildning, smarta elnät, påverkan av vind- och solenergi, reglering av vattenkraft, effekten av ekonomisk reglering, studier av elfordon etc. Lennart Söder har deltagit i flera nationella studier och han var regeringens enmansutredare för Elnätanslutningsutredningen.

En del ganska nytt material från Lennart Söder (mars-2025)
Mars-2023: Kan vindkraft lagras? (rapport)
Maj-2024: Svenskt Näringsliv har fel om ny kärnkraft (debatt-artikel i Aftonbladet)
November-2024: Expert: ”Export central för låga elpriser i Sverige” (Intervju i Dagens Nyheter)
Januari-2025: ”Kärnkraft är en möjlighet – men ingen fysisk nödvändighet” (Medförfattare i DN Debatt)
2024: Angående ”fysik” och rotationsenergi i energidebatten” (Rapport i LinkedIn)
2022: Att dimensionera ett elsystem – Rapport om ”systemkostnad” och ”integrationskostnad” (Inspelat YouTube-föredrag för Svensk Solenergi)
2023: Varför så mycket tal om kraftsystemets ”rotationsenergi” – del 1 (YouTube-föredrag)
2023: Varför så mycket tal om kraftsystemets ”rotationsenergi” – del 2 (YouTube-föredrag)
2024: Orsaker till och kostnader för systemtjänster – Del 1: Förklaringar (YouTube-föredrag)
2024: Orsaker till och kostnader för systemtjänster – Del 2: Vem betalar (YouTube-föredrag)

Cajsa Bartusch Kätting, Docent vid Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik, Uppsala universitet
Cajsa leder forskargruppen USER, Uppsala Smart Energy Research Group, som bedriver tvärvetenskaplig forskning om elkonsumenters roll i omställningen av energisystemet, ofta i nära samarbete med det omgivande samhället och med ett särskilt fokus på styrmedel för efterfrågeflexibilitet.

USER:s hemsida
Rapport om flexibilitet: 20241212 - Vad är flexibilitet
Rapport om flexibilitet, med ett särskilt fokus på lokala flexmarknader: Hur kan lokal flexibilitet få rum att utvecklas

FRÅGOR FRÅN PUBLIKEN

Hur kommer det sig att intresset för att bygga vindkraft är så stort när 80% av nuvarande vindkraftsparker går med förlust?
LS: Alla investeringar som görs bygger på att man bedömer att de är lönsamma. Ingen investerare gör detta för att förlora pengar. Just vindkraft är ju mångmiljon-investeringar. Att det byggs vindkraft (och annat) beror på att de som investerar tror att elpriset blir högre i framtiden.

Enligt Jonas Fröberg i DN måste man producera el för att kunna ta emot el i Malmö! Varför?
LS: Denna artikel finns på https://www.dn.se/ekonomi/jonas-froberg-sa-luras-du-pa-sankt-elpris-av-flaskhalsinkomsterna/ . I den står det ”Förenklat måste man nämligen även producera el och gärna med tunga roterande maskiner där man tar emot elen.”. Jag har inte sett detta tidigare, och ska fråga honom var han fått detta från. Jag känner inte alls igen detta. Jag tror att han har fel. Det finns ett fenomen som heter ”spännings-stabilitet”. Det har tidigare varit begränsande för hur mycket el man kan överföra mellan olika områden. Detta fenomen innebär att man måste kunna upprätthålla spänningen i mottagarändan av en överföring (t ex i Skåne). Detta kan man göra med, t ex, den typen av maskiner som finns i Öresundsverket. Men: Det kan man också göra på annat sätt, t ex kondensatorer, eller den typ av omriktare som finns i de likströmsförbindelser som finns från Skåne. Vad jag hört så är det inte ”spännings-stabilitet” som sätter gränsen för överföring till Skåne numer, utan ”termisk stabilitet”. Detta innebär att om man överför för mycket så blir ledningarna för varma, och hänger ner för mycket. Dvs det är INTE ”spännings-stabilitet” som sätter gränsen. Mer om detta i ett inspelat föredrag: https://www.youtube.com/watch?v=r3oslNw4zS0

Vad är billig el i Norrland, för att produktion av vätgas skall kunna genomföras
LS: Det är en stor diskussion just nu om detta. Det beror på många saker, t ex a) Kommer EU fortsätta att öka koldioxid-kostnaderna. Om man gör det (för att klara klimat-åtagandena) så kommer det bli lönsamt att ersätta kol-användning med vätgas i stålproduktionen. Blir det riktigt billigt så vill LKAB inte längre sälja ”järnmalm” utan ”järnsvamp” (man tar bort syret i järnmalmen med vätgas). Då kan elanvändningen enbart från dem bli, typ, 90 TWh (total elkonsumtion i Sverige nu, ca 130 TWh). b) Vad gör konkurrentländerna, och vilka elpriser har de? Denna typ av utveckling finns i hela världen. Hypotetiskt kan ju LKAB sälja sin järnmalm utomlands och så görs det fossilfria stålet där istället, om elen är billigare där. Så ”billig” beror på konkurrensen.

Vid blåsiga och soliga dagar, blir man tvungen att begränsa vindkraftproducerad och solkraftproducerad el?

LS: I dagsläget är detta ingen stor sak i Sverige. Men om det blir många gånger mer sol/vind än vi har idag, så kan det bli så ibland. Om allt (100 procent) ska användas så kräver det antingen lager eller överföringsledningar till andra länder. Men så länge detta bara behövs ett par timmar per år, så är det knappast ekonomiskt rationellt att dimensionera hela systemet för dessa få timmar. Det är samma sak med, t ex, vattenkraften, där man under vårfloden spiller förbi en del vatten.

Vilken volym kontinuerligt lagrad vätgas talar vi om för att möta kommande behov?
LS: Vattenfall/Hybrit har tidigare talat om ”14 dagars lager”, men jag tror att man i dagsläget mer diskuterar, typ, 7 dagars lager. När det gäller vätgaslager så är det (vad jag hör) inte själva ”lagret” som är kostnaden utan ”kapaciteten i tillverkningen”. Antag att man, t ex, behöver 100 MW el för en kontinuerlig produktion av vätgas. Om man då ska ha ett lager så behöver man ”överdimensionera” tillverkningen, så att man ibland använder, t ex, 150 MW och ibland (vid dyr el) inte gör någon vätgas alls. Denna ”överdimensionering” (om 50 MW i detta fall) innebär inköp av elektrolysörer (den utrustning som använder el för att tillverka vätgas). Dessa är dock inte gratis. Självklart är det ett värde i ett stort lager (så att man bara kan använda el vid låga elpriser), men det är också en kostnad (framför allt för mer elektrolysörer).

Om det är överföringskapacitet som är den trånga sektor, hur kommer det sig då att t.ex. Vattenfall kan vägra utbyggnad av överföringskapacitet för (anslutning av) t.ex. solkraftsparker.
LS: Jag känner inte till detta. Mig veterligen kan de inte ”vägra”, men de kan säga ”det kommer ta tid”? Utmaningen är ju, bland annat, att elnätet ska gå från solfarmen till ett annat elnät, och då måste det finnas ”plats” i de elnätet. Dvs Vattenfall (i detta fall) måste få tillstånd att ansluta sig i andra ändan av ledningen.

Fråga. Kan vi ta del av presentationerna som används här idag, någonstans?
Ja, de finns på denna sida.

Stämmer det att företag inte vågar bygga produktionsenheter då det är brist på el vid vindstilla och mulna dagar?
LS: Jag ser nu att Liberalernas ledare skrivet en debatt-artikel i DN, https://www.dn.se/debatt/nu-omprovar-l-sin-politik-staten-maste-starkas/ , där han hävdar: ”När företagsexpansioner stoppas för att elproduktionen tryter när det blåser lite – då är det politikens uppgift att se till att det finns tillräckligt med el där den behövs, när det behövs”. Möjligen beror frågan på detta påstående? Jag tror nog alla vill att vi ska ha en mycket hög tillförlitlighet i elsystemet, inte bara elkonsumenter hos företagen. I Sverige bygger investeringar i elsystemet (kraftverk) huvudsakligen på ”marknaden”, dvs de som finner det lönsamt bygger kraftverk. Men (och det är viktigt), vi har även en ”effektreserv” och Svenska Kraftnät har gasturbiner. Det centrala i all elhandel är något som kallas ”balansansvar”. Om man (som t ex jag själv) köper el av någon (jag kallar detta Bolag A) så har detta bolag ett ”balansansvar” för mig som elkund. Det innebär att om Bolag A inte själv lyckas köpa/producera el till mig så kommer jag få denna el från någon annan. Då kommer Bolag A att få betala den som faktiskt producerade denna el (= ”balansansvar”). När det är ”ont om el” blir elpriset mycket högt. Om det skulle bli ”elbrist” (dvs fler vill köpa el än vad som produceras) så kan elpriset gå upp till, kanske 50-100 kr/kWh. Det blir alltså oerhört dyrt för den elsäljare som inte har el att sälja. Jag skrev en debattartikel för många år sedan med rubriken ”ska man sälja el måste man ha el att sälja” som just tar upp detta.
Tillbaka till frågan. Ja, det blir ”elavbrott” ibland, och det måste alla vara beredda på och ha strategier för. Jag tror nog investerare mest ser på vad elen kostar, och om man kan vara flexibel så kan elinköpen bli mycket billigare. Den ”risk för effektbrist” som diskuteras ligger på nivån från 1 timme/år (då en mycket liten andel av alla konsumenter kopplas bort) till mycket lägre nivåer än så. Jag tror knappast att just denna risk gör att man inte investerar i konsumtion.

Är det möjligt att påverka nätavgiften eftersom den är den största kostnaden för enskild. eller styr Svensk Kraft detta?
LS: För vissa nätföretag har man möjligen olika möjliga nättariffer att välja mellan. När jag flyttade till Ekerö på 1990-talet så bytte jag till en lägre säkring och tjänade då ganska mycket pengar per år på detta. I vissa elnät har man inte ”effekt-kostnad baserad på säkring” utan på ”faktisk maxkonsumtion”. Och den kan man styra. Jag har själv också solceller, och eftersom jag därmed köper mindre el från elnätet så får jag också lägre elnätsavgift. Så man kan påverka sina kostnader, men inte hur själva tariffen ser ut.

Produktion av bilar bröd och allt annat som behöver el.

Jag uppfattar att frågan om produktion inte blev besvarad, då jag tror den handlade om huruvida att fabriker som producerar olika varor skulle tveka eller välja att inte bygga pga att vindkraftselen är otillförlitlig. Händer det?
LS: Jag svarade på detta ovan. Jag tror just denna risk är mycket liten, kommer fortsatt att vara liten, men självklart vet jag inte hur alla fattar beslut.

Det talas om att prisvolativitet är dåligt och bör undvikas. Men är det inte bra med variation för att det uppmuntrar flexibilitet?
LS: Just denna fråga är, som många andra, ganska luddig och det är svårt att veta när någon säger att det är ett problem vad som faktiskt avses. Ja, vi har varierande elpriser. De varierar mellan år, mellan månader och mellan timmar, snart även mellan kvartar. Men sen beror det på vad man ser av detta, och vad man vill se. Man kan ju välja flerårskontrakt, årskontrakt, månadskontrakt eller timpriser. Så om man inte vill ha ”volatilitet” så kan man ju undvika detta. Dvs det är upp till var och en vad de vill. Man kan också handla el av någon som styr ens konsumtion. Det finns elsäljare (t ex Tibber) som styr ens elbilsladdning till de timmar som har lägst elpris. Jag kan inte marknaden just nu, men antar att denna service blir vanligare.
Fördelen med volatilitet är framför allt att det just är denna som gör att det görs investeringar i flexibilitet ( t ex val av timme med elbilsladdning). Om alla har ”fast elpris”, så finns det ju ingen anledning att vara flexibel.
Oavsett vad vi gör i Sverige ( t ex 2 nya kärnkraftverk eller inte) så har det endast en marginell påverkan på volatiliteten. Man ska också förstås beakta att volatiliteten inte bara ger ”höga elpriser” utan också ”låga elpriser”. För det absolut flesta är det säkert årskostnaden som är det centrala, och att den är låg.
För den intresserad så skrev jag för ett år sedan en kortare rapport om detta: https://kth.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1825059&dswid=8631

Om vindkraft ska kunna klassas som ett hållbart energislag måste inte då verksamheten vara ekonomiskt hållbar, (nu går bolagen med förlust och många vindparker byter ägare titt som tätt).samt Socialt hållbar nu drabbas närboende till vindparker väldigt hårt ekonomiskt speciellt om många vindparker byggs i samma område och ersättning till närboende uteblir när tex fastighetsvärdet skrivs ned med 50%.
LS: Ja, det elsystem som vi bygger måste förstås accepteras. Men det finns också, ibland, en form av ”nån-annanismen”, dvs att ”jag vill ha billig el men jag vill inte ha några kraftverk”. Och det är självfallet omöjligt. Här måste man komma fram på något sätt, och där finns en diskussion om olika typer av ersättning. Det finns redan idag olika typer av ”bygdepeng” etc.

Det märks att frågor ställs för att skapa skepsis, "kan det inte vara så att industrin inte bygger ut för att det finns vindkraftverk?" Är det inte lite sämre el i vindkraften?
LS: Jag tycker det är mycket bra att man kan diskutera öppet. Jag vet inte vad avsikten med olika frågor är, men just här försöker jag svara så sakligt som möjligt på de olika frågorna. Just nu har vi ju en mycket stor elexport och lägst elpriser i EU. Däremot så sprids tyvärr en bild av att vi har mycket dyr el och vi är importberoende. Under 2023 var Sverige nettoimportörer under 90 timmar (1 procent av året) och under 2024 nettoimporterad vi under 154 timmar (1.8 procent av året). Jag tycker att det knappast gynnar investeringar i Sverige om man sprider en onödig oro för hur det faktiskt ligger till. Man får hoppas att beslut fattas på ett korrekt faktaunderlag.

Elhandel kan man välja leverantör men El nät där kan man inte välja de är monopol på den som äger nätet.
LS. Precis!

Mycket intressant o bra förklarat

Tack!

MER

Det här webbinariet är det första av tre som sänds under våren 2025. Det kommer filmas under sändning och finns därefter att se på vindkraftskurs.se/webbinarier/. Här kan du också se tidigare inspelade webbinarier.

Webbinarierna ges inom ramen för vindkraftskurs.se som är en webbaserad kurs som främst riktar sig till kommunpolitiker, handläggare inom offentlig sektor samt yrkesverksamma inom vindkraftsbranschen. Den är också öppen för alla som vill lära mer om vindkraft. Kursen är skapad och drivs av Uppsala universitet Campus Gotland och finansieras av Formas.

FRÅGOR
Liselotte Aldén liselotte.alden@geo.uu.se
Institutionen för geovetenskaper, Vindkraftenheten, Uppsala universitet Campus Gotland