Vanliga frågor och svar
När det blåser och vindkraftverken producerar el behöver vattenkraften i Sverige inte köras lika mycket. När det sedan slutar att blåsa körs vattenkraftverken med högre effekt. Detta görs för att elproduktionen i Sverige hela tiden ska matcha elkonsumtionen.
Lär mer
Webbinarium om utmaningar och lösningar med ökad mängd vindkraft i elsystemet
För landbaserad vindkraft tar det ungefär ett halvår att producera den mängd energi som behövs för att tillverka och uppföra vindkraftverket.
Läs mer
För att kunna jämföra växthusgasutsläpp mellan olika kraftslag är det vanligt att räkna utsläpp per kilowattimme (kWh) producerad el. Växthusgasutsläpp räknas då i form av gram koldioxidekvivalenter per kilowattimme (g CO2e/kWh).
I livscykelanalyser ingår utsläppen från produktion av själva kraftverket och transporter, utsläpp som uppstår vid framtagande av bränsle, utsläpp som uppstår när kraftverket i sig producerar el och utsläpp som uppstår när kraftverket nedmonteras och avfallet behandlas. Även transporter för bränsle, kraftverk och komponenter i kraftverket ingår. Utgångspunkten för en livscykelanalys är att alla utsläpp som uppstår under livscykeln ska räknas in.
Livscykelutsläpp för elproduktion från olika produktionsslag enligt den internationella klimatpanelen IPCC:s syntesrapport AR6:
Nej. Men det har krävts en hel del nya stödtjänster för att hantera situationen, detta enligt en forskargrupp som undersökt systemstabiliteten i det svenska elsystemet mellan 2015 och 2024. Studien genomfördes inom ramen för forskningsprogrammen Nepp och Mistra Electrification och publicerades 2025.
Läs och lär mer
Webbinarium om utmaningar och lösningar med ökad mängd vindkraft i elsystemet
Infraljud är ljud som är så lågfrekvent att vi människor inte kan höra det. Vindkraftverkens rotation ger upphov till infraljud som ofta ligger kring 1 Hz. I det frekvensområdet krävs en nivå på 120 dB för att kunna uppfattas av människor.
Vindkraftverk genererar inte sådana nivåer av infraljud att människor mår dåligt av det. Det saknas vetenskapligt belägg för påverkan på människor orsakat av infraljud från vindkraftverk.
Läs och lär mer
Vindkraftens påverkan på människors intressen
Ljud från stora vindkraftverk (pdf)
Denna rapport är en sammanfattning av kunskapsläget om ljud från stora vindkraftverk och eventuella skillnader jämfört med mindre vindkraftverk.
Health Effects from Wind Turbine Low Frequency Noise & Infrasound (pdf)
Det har länge varit känt att vindkraft kan innebära risker för fåglar och fladdermöss. Därför krävs miljötillstånd för att uppföra en vindkraftpark.
Att undvika att etablera vindkraftverk på platser med höga risker för fåglar, är det främsta sättet att minska negativ påverkan. Riskmiljöer är särskilt fågelrika platser, speciellt sådana som används under häckning, övervintring eller rastning under flyttningen. Platser med naturliga koncentrationer av stora rovfåglar, direkt anslutning till kända boplatser av örnar eller andra känsliga stora rovfåglar, är också miljöer med höga risker.
Den viktigaste åtgärden för att skydda fladdermöss vid vindkraftverk är att se till att kraftverkens drift anpassas till förekomst av högriskarterna, där sådana förekommer. Att låta vindkraftverken stå stilla under de tider och väderförhållanden då aktivitet av fladdermöss i rotorhöjd är mest frekvent, kan förhindra minst 60 procent av de dödliga olyckor som annars skulle ha inträffat.
Läs och lär mer
Rättsfall om fåglar och fladdermöss
Mark- och miljööverdomstolens avgöranden om vägledande rättsfall (fram till 2023).
Vindkraft i skogsmiljö – beräknad dödlighet hos fladdermöss och fåglar
Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss – uppdaterad syntesrapport 2017
Renar och renskötsel påverkas negativt av vindkraftsetableringar. Forskningen har dock visat att det är stora variationer i omfattning och typ av påverkan.
Under senare år har Mark- och miljööverdomstolen betonat skyddet av rennäringen och samernas ställning som urfolk som skyddas genom våra internationella förpliktelser.
Läs och lär mer
I nedanstående länk över vägledande rättsfall (fram till 2023) kan du läsa Mark- och miljööverdomstolens avgöranden.
Rättsfall om rennäring och samernas markrättigheter
Mark- och miljööverdomstolens avgöranden om vägledande rättsfall (fram till 2023).
Den största påverkan på marint liv uppstår när vindkraftsverken anläggs. Under anläggningsfasen avger pålning ett högintensivt ljud som i synnerhet tumlare och även sälar och fisk kan påverkas negativt av om inte skadelindrande åtgärder används. Det är viktig med kunskap om lokala förhållanden för att undvika negativ påverkan.
Aktuella studier tyder på att havsbaserad vindkraft under driftsfasen inte är ett hot mot fiskar, säl eller tumlare. Särskild hänsyn av lokalisering kan dock behövas för skyddsvärda bottenmiljöer samt sjöfågel. Vindkraftsverkens fundament skapar plats för fastsittande arter och en reveffekt uppstår som under vissa förutsättningar kan gynna arter, biologisk mångfald eller ekosystemtjänster.
Kunskap om hur vindparker till havs kan påverka samspelet mellan arter i havet är svårbedömt och det är ett viktigt fortsatt forskningsområde.
Läs och lär mer
Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv – en syntesrapport om kunskapsläget 2021
Effekter av havsbaserad vindkraft på fisk
Nej. De mätningar och vetenskapliga studier som finns indikerar inte att vindkraftverk är en betydande källa till utsläpp av mikroplaster. De största källorna till mikroplaster i miljön är däckslitage, textilier, plastförpackningar, konstgräs och kosmetika.
Vi människor exponeras för bisfenol A via livsmedelsförpackningar och via vår inomhusmiljö i första hand.
Läs mer
Human exposure to Bisphenol A in Europe
Naturvårdsverkets hemsida
PFAS: Rotorblad på vindkraftverk utgör inte en källa till PFAS som vi människor exponeras för.
Maskinhus med generator, växellåda och huvudaxel, torn samt elkablar består främst av stål, aluminium, koppar och magneter. De kan antingen renoveras och återanvändas eller återvinnas som separata metaller.
Gravitationsfundament tas oftast bort till ett plogdjup eller alternativt tas hela fundamentet upp. I så fall separeras betongen och armeringsjärnen. Betongen kan användas som utfyllnad i vägar och armeringsjärnen kan återanvänds.
Den mest utmanande delen är att återvinna är rotorbladen som i de flesta fall består av glasfiber. I en del länder har de lagts i deponi men flera länder har nu förbjudit detta. Vanligt är också att de förbränns. Forskning pågår som har visat att de kan återanvändas som isoleringsmaterial och i cementtillverkning. Det pågår också ett arbete med att kunna separera glasfiber och harts samt bibehålla glasfiberns egenskaper.
Läs mer
Recycling of wind turbine blades through modern recycling technologies: A road to zero waste
Forskningsprojektet Slåss mot väderkvarnar – spår av desinformation om vindkraft på nätet har undersökt vilken roll Googles sökmotorer och andra digitala aktörer har när det gäller spridning av desinformation om vindkraft på nätet. Studien genomfördes av forskare vid Högskolan i Borås under 2022. Resultaten visade att åtta av de tio artiklar som fick mest interaktion speglar problematiska eller ofördelaktiga aspekter av vindkraft. Överlag får artiklar som lyfter ofördelaktiga aspekter fler delningar i Facebook-grupper, jämfört med artiklar som lyfter fördelaktiga aspekter.
Läs mer
Slåss mot väderkvarnar – spår av desinformation om vindkraft på nätet