TALARNAS PRESENTATIONER 

Anders Schweitz: Energiplanering och landbaserad vindkraft

Henrik Westander: Statistik över samråd, tillstånd, kommunala vetot och andra avslagsanledningar

Det finns en bred politisk enighet om att vindkraften på kortare sikt kommer att stå för merparten av den nya elproduktionen. Hur arbetar Energimyndigheten med att stödja kommunal energiplanering och hur går det med utbyggnaden och tillståndsgivningen?

I detta webbinarium berättar Anders Schweitz (Energimyndigheten) om energiplanering och Henrik Westander (Westander Klimat och Energi) ger en samlad bild av samråd, ansökningar, beslut, avslagsanledningar och investeringsbeslut.

TID
Fredagen den 4 oktober 2024 kl. 14.00 - 15.00.

PLATS
Onlineforum som nås via https://uu-se.zoom.us/j/63454963027
Webbinariet är kostnadsfritt och ingen anmälan behövs.

MEDVERKANDE
Anders Schweitz, Energimyndigheten
Anders arbetar som analytiker på Energimyndigheten med fokus på att främja ny elproduktion samt att förbättra förutsättningarna för kommuner och regionala aktörer att arbeta mer aktivt med energiplanering. Anders har en civilingenjörsexamen inom kommunikations- och transportsystem, han har läst ett masterprogram i energisystem och varit med att ta fram en webbaserad vägledning för kommunal energiplanering. I höst arbetar han med en utredning om generationsväxling för vindkraft.

Henrik Westander, Westander Klimat och Energi
Henrik har sammanställt statistik om vindkraft till den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad, till Energimyndigheten, tre statliga utredningar, Mistra Electrification och Svensk Vindenergi. Varje halvår uppdaterar Henrik och hans kollegor statistik över samråd, tillstånd, kommunala vetot och andra avslagsanledningar. All statistik fördelas per län och kommun.

 

FRÅGOR FRÅN PUBLIKEN

I vår kommun reviderade vi vår vindbruksplan vilket var ett hårt nedslag mot fortsatt utbyggnad då den begränsade all kommande utbyggnad. Två begränsningar var huvudsakliga problemet: Respektavstånd (egen miljökonsekvensbeskrivning?) och riksintresse frågan, där vi har områden med riksintresse för vindkraft men detta kolliderande med motstående riksintressen, där man valde att gå på länsstyrelsens förslag att värdera de motstående riksintressena högre. Mina frågor: Hur ser ni på att använda resepektavstånd i en vindbruksplan, är detta en lämplig metod? Vem är det som prioriterar motstående riksintressen och hur ska man hantera detta i en vindbruksplan?

Anders: Fråga 1: Respektavstånd bör i första hand utgå ifrån Naturvårdsverkets vägledning för hur buller från vindkraftverk bör bedömas och regleras. Avstånden blir då specifika för respektive projekt. https://www.naturvardsverket.se/4ac3fd/globalassets/vagledning/vindkraft/vagledning-om-buller-fran-vindkraftverk.pdf

Fråga 2: Vindbruksplanen är en del av eller ett tillägg till översiktsplanen. I översiktsplanen ska kommunen förhålla sig till de utpekade värdena och ange hur kommunen avser att tillgodose riksintressena. Länsstyrelsen, som samordnar statens intressen, bedömer om översiktsplanen tillgodoser riksintressena och om en eventuell avvägning mellan motstående riksintressen har gjorts på ett godtagbart sätt.

Vid framtagandet av en översiktsplan har kommunen möjlighet att i dialog med länsstyrelsen både ifrågasätta och ytterligare fördjupa och konkretisera anspråken som pekats ut av de centrala myndigheterna. Kommunen kan också precisera områdenas avgränsning. Det är kommunens bedömningar av riksintressena som ska redovisas i översiktsplanen. Om riksintressena inte går att samordna kan länsstyrelsen behöva bedöma vilket riksintresse som ska ha företräde. Läs mer hos Boverket.

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/riksintressen/riksintressen-i-pbl/riksintressen-i-oversiktsplanen/

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/riksintressen/roller-och-ansvar/

 

Hur hanterar man "förbrukade" vindkraftverk när de inte fungerar mer eller skadas av väder och vind och annat? Materialet i vingarna går väl inte att återanvända? Vad gör man med betong som lämnas kvar?

Anders: Under 2024 släpptes en kartläggning av hur uttjänta vindturbinblad kan hanteras på olika sätt och vad som krävs för en mer cirkulär hantering enligt avfallshierarkin. Exempel på hantering är mekanisk återvinning där slutprodukten kan användas som fyllnadsmedel eller fiberförstärkning. Bladen kan även samförbrännas inom cementindustrin där glasfiber används i cementen och plasten ger energi till omvandlingsprocessen. I mindre skala finns exempel på hur fragment av bladen i sin befintliga materialsammansättning används i andra funktioner så som i bänkar eller broar. I första hand bör dock bladen repareras eller komma till användning på en andrahandsmarknad. Se Förslag för en mer cirkulär hantering av solcellspaneler och vindturbinblad, ER 2024:11. https://energimyndigheten.a-w2m.se/System/TemplateView.aspx?p=Arkitektkopia&id=6e9958b2b8674caaa55d22fddc0c01c7&q=cirkul%C3%A4r%20hantering&lstqty=1

Betongen från fundamenten kan krossas och användas till fyllnadsmaterial. Om betongen inte bedöms ha skadliga ämnen i sig kan fundamenten lämnas kvar och täckas med jord. Se Naturvårdsverkets websida: https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/branscher-och-verksamheter/vindkraft/nedmontering-av-vindkraftverk-och-ansvar-for-aterstallande/ och underlagsrapporten Vindkraftens resursanvändning: https://www.energimyndigheten.se/48ff35/globalassets/fornybart/strategi-for-hallbar-vindkraftsutbyggnad/vindkraftens-resursanvandning_slutversion-20210127.pdf

Anders Schweiz: du säger att kommunerna i vindkraftsplanen inte ska begränsa sig eller vara för försiktiga med att peka ut områden som lämpliga för vindkraft. Kan du utveckla det resonemanget lite? Jag tänker att om kommunen gjort ett sådant utpekande så ska det också följas, och då har det följder för vad som blir möjligt att göra i övrigt. En vindbruksplan ska väl vara ett tydligt ställningstagande, och inte något slags visionärt dokument?

Anders: Jo, det ska vara ett tydligt ställningstagande men kommunen bör inte alltför lättvindigt och i ett för tidigt skede utesluta för många områden, utan vara öppen för att hitta lösningar med samexistens mellan vindkraft och andra markintressen.

Från kommunerna, kan man utläsa en ökad acceptans för nya etableringar av landbaserad vindkraft?

Besvaras i webbinariet.

Henrik: Det är främst två årliga opinionsmätningar riktade mot allmänheten som mäter acceptansen för vindkraft.
SOM-institutet har sin årliga studie om svenskarna åsikter om olika energislag. Andelen som vill ”satsa mer” på vindkraft ökade något, från 59 procent 2022 till 61 procent 2023. SOM har sedan tre år en separat fråga: Vad anser man om förslaget att ”Sverige bör satsa mer på havsbaserad vindkraft”? Andelen som tycker att det är ett bra förslag ökade under 2023 och uppgick till 69 procent (jämfört med 60 procent 2021 och 66 procent 2022).
Den senaste Sifo-mätningen från nätverket Vindkraftens klimatnytta från februari 2024 visar bland annat: De tre regeringspartiernas väljare blir alltmer positiva till ny vindkraft i egna kommunen. I en ny opinionsmätning anser 60 procent av sympatisörerna till M, KD och L att den egna kommunen ”bör bidra till den fortsatta vindkraftsutbyggnaden i Sverige”, jämfört med 54 procent under 2023 och endast 47 procent inför valet 2022.

Över 50% av vindkraftsbolagen är i behov av ägartillskott enligt forskare. Dessutom är det inte säkert att ägaren är samma under de 20-25 år som vindkraftverket håller. Är det lämpligt att upplåta mark till en sådan verksamhet?

Anders: Det upplåts ständigt mark för olika typer av verksamheter där ägarförhållanden ofta förändras med tiden. Ska man då sluta upplåta mark för alla tänkbara verksamheter om det är risk för ändrade ägarförhållanden…?

Henrik: Samtliga riksdagspartier stöder vindkraftsutbyggnad. I regeringens senaste budgetproposition, som har förhandlats med Sverigedemokraterna, anges exempelvis: ”Sverige behöver en kraftfull utbyggnad av ny fossilfri elproduktion och regeringen vill ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag. Vindkraften kan på kort sikt stå för majoriteten av tillkommande elproduktion. För att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft bör fler åtgärder vidtas.”

Finns det någon uppskattning kring i vilken omfattning kommuner använder sig av landskapskaraktärsanalyser i framtagande av vindbruksplaner?

Besvaras i webbinariet.

Henrik Westander: vad har boxmodellen med avslag att göra? På vilket sätt är det en avslagsanleding?

Henrik: Tack för frågan, det var en förenkling från min sida. Det är bättre att beskriva dessa få fall som ”uteblivet” tillstånd än ”avslag”.

Henrik Westander: finns någon analys av varför Försvarsmakten blivit allt mer negativ? Beror dt på att vindkraften blivit mer utbredd och därmed "inkräktar" mer på Försvarsmaktens områden? Eller beror det på att Försvarsmakten vaktar sina intressen hårdare idag än tidigare?

Henrik: Vi har inte analyserat orsaken till varför Försvarsmakten blivit allt mer negativ, bara sammanställt statistiken. I september 2023 gjorde vi en sammanställning på uppdrag av Svensk Vindenergi: Försvarsmaktens yttranden över landbaserade vindkraftsprojekt. Där skrev vi bland annat:

”Försvarsmakten har successivt blivit mer negativ i sina yttranden:
o Under perioden 2017–2018 var Försvarsmakten negativ i 9 procent av yttrandena
o Under perioden 2019–2020 var Försvarsmakten negativ i 30 procent av yttrandena
o Under perioden 2021–2022 var Försvarsmakten negativ i 34 procent av yttrandena
• Under 2022 bröts dock en negativ trend och andelen positiva yttranden uppgick till 63 procent, en ökning från 57 procent år 2021.”

Andelen positiva yttranden ökade alltså 2022, men under 2023 minskade andelen positiva yttranden väsentligt, enligt en opublicerad sammanställning vi gjort.

Kommunerna vill framstå som attraktiva. Dagens vindkraftverk tendera bli stora industrianläggningar på 250 m för att kunna fånga vinden högt över skog och mark. Hur bör kommunen planera för att inte svika medborgare som drabbas och vara trovärdiga i sina planer?

Anders: Genom att kommun och vindkraftsprojektörer är transparenta gentemot allmänheten.

Henrik: Jag bor i Köpenhamn och från min balkong ser jag 6 vindkraftverk (av 20 som finns i området). Det första jag tänker när jag går ut på balkongen är: Hoppas alla verken snurrar, och bidrar till att sänka våra koldioxidutsläpp. Jag har själv, genom mitt sätt att leva, bidragit till den pågående och extremt allvarliga klimatförändringen. Att bygga ut vind- och solkraften (och effektivisera vår energianvändning) är det snabbast sättet att minska vår klimatpåverkan. Ju mer detta synsätt får genomslag, desto mer kommer medborgarna att kräva att den egna kommunen möjliggör vindkraftsutbyggnaden.

Försvarsmakten lär inte vara lika negativ till vindkraft i grannländerna. Varför så negativt i Sverige?

Anders: Utmaningen i Sverige ligger i att inkludera Försvarsmakten i planeringsprocessen. Eftersom det inte finns någon bindande nationell planering är det svårt för Försvarsmakten att förutspå de kumulativa effekterna av vindkraften och andra intressen. Se rapporten nedan för samexistenslösningar mellan vindkraften och Försvarsmakten:

https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R--5293--SE

Henrik: Vi har inte analyserat skälet till detta.

Kan antalet avslag kopplas till att det ansöks för än större verk?

Anders: Finns ingen sådan analys i dagsläget. När verken blir större brukar de dock också bli färre på samma yta vilket gör att påverkan inte nödvändigtvis blir större. En ny tillståndsprocess borde inte leda till att en annan avslås. I övrigt en fråga till Westander?

Henrik: Min bild är att verkens höjd och ökade synlighet är en av de viktigaste skälen till att det väcks ett motstånd som påverkar kommunerna att använda vetot.

Förutom vindkraft finnas det ny energiteknologi som skulle kunna påverkas positivt/negativt av att vindkraften byggs ut i stor utsträckning? Annan förnybar energi såsom solkraft, fusionsenergi eller annat.

Anders: All elproduktion konkurrerar på en marknad. Mer (vindkrafts-)produktion kan sänka priset och försvårar för andra kraftslag.

Anders Schweiz: i Västra Götaland har vi erfarenhet av att det är svårt att få med Försvarsmakten i de tidiga skedena av planering, för de menar att de inte har resurser för det. Hur har man lyckats med detta i Värmland och Dalarna?

Anders: Ja, det är svårt, delvis för att de verkar sakna resurser att delta. Vi fick med dem i Värmland/Dalarna men de tyckte insatsen blev större för dem än vad de hade förväntat sig. Det kan tala för att använda en annan metod när det gäller att arbeta med regionala planeringsunderlag, där man har en förhoppning att involvera Försvarsmakten i arbetet.

Henrik: Försvarsmakten skriver om processen I ett pressmeddelande i juni 2024: Försvarsmakten bidrar för ökad samexistens mellan militärt försvar och vindkraftsutbyggnad: ”En del av projektet har särskilt fokuserat på utvecklingen av nya metoder som möjliggör att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter hanteras i framtagandet av regionala planeringsunderlag, en förutsättning för att totalförsvarets militära dels behov ska kunna beaktas fullt ut i samhällsplaneringen. /…/ Genom de kartunderlag som tagits fram är det nu möjligt för såväl kommunala planerare som vindkraftsaktörer att få en bild av vilka områden som bedöms mer lämpliga för vindkraftsutbyggnad, med hänsyn tagen till olika nationella behov.”

Finns det i energiplanerna ett maxtak på lämpligt antal vindkraftverk i Sverige och regionvis? Hur stor del av el är lämpligt att komma från vindkraftverk i förhållande till stadig energi som ex kärnkraft?

Anders: Det finns ingen exakt siffra över hur stor andel av elproduktionen som kan utgöras av vindkraft, det beror på många faktorer, men vi har relativt goda förutsättningar för att ha en stor andel vindkraft, bl.a. med tanke på tillgången till reglerbar vattenkraft.

Henrik: Energimyndighetens och Naturvårdsverket har i nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad (se sid 22) beskrivit utbyggnadsbehovet per län.

Utifrån vår kommuns horisont är genomförande av incitamentsutredningen viktigare än vägledning.

Henrik: Instämmer helt i detta, och det är mycket positivt att regeringen vill att kommunernas ska få en ersättning som baseras på fastighetsskatten från vindkraft, samt gå vidare med de andra förslagen från incitamentutredningen.

 

MER
Det här webbinariet är det första av tre som sänds under hösten 2024. De kommer filmas under sändning och finns därefter att se på vindkraftskurs.se/webbinarier.

Webbinarierna ges inom ramen för vindkraftskurs.se som är en webbaserad kurs som främst riktar sig till kommunpolitiker, handläggare inom offentlig sektor samt yrkesverksamma inom vindkraftsbranschen. Den är också öppen för alla som vill lära mer om vindkraft. Kursen är skapad och drivs av Uppsala universitet Campus Gotland och finansieras av Formas.

FRÅGOR
Liselotte Aldén liselotte.alden@geo.uu.se
Institutionen för geovetenskaper, Vindkraftenheten, Uppsala universitet Campus Gotland