Vind har använts som drivmedel så länge människor korsat världshaven, däribland vikingar ca 800 - 1000 e.Kr.

Svartvit teckning av ett vikingaskepp. Bilden publicerades i barntidningen Harper's Young People den 3 februari 1880.

De första väderkvarnarna i Europa byggdes i slutet av 1100-talet och spreds snabbt över kontinenten. De var viktiga energikällor fram till 1800-talets slut. De användes till att pumpa vatten och mala säd.

Gammal holländsk väderkvarn.

Den första elproducerande vindmöllan i Danmark utvecklas. Utvecklingen av den första automatiskt fungerande vindkraftverket för elproduktion sker i Ohio, USA.

Charles F. Brushs turbin levererade 12 kW effekt till 350 glödlampor, två ljusbågsljus och ett antal motorer i hans hem under 20 år. Det tros idag vara det första automatiskt fungerande vindkraftverket för elproduktion och byggdes vintern 1887 - 1888 på hans bakgård. Dess rotor var 17 meter i diameter. Den stora rektangulära formen till vänster om rotorn är skoveln, som används för att flytta bladen i vinden.

Windcharger, små vindkraftverk som fungerar som batteriladdare, används för att generera el på landsbygden där elektrifieringen ännu inte nått.

Bilden visar ett vindkraftverk av märket Excenter som användes vid den legendariske ”Dämba Nickens” gård på Fårö under mellankrigstiden för att producera el till glödlampan i ladugården, i kammaren och till radion. Nu står den som staty utanför Uppsala universitet Campus Gotland. Foto: Ola Eriksson.

Vindkraftverk ansluts till elnätet i Danmark. Här börjar man dessutom göra vindmätningar.

Oljekrisen 1970 till 1973 innebar brist på olja och höga oljepriser drev fram ett stort intresse för minskad energikonsumtion och ökad energieffektivisering, samt ett intresse att utvinna egna energikällor såsom vind-, sol- och biokraft för att minska importberoende och öka energisäkerheten.

I Danmark pågår en omfattande vindkraftsutveckling och utbyggnad av mindre verk.

I Sverige börjar Vattenfall utveckla och forska om vindkraft. På Näsudden på Gotland etablerar Vattenfall en försöksstation och SMHI sätter upp en mast för att mäta vinden.

Vindkraftverk, 100 kW.

Under 80-talet bygger pionjärer ett antal mindre verk runt om i Sverige. 1983 tas de första stora vindkraftsverken i Sverige i drift, Näsudden 1 och Maglarp 1. Dessa verk var mycket större än tidigare verk, till och med 40 till 60 gånger större än dåvarande gängse storlekar.

Filmen visar rivningen av ett av de första testverken, Matilda på Näsudden, som byggdes i början av 1980-talet och togs ned 2008. Längd: 2:14 min. (Högskolan på Gotland, 2008).

År 1990 finns 50 vindkraftverk större än 50 kW i Sverige. De första gemensamt ägda vindkraftverken byggs i Sverige, också på Näs.

År 1991 öppnade världens första vindkraftspark till havs i Danmark. Vindeby vindkraftpark hade 11 vindkraftsverk på 450 kW vardera. Parken avvecklades år 2017.

1996 tar vindkraftsutbyggnaden lite fart i Sverige med hjälp av statliga investeringsstöd.

Möte mellan forntid och framtid. Vikingabåt och vindkraftverk möts i Burgsviken på Gotland. Foto: Calle Ahlström.

År 2003 införs elcertifikat som stödsystem.

År 2006 publicerar Uppsala universitet en ny vindkartering över Sverige som visar på utmärkta vindresurser även i Sveriges inland. Samma år justeras elcertifikatsystemet. Detta plus den nya vindkarteringen leder till att utbyggnaden av vindkraft tar fart på allvar i Sverige.

År 2008 invigs Lillgrund, Sveriges största vindkraftpark till havs, söder om Öresundsbron.

Utsikt över Lillgrunds havsbaserade vindkraftspark med fokus på den havsbaserade transformatorstationen.

År 2009 ny tillståndsprocess med miljötillstånd och bygganmälan tillkommer istället för både miljötillstånd och bygglov. Kommunen måste bifalla för att en vindkraftspark ska kunna få tillstånd.

År 2010 - 2013 uppdateras Energimyndighetens riksintresseområden för vindbruk.

År 2012 Elcertifikatsystemet uppdateras tillsammans med Norge. Sverige uppnår energimålet med 49 procent förnybar energi.

2017 öppnar Hywind Scotland den första fullskaliga flytande vindkraftsparken till havs, med fem turbiner på 6 MW och plattformar med sparboj.

2018 Riksdagen sätter ett mål på 100 procent förnybar elproduktion år 2040.

2019 Förslag till planer för vindkraftsutbyggnad till havs tas fram av Havs- och vattenmyndigheten.

Sverige och Norge beslutade gemensamt att den sista december 2021 blir stoppdatum för nya anläggningar i elcertifikatsystemet. Anläggningar i systemet kan som längst få elcertifikat till 2035.

I Sverige producerades 40,8 TWh vindel under året 2024, vilket motsvarar 25 procent av landets elproduktion. Under december 2024 var vindkraften för första gången det största energislaget mätt i installerad effekt under en specifik månad i Sverige.

Globalt har antalet vindkraftverk ökat mycket snabbt de senaste åren. Under 2024 ökade den globala vindkraftskapaciteten med 117 GW, vilket betyder att den totala kapaciteten nådde 1 136 GW.

I Sverige förväntas andelen vindkraft öka kraftigt för att nå det nationella målet om ett 100 procent förnybart elsystem 2040.

Källa: Svensk Vindenergi

År 2021 Rapporten Nationell strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad presenteras av Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Den innehåller förslag på regionala planeringsmål. Regeringen föreslår minskade elnätsanslutningsavgifter för havsbaserad vindkraft vilket sätter fart på projektering till havs.

År 2022 presenteras Sveriges första havsplaner för att på sikt bygga havsbaserad vindkraft med kapacitet att i stort sett klara hela landets nuvarande elförbrukning (cirka 140 TWh/år). Regeringen utpekar områden i Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet som särskilt lämpliga för vindkraftsparker. Initialt beräknas de kunna producera 20–30 TWh/år för att så småningom utökas till 120 TWh/år.

Under år 2024 föreslog en statlig utredning att Sverige bör övergå till ett auktionssystem för havsbaserad vindkraft, vilket redan är implementerad i de flesta länder i norra Europa. Anledningen till förslagen är att ett auktionssystem effektiviseras och tydliggör miljöprövningar samt ansökningsprocesser. Samma år läggs också förslag till närboendeersättning, fastighetsinlösen och ersättning till värdkommuner för vindkraftsparker. I slutet av år 2024 avslår regeringen 13 havsbaserade vindkraftsprojekt i Östersjön på grund av militära skäl.

Våren 2025 ändrar Svenska Kraftnät reglerna kring balanskostnader vilket ger vindkraftsparker större risk för höga balanskostnader.

Strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad

Sveriges första havsplaner möjliggör snabbare utbyggnad av havsbaserad vindkraft