Prövning, anmälan & tillstånd

Tillbaka till: Vindkraftskurs

Lärandemål

Genom att ta del av avsnittet Prövning, anmälan & tillstånd får du grundläggande information och kunskap om

  • vad som ingår i miljöprövningsprocesserna för anmälningspliktig och tillståndspliktig verksamhet
  • hur man som handläggare gör bedömningar i respektive prövningsprocess
  • hur en bygglovsansökan för vindkraft ska prövas och hur bygganmälan hanteras
  • dilemman som handläggare kan möta vid prövning

Prövning

De grundläggande reglerna för prövning av vindkraft återfinns i miljöbalken och plan- och bygglagen.

I 21 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) anges vilka vindkraftsanläggningar som är anmälningspliktiga hos en tillsynsmyndighet (kommunal miljömyndighet) och vilka som kräver tillstånd från Miljöprövningsdelegationen vid en länsstyrelse.

För vindkraftverk som byggs i vatten krävs både tillstånd för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet samt kommunal tillstyrkan. Dessa ärenden handläggs normalt av mark- och miljödomstolarna.

Diagram som visar om tillstånd eller anmälan krävs beroende på antal verk samt verkens höjd

Vindlov är en viktig webbplats om tillståndsfrågor om vindkraft.

På Vindlov finns allt om tillstånd på en plats. Steg för steg redovisas prövningsprocessen för alla typer av vindkraftsprojekt och vad som gäller genom vindkraftverkens hela livscykel, från etablering till nedmontering.

Vindlov är användbar för alla som jobbar med prövning, även handläggare inom kommuner och länsstyrelser.

Webbplatsen har tagits fram i samarbete med omkring 20 myndigheter och organisationer. Vindlov.se har bildats på uppdrag av regeringen och Energimyndigheten är samordnare.

På Vindlovs hemsida hittar du också Vindbrukskollen som visar befintliga och planerade vindkraftetableringar i landet.

Möt några erfarna handläggare av vindkraft

Vid Länsstyrelsen på Gotland jobbar Lena Kulander, miljöskyddshandläggare.

Två tillståndsärenden Näsudden

Ett tillståndsärende Mästermyr

Vid kommunen i Lycksele jobbar Marina Olofsson, miljöinspektör

Tillståndsärende Fäbodberget

Anmälningsärende Norrliden

I Östra Skaraborg jobbar Max Olsson, miljöinspektör.

Anmälningsärende Falköping

Åsenärendet Östra Skaraborg

Frågor om bygglovsärenden

Gunnar Gustafsson är sakkunnig i bebyggd miljö och vindkraftshandläggare vid Region Gotland.

  • All
  • Hur klassificeras ett bygglovsärende?
  • Hur ser ärendegången ut för bygglov?
  • Vad är kommunens roll i ett miljötillstånd?
  • Vilka ärenden är vanliga?
  • Vilka konsekvenser finns av bygglov?

Hjälp vår nya kollega Lisa med sitt första ärende

Lisa är nyanställd som miljöinspektör vid kommunen i Sorsele och har fått in sitt första ärende. Det är mycket att tänka på som ny på jobbet så du får hjälpa Lisa att ta sig igenom sitt första ärende.

Obs! Detta är ett förenklat ärende så alla frågeställningar kommer inte tas upp.

Lisa

Anmälningsärende

Lisa berättar att Vindkraftbolaget Vind AB planerar att bygga fem vindkraftverk som är max 140 meter höga på en kulle 1 km från en by i Sorsele kommun. Lisa undrar nu om verksamhetsutövaren gjort rätt klassning av detta ärende. Borde det inte vara ett tillståndspliktigt ärende och behandlas hos länstyrelsen?

Klicka i grafen för att förklara för Lisa vilka regler som gäller!

Diagram över antal vindkraftverk/verkens höjd som visar om anmälan eller tillstånd krävs.

Den som berörs av beslutet (det kan förutom verksamhetsutövaren vara till exempel närboende och markägare) har rätt att inom tre veckor från det datum beslutet anslås eller delges överklaga beslutet hos länsstyrelsen.

Tack snälla!
Du är en fantastisk kollega.

Mitt första ärende är nu handlagt. Kul!

Klicka på schemat!

Lisa gör tummen upp

Handläggningsrutiner och ärendegång för anmälningsärenden

Ooops!

Lisa är fortfarande överväldigad över att ha gjort sitt första ärende. Då får du genom en annan kollega reda på att Lisas trevliga kille Klas är medlem i vindkraftskooperativet VIND som har lämnat in anmälan!

Är detta något problem? I vilka situationer tycker du att du skulle kunna vara jävig? Diskutera med dina kollegor!

Klicka på Klas!

"Eeh... ? Tror inte det finns någon möjlighet att Lisa kan ha påverkats..."

Klas
Klas

Grundreglerna för jäv, partiskhet och mutor är enkla, men den enskilde handläggarens situation är inte alltid enkel. Här finns legitima intressekonflikter och det finns gråzoner.

Även om det inte finns givna svar på frågorna kan det vara bra att ha diskuterat dem innan man ställs inför att behöva ta ställning för egen del.

Jäv, partiskhet och mutor tas upp närmare i kapitlet Dilemman. 

"Om jag ändå fått diskutera detta i ett tidigare skede hade jag informerat min chef."

Lisa

Vi får återkomma till den här diskussionen i Dilemman. Låt oss nu gå vidare och titta närmare på tillståndsärenden.

Tillståndsärende

Tillstånd enligt miljöbalken ska sökas för stora landbaserade vindkraftsanläggningar. Till stora anläggningar räknas gruppstationer med mer än ett vindkraftverk över 150 meters totalhöjd eller fler än sex vindkraftverk över 120 meters totalhöjd.

Tillstånd för landbaserade anläggningar prövas av länsstyrelsen. Tillstånd för vindkraftsetablering i vatten prövas normalt av mark- och miljödomstolen.

Till tillståndsansökan finns krav på miljökonsekvensbeskrivning. För tillståndsansökan finns även krav på kommunens tillstyrkan vilket sker i en separat beslutsprocess.

En kommission om kommunal tillstyrkan är tillsatt och ska rapportera förslag vid halvårsskiftet 2021. Om och när ett beslut kommer i frågan är dock oklart idag (juni 2021).

Diagram som visar om tillstånd eller anmälan krävs beroende på antal verk samt verkens höjd

Vägledning om kommunal tillstyrkan

Skillnader mellan anmälnings- och tillståndsärenden

Vid miljöanmälan av vindkraftsanläggningar är det inte obligatoriskt med en komplett miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I anmälan ska dock konsekvenserna för miljön beskrivas. Kommunens miljönämnd har dessutom möjlighet att kräva utredningar av vad de anser behövs, till exempel en enklare MKB eller en fullständig MKB med samrådsförfarande, alltså motsvarande det som krävs för större tillståndspliktiga anläggningar.

Skillnader i rättskraft
En skillnad mellan tillstånd och anmälan är den så kallade rättskraften, enligt 24 kap. 1 § miljöbalken, som ett tillståndsbeslut ger innehavaren. Under tillståndsbeslutets giltighetstid, som oftast är angivet i beslutet, gäller de villkor som står i beslutet. Tillståndsbeslutet ger alltså innehavaren en trygghet i att veta precis vad som gäller under beslutets giltighetstid.

I ett anmälningsbeslut förekommer inga sådana garantier för de förelägganden som finns i beslutet. Beslut i anmälningsärenden innebär därför bara skyldigheter att följa de förelägganden om försiktighetsmått som framgår i beslutet. Här kan tillsynsmyndigheten gå in och med stöd av 26 kap. 9 § miljöbalken ge nya och/eller ändra förelägganden under verksamhetens gång, samt förbjuda verksamheten om det finns skäl till detta.

Personer som planerar med hjälp av pennor och papper samt en surfplatta

Stora anläggningar på land

Nedan finner du ett schema som på ett övergripande sätt visar regelverk, bedömningsgrunder och handläggningsrutiner för tillståndsärenden.

När du går in och läser texterna, fundera på hur lagtexterna, regelverken och rutinerna kan bedömas beroende på var i Sverige vindkraftsanläggningen ska byggas. Diskutera gärna med kollegor från andra delar av landet.

Vindlovs hemsida
Vindkraftspark

Tips! Utförlig information steg-för-steg i prövningsprocessen finns på Vindlovs hemsida.

Ärendegång för tillståndsprövning av landbaserad vindkraft

Klicka på rutorna!

Interaktiv bild: Ärendegång för tillståndsprövning av landbaserad vindkraft

Kontakt med länsstyrelsen (Lst)

I ett tillståndsärende tar projektören kontakt med länsstyrelsen där vindkraftparken planeras.

För anmälningsärenden är det istället kommunen som kontaktas.

Handläggare bör uppmuntra projektörerna att använda Vindbrukskollens e-tjänst vid inlämning av ärendehandlingar.

Samråd med länsstyrelse, kommun och närboende

I ansökningsprocessen för ett tillståndsärende ingår alltid samråd med länsstyrelse, kommun och närboende. Samråd är inte obligatoriskt för ett anmälningsärende. Kommunens miljönämnd har dock möjlighet att kräva att ett samrådsförfarande görs inom en fullständig miljökonsekvensbeskrivning.
Vid samrådet med kommunen bör överensstämmelse med aktuell kommunal översiktsplan och frågan om kommunalt veto diskuteras. I den nationella vindkraftsstrategin har Energimyndigheten och Naturvårdsverket förtydligat sina rekommendationer om tillämpning av kommunal tillstyrkan och förordar en tidig kommunal tillstyrkan.

Vägledning om kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk

Nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad

Samråd enligt Miljöbalkens 6 kapitel

Syftet med samrådsprocessen kring en miljökonsekvensbeskrivning är att skapa förankring hos berörda parter av framtida projekt och fånga upp information som eventuellt har missats.

Samrådet gör att de som kommer att påverkas av projektet får möjlighet att precisera vilka frågor de vill ha belysta i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). De kan även lämna förslag på alternativa lösningar. Bra samråd leder ofta till att projekten utvecklas så att de blir mer miljömässigt hållbara.

Samråd ska genomföras i god tid innan verksamhetsutövaren upprättar en MKB. Samrådet handlar om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan. Före samrådet ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna uppgifter till länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs (se 6 kap. 9 § miljöbalken, Lag 2017:955).

Se “Vägledningar om miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken” utgiven av Naturvårdsverket.

Länsstyrelsen beslutar om ärendet kan medföra betydande miljöpåverkan

Om länsstyrelsen beslutar att vindkraftsparken kan medföra betydande miljöpåverkan, vilket i princip alla tillståndspliktiga vindkraftanläggningar anses göra, krävs ett utökat samråd.

Om ett anmälningsärende bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan övergår det till att bli ett tillståndsärende.

Betydande miljöpåverkan

I 6 kap. miljöbalken finns begreppet "betydande miljöpåverkan” för klassning av olika typer av verksamheter. Det kan exempelvis vara att verksamheten kan medföra stora ingrepp i naturmiljön, påverka miljön för många människor eller medföra allvarliga utsläpp till luft eller vatten.

Betydande miljöpåverkan innebär att verksamhetsutövaren ska samråda med flera och att miljökonsekvensbeskrivningen ska vara mer omfattande, bland annat när det gäller redovisning av alternativa utformningar och lokaliseringar.

Miljökonsekvensbeskrivning, MKB

Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan ha på människors hälsa och miljön. En miljökonsekvensbeskrivning ska också möjliggöra en samlad bedömning av den förväntade miljöpåverkan.

Vid tillståndsprövningen ska innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och resultatet av samråden beaktas. Länsstyrelsen ska under samrådsprocessen verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och innehåll som behövs för ärendet.

Ansökan med MKB lämnas till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen

Ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen lämnas in till Miljöprövningsdelegationen vid den geografiskt relevanta länsstyrelse som bedömer om den är komplett. Det är vanligt att kompletteringar krävs.

Miljöprövningsdelegationen, MPD (vid överklagan Mark- och miljödomstolen, MMD) kungör att prövning påbörjas i lokal press. Nu har alla möjlighet att skriftligen lämna synpunkter till MPD/MMD.

Remisser lämnas till sakägare d.v.s. kommun, närboende, myndigheter och intresseföreningar.

Kommunen måste tillstyrka ansökan för att den ska kunna bli beviljad enligt MB 16 kap 4§.

Ofta görs besök på platsen för den planerade vindkraftsparken.

Tillstånd eller avslag?

MPD och vid överklagan MMD tillstyrker eller avslår tillståndsansökan. Beslutet kungörs i lokal press samt i Post- och inrikestidningar.

När beslut har fattats bör handläggaren uppdatera ärendets status i Vindbrukskollen.

Utökat samråd

Vid betydande miljöpåverkan krävs samråd med en utökad krets. Samrådskretsen väljs av dig som verksamhetsutövare med stöd av länsstyrelsen.

Den utökade samrådskretsen omfattar statliga myndigheter, kommuner, allmänhet och organisationer som kan antas bli berörda.

Deltagandeprocesser kring vindkraftsprojekt, 2020

 

Överklagan

Det är möjligt att överklaga Miljöprövningsdelegationens beslut till Mark- och miljödomstolen. Ett beslut vid Mark- och miljödomstolen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, MÖD. Överklagandet får bara prövningstillstånd om fallet kan ha en klargörande roll i hur domstolsväsendet betraktar rättsläget.

Mer information finns på Vindlov.

SAMRÅD

Tips för att lyckas med samråd

”Att inkludera berörda av en vindkraftsutbyggnad på ett väl genomtänkt sätt stärker företagets sociala hållbarhet och demokratiska värden. Två centrala framgångsfaktorer för att åstadkomma delaktighet är att ha ett öppet förhållningssätt och en medvetenhet kring val av former och metoder för kommunikation i processen.”

Deltagandeprocesser kring vindkraftsprojekt, 2020


Öppet förhållningssätt

Under samråden är det viktigt att inte på förhand ha en tydlig bild av vad olika deltagare kommer uttrycka för åsikter och känslor. Förbered er på att lyssna på faktiska argument och oro och se till att alla kommer till tals någon gång under samråden.

Medveten kommunikation

Förbered er på att hantera olika typer av situationer som kan uppstå. Tänk över vad ni ska samtala om och hur. Säkerställ att samråden är tillgängliga och skapar förutsättningar för samtliga berörda att delta aktivt. Tänk över tider och lokalisering för att så många som möjligt ska känna att deras möjlighet att delta ses som viktig.

Forskning visar att tillit, legitimitet och transparens är centrala för att en samrådsprocess ska falla väl ut.

Tillit: Förtroende och respekt mellan inblandade parter grundad i möjligheten att förstå och bli förstådd. Detta bygger inte främst på innehållet utan snarare på förmågan att skapa förutsättningar för kommunikationen. En bristande tillit från början riskerar att snabbt försämras ytterligare. Tillit tar tid att bygga men lönar sig i det långa loppet.

Legitimitet: Samrådsprocessen ska följa lagens krav men också upplevas som lagenliga i förhållande till människors syn på demokrati- och rättviseaspekter.

Transparens: Transparens är en förutsättning för legitimitet och tillit och handlar om rättigheten till information och möjligheten att uttala sig. Det är viktigt att information kring det planerade projektet är tillgänglig samt att verksamhetsutövare, handläggare och inblandade är villiga att svara på eventuella frågor.

Närboende människor som deltar i ett informationsmöte.

Intervju med Peter Ardö

Lisa vill nu veta mer om bedömning av vindkraft och får tillfälle att göra en intervju med Peter Ardö som är rådman vid Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Intervjuerna gjordes 2013 och är ännu aktuella, med undantag av att en ny miljöbedömningsförordning trädde i kraft 2018.

Ett bra tips är att följa den senaste rättsfallsutvecklingen på Vindlov.

Nya 6 kap. i miljöbalken

  • All
  • Hur ska man veta att underlaget till en tillståndsansökan är tillräcklig?
  • Vad kan en handläggare ta hjälp av vid svåra bedömningar?
  • När flera vindkraftsparker byggs i ett område uppstår kumulativa miljöeffekter. Kommentar?
  • Vilken omfattning bör ett samråd ha?
  • Har du något exempel?
  • Kan man ge tillstånd enligt miljöbalken till vindkraft utan att kommunen har tillstyrkt?
  • Krävs det kommunal tillstyrkan för bygglovsärenden och anmälningsärenden?
  • Finns det skillnader i underlag som krävs för anmälningsärende respektive tillståndsärende?
  • Går anmälningsärenden ofta över till att bli tillståndsärenden?

Om Vindbrukskollen

Vindbrukskollen är en interaktiv karttjänst för etablering av vindkraft i Sverige. Vindbrukskollen är tillgänglig för alla och innehåller uppgifter om befintliga och planerade vindkraftverk. Tjänsten går att använda från projektering till etablering och slutligen nedmontering.

Här finns också kartlager med information som är relevant vid vindkraftsetablering som till exempel vindkartering och skyddade områden. Vindbrukskollen är ett samarbete mellan Sveriges länsstyrelser och Energimyndigheten. Vindbrukskollen är en frivillig karttjänst som ger en ögonblicksbild av vindkraften i Sverige.

Ansvarsfördelningen när det gäller att lägga in och uppdatera informationen som finns i Vindbrukskollen ser ut så här:


Projektörens roll

  • Lägga in projekt i Vindbrukskollen
  • Kontinuerligt uppdatera vid förändringar

Kommunernas och länsstyrelsernas roll

  • Registrera och uppdatera informationen om handlingar (inkomstdatum, diarienummer) och beslut (datum och utfall)

Vindbrukskollens kansli

  • Ger stöd och support till samtliga användare
  • Uppdaterar användarstöd, administrerar användarkonton och uppdaterar information om Vindbrukskollen på Vindlov
  • Arbetar löpande med kvalitetssäkring och systemutveckling för att Vindbrukskollen ska bli en så användarvänlig och bra karttjänst som möjlig

För att Vindbrukskollen ska fungera i praktiken

  • Uppmuntra verksamhetsutövarna att använda Vindbrukskollen
  • Uppdatera uppgifter om projektörerna inte gör det
  • Kontakta Vindbrukskollens kansli för hjälp med att lägga in nya projekt och uppdatera befintliga projekt

Har du upptäckt Vindbrukskollen?

Skrolla till toppen

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor / cookies. Mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng