Prövning, anmälan & tillstånd

Lärandemål

Genom att ta del av avsnittet Prövning, anmälan & tillstånd får du grundläggande information och kunskap om

  • vad som ingår i miljöprövningsprocesserna för anmälningspliktig och tillståndspliktig verksamhet
  • hur man som handläggare gör bedömningar i respektive prövningsprocess
  • hur en bygglovsansökan för vindkraft ska prövas och hur bygganmälan hanteras
  • dilemman som handläggare kan möta vid prövning

Prövning

De grundläggande reglerna för prövning av vindkraft återfinns i miljöbalken och plan- och bygglagen.

I 21 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) anges vilka vindkraftsanläggningar som är anmälningspliktiga hos en tillsynsmyndighet (kommunal miljömyndighet) och vilka som kräver tillstånd från Miljöprövningsdelegationen vid en länsstyrelse.

För vindkraftverk som byggs i vatten krävs både tillstånd för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet samt kommunal tillstyrkan. Dessa ärenden handläggs normalt av mark- och miljödomstolarna.

Diagram som visar om tillstånd eller anmälan krävs beroende på antal verk samt verkens höjd

Vindlov är en viktig webbplats om tillståndsfrågor om vindkraft.

På Vindlov finns allt om tillstånd på en plats. Steg för steg redovisas prövningsprocessen för alla typer av vindkraftsprojekt och vad som gäller genom vindkraftverkens hela livscykel, från etablering till nedmontering.

Vindlov är användbar för alla som jobbar med prövning, även handläggare inom kommuner och länsstyrelser.

Webbplatsen har tagits fram i samarbete med omkring 20 myndigheter och organisationer. Vindlov.se har bildats på uppdrag av regeringen och Energimyndigheten är samordnare.

På Vindlovs hemsida hittar du också Vindbrukskollen som visar befintliga och planerade vindkraftetableringar i landet.

Möt några erfarna handläggare av vindkraft

Vid Länsstyrelsen på Gotland jobbar Lena Kulander, miljöskyddshandläggare.

Vid kommunen i Lycksele jobbar Marina Olofsson, miljöinspektör

I Östra Skaraborg jobbar Max Olsson, miljöinspektör.

Frågor om bygglovsärenden

Gunnar Gustafsson är sakkunnig i bebyggd miljö och vindkraftshandläggare vid Region Gotland.

Hjälp vår nya kollega Lisa med sitt första ärende

Lisa är nyanställd som miljöinspektör vid kommunen i Sorsele och har fått in sitt första ärende. Det är mycket att tänka på som ny på jobbet så du får hjälpa Lisa att ta sig igenom sitt första ärende.

Obs! Detta är ett förenklat ärende så alla frågeställningar kommer inte tas upp.

Lisa

Anmälningsärende

Lisa berättar att Vindkraftbolaget Vind AB planerar att bygga fem vindkraftverk som är max 140 meter höga på en kulle 1 km från en by i Sorsele kommun. Lisa undrar nu om verksamhetsutövaren gjort rätt klassning av detta ärende. Borde det inte vara ett tillståndspliktigt ärende och behandlas hos länstyrelsen?

Klicka i grafen för att förklara för Lisa vilka regler som gäller!

Diagram över antal vindkraftverk/verkens höjd som visar om anmälan eller tillstånd krävs.

Tillstånd enligt MB erfordras med automatik (stora anläggningar)

Skulle det visa sig att Lisas ärende motsvarar de kriterier som gäller för betydande miljöpåverkan blir det frågan om ett tillståndsärende

Bygglov enligt PBL + anmälan enligt MB kan räcka (medelstora anläggningar)

Lisas ärende gäller 5 verk med max 140 meter totalhöjd. Då faller det inom ramen för anmälan och ska prövas av kommunen.

Anmälan enligt MB kan räcka (räknas till medelstora anläggningar)

Bygglov krävs om rotordiameter är större än 3 meter.

Gårdsverk (bygglov)

Samma som miniverk + bygglov

Mini

Varken bygglov eller anmälan enligt miljöbalken krävs om rotordiametern är högst 3 meter, verket ej monteras på byggnad, totalhöjden är högst 20 meter och avståndet till tomtgräns överstiger totalhöjden. Men bygganmälan krävs.

Fortsättning anmälningsärende

Lisa

Tack! Ja det är ett anmälningsärende. Vad bra, då kör vi vidare!

Jag skulle bli väldigt glad om du kunde hjälpa mig lite mer genom att klicka på rubrikerna nedan.

Lisa berättar att Vindkraftbolaget Vind AB planerar att bygga fem stycken vindkraftverk max 140 meter höga på en kulle 1 km från byn Fäbodliden i Sorsele kommun. Åtgärden kräver anmälan enligt miljöbalken och bygglov enligt plan- och bygglagen.

I byn Fäbodliden finns 15 fast boende och en mindre camping som varje sommar och höst är fullbelagd med jakt-, fiske- och vandringsturister. Inom projektområdet finns inga riksintressen eller särskilt skyddade natur- och kulturområden. Vägdragningen fram till projektområdet kommer att innebära att 1 km ny väg måste dras samt att 1 km väg måste breddas och förstärkas.

Det finns inga andra vindkraftverk i områdets närhet men vindförhållandena är goda på berget. Fotomontage visar att alla vindkraftverk kommer att synas från närmaste by och camping. Hela projektområdet utgör vinterbetesmarker för rennäringen.

Bullerberäkningar visar att ljudnivån vid bostadshusen ligger mellan 35-39 dBA. Vid campingen visar beräkningarna att ljudnivån är 39 dBA. Skuggor kommer inte att förekomma vid bebyggelse enligt beräkningar. Kommunens översiktsplan har inte pekat ut området som särskilt viktigt för vindkraft, men har inte heller stängt möjligheterna till en etablering i området. Översiktsplanen pekar inte heller ut höjden som särskilt viktig för annat ändamål.

Hej! Jag heter Gunnar och är byggnads­inspektör. Det ska bli toppen att få jobba med Lisa.

pratbubbla_pil_ny
Lisa och Gunnar
Lisa och Gunnar

Klicka på Gunnar!

Lisa ska inte jobba ensam utan samarbeta med byggnadsinspektören Gunnar på kommunen. Det är lämpligt att de tillsammans lägger upp en plan för hanteringen av dessa två parallella ärenden.

Det här är långt ifrån ett rutinärende. Därför ska de informera sin chef och föreslå att även bygg- och miljönämndens ordförande informeras om att anmälan kommit in.

Chefen/ordföranden kan behöva vara lite informerade innan tidningen och radion hör av sig.

Verksamhetsutövaren VU

Det kan vara bra för Lisa att stämma av med VU om hen verkligen vill ha ett anmälningsärende. Anmälan är på sätt och vis enklast men innebär inte samma trygghet som ett tillstånd.

Ett tillstånd innebär att om VU kör anläggningen inom angivna ramar så kan i princip driften inte stoppas. Med en anmälan kan folk klaga och kanske få rätt...

Lisa och Gunnar verkar komma bra överens och börjar tillsammans gå igenom anmälan resp. bygglovsansökan.

Bygglovsansökan?

Medelstora vindkraftsanläggningar ska handläggas både som bygglovsärende enligt PBL och anmälan enligt miljöbalken. I Sorsele handlägger byggnadsinspektören bygglovsärendena.

Gunnar har inledningsvis tillsammans med Lisa planerat för ärendegången så att prövningarna samordnas så väl som möjligt fastän lagarna skiljer sig i vissa avseenden.

I Sorsele arbetar de för samma nämnd, samhällsbyggnadsnämnden. I andra kommuner kan de jobba för olika nämnder, men lagen kräver ändå att de ska samverka.

I det här förenklade fallet har ansökningarna kommit in utan förhandskontakter.

En klok sökande hade sett till att gå igenom frågorna på förhand med både Lisa och bygglovshandläggaren Gunnar. Då hade han informerat om vad en bygglovsansökan ska innehålla.

Läs mer om bygglovsärenden enligt PBL på Boverket.

Läs mer om ansökan på Vindlov.

Obs! Eventuell transformatorbyggnad ska finnas med i bygglovsansökan.


Anmälan?

Innan Lisa kan avgöra om detta är ett anmälningsärende måste hon genomföra en bedömning om det föreligger betydande miljöpåverkan (BMP).

Till skillnad från andra anmälningspliktiga verksamheter anges i 25 a § Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) vad en anmälan om vindkraft ska innehålla, förutom det som gäller all miljöfarlig verksamhet. I förordningen anges särskilt att handläggningen av anmälan som avser vindkraftverk bör samordnas med handläggningen av bygglovet för samma anläggning.

Innehållet i en anmälan

En anmälan som avser en verksamhet med vindkraftverk ska, utöver det som anges i 25 §, innehålla:

  1. ett kartunderlag som visar verksamhetens lokalisering,
  2. en teknisk specifikation som för varje vindkraftverk innehåller uppgift om höjden inklusive rotorblad, navhöjden och rotordiametern samt övriga tekniska uppgifter av betydelse,
  3. en beskrivning av vindförhållandena på platsen och det förväntade energiutbytet från verksamheten,
  4. en beskrivning av hur verksamheten påverkar natur- och kulturmiljöer, särskilt områden som är reglerade i 3, 4 och 7 kap. miljöbalken,
  5. en uppgift om huruvida det eller de vindkraftverk som omfattas av anmälan ska stå tillsammans med redan uppförda vindkraftverk,
  6. en redogörelse för förekomsten av vindkraftverk inom en radie på 2 kilometer från varje vindkraftverk som omfattas av anmälan,
  7. en redogörelse för de vägar som behövs för uppförande och drift av anläggningen och verksamheten,
  8. en redogörelse för dragningen fram till elnätet av de kraftledningar som behövs för uppförande och drift av anläggningen och verksamheten,
  9. en landskapsanalys som med ett fotomontage eller på annat sätt visar hur anläggningen syns i landskapet,
  10. en beräkning av bullret från anläggningen vid berörda byggnader, och
  11. en beräkning av skuggning och reflexer från anläggningen vid berörda byggnader.

Den myndighet som handlägger anmälningsärendet får medge undantag från kraven ovan om man bedömer att det behövs för handläggningen. Punkt 5 och 6 (ovan) har bl.a. betydelse för om den planerade anläggningen ska bedömas vara tillståndspliktig samt om olägenheter från andra vindkraftverk på platsen bör beaktas vid bedömningen.

Lisa och Gunnar har olika synsätt. För att ta reda på vilka som behöver få del av kungörelse av anmälan och remisser så måste de gå igenom gällande lagar och bestämmelser, vilka inte alltid är så tydliga. Mycket handlar om tolkning.

Du talar om för Lisa att lugnt och metodiskt gå igenom lagar och bestämmelser. Handläggare är professionella!

Klicka på Lisa!

Sorry, känslorna tog visst över. Jag vet att det är viktigt att vara saklig.

pratbubbla_pil_ny
Lisa och Gunnar
Lisa och Gunnar

Enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet- och hälsoskydd, FMH (25 b § 2) ska handläggningen av anmälningsärendet (enligt miljöbalken) i lämplig omfattning samordnas med bygglovsprövningen enligt plan- och bygglagen. Förordningen anger inte hur samordningen ska ske varför detta oftast får lösas från fall till fall.

Lagstiftningen har alltså inte varit hjälpsam mot handläggarna, men Gunnar och Lisa gör vad de kan. Utskicken samordnas så att de som får skrivelserna ser att det finns två parallella ärenden. Det måste framgå vad som hör till bygglovsansökan och behandlas enligt PBL och vad som hör till miljöanmälan och behandlas enligt MB.

Gunnar tänker
Lisa fundersam
Gunnar tänker
Lisa fundersam

Enligt 19 kap. 4 § miljöbalken ska kommunala nämnder vid prövning av miljöfarlig verksamhet

  1. genom kungörelse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt bereda den som kan beröras av verksamheten tillfälle att yttra sig,
  2. samråda med de statliga och kommunala myndigheter som har väsentliga intressen att bevaka i saken,
  3. hålla sammanträde med den som saken angår och besiktning på platsen om det behövs för utredningen i ärendet, samt
  4. underrätta den som gjort en ansökan eller kommit med synpunkter genom någon annan än honom eller henne själv och ge honom eller henne tillfälle att yttra sig om inte annat följer av 17 § förvaltningslagen (1986:223).

Enligt 26 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) ska de statliga och kommunala myndigheterna samt organisationer och enskilda som kan ha ett särskilt intresse i saken på lämpligt sätt och i skälig omfattning ges tillfälle att yttra sig över en anmälan.

  • När du går igenom anmälan ser du och Lisa att det saknas en redogörelse för nödvändig kabeldragning från anläggningen fram till elnätet. Du föreslår för Lisa att hon kräver in en komplettering om detta från verksamhetsutövaren. Prövning av elkoncession avgörs av Energimarknadsinspektionen. Men anslutningen till elnätet bedöms i detta fall vara en viktig fråga för att kunna bedöma effekter på bland annat campingen, närboende och friluftsliv.
  • Lisa har fått in synpunkter från campingägaren som är orolig för hur vindkraftparken ska påverka hans verksamhet. Han är framförallt orolig för höga ljudnivåer vid campingen. Du föreslår att Lisa ska begära in kompletteringar på vilket sätt friluftslivet påverkas samt om det finns möjligheter att sänka ljudnivåerna vid campingen.
  • Närboende har inkommit med synpunkter om att örnar häckar på Fäbodliden. Du föreslår därför att Lisa ska begära att bolaget utför en kungsörnsinventering i området under den period när örnarna spelflyger för att aktivt markera sitt revir.

Lisa går igenom huvudsakliga bedömningsgrunder och betar av frågeställning efter frågeställning. Hon utgår från miljöbalkens hänsynsregler, hushållningsbestämmelser, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om skyddade områden när hon går igenom frågeställningarna.

Är lokaliseringen lämplig?

  • Hur stämmer verksamheten överens med kommunens översiktsplan, andra kommunala planer, strategier och mål?
  • Hur påverkar verksamheten näringsverksamhet, prospekterings företag, rennäring och turism?

Finns särskilt känsliga områden eller skyddade områden?

  • Fornlämningar och andra kulturlämningar
  • Riksintressen
  • Naturreservat, biotopskyddsområden m.m.
  • Andra känsliga områden ex. frivilligt avsatta skogsområden, geovetenskapliga värden.

Hur påverkas närboende?

  • Buller
  • Skuggor
  • Landskapsbild
  • Hinderbelysning
  • Iskast
  • Friluftsliv

Hur påverkas naturmiljön?

  • Fåglar och fladdermöss
  • Hur och var dras vägar?
  • Hur och var kommer elledningar att dras?

Vilka synpunkter har kommit in vid remisser och kungörelse?
Har bolaget beskrivit och redogjort för efterbehandlingen av vindkraftsparken?
I andra ärenden kan det finnas andra frågor att ta ställning till än de som angetts här.

Bolaget har inkommit med kompletteringar i ärendet och Lisa har ett fullständigt underlag för att kunna ta ett beslut.

Lisa bedömer att verksamheten är acceptabel och förenlig med miljöbalken samt att det inte finns några hinder för verksamheten i kommunens vindkraftplan.

Byggnadsinspektören Gunnar har handlagt ärendet utifrån plan- och bygglagen och har föreslagit samhällsbyggnadsnämnden att bevilja bygglov.

Lisa har inte delegation att besluta i ärendet och ärendet är av sådan karaktär att beslutet ska fattas av nämnden. Kommunfullmäktige får inte ta beslut i ärendet.

Hon bereder ärendet för nämnden och föreslår förslag till beslut.

  • Lisa bedömer att ärendet inte innebär betydande miljöpåverkan enligt 26 a § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) och enligt de kriterier som anges i bilaga 2 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905). Förslaget är därför att bolaget inte ska föreläggas att ansöka om tillstånd för verksamheten.
  • Lisa föreslår att samhällsbyggnadsnämnden förelägger bolaget att följa ett antal försiktighetsmått.
  • Samhällsbyggnadsnämnden antar Lisas förslag till beslut men nämnden hade också kunna besluta att förbjuda verksamheten eller att ärendet inte föranleder någon åtgärd från myndighetens sida.

När beslut om anmälningsärendet och bygglov har fattas ska handläggaren uppdatera ärendets status i Vindbrukskollen.

Fråga Peter: Hur ofta går ett anmälningsärende över till att bli ett tillsynsärende?

Peter Ardö

Den som berörs av beslutet (det kan förutom verksamhetsutövaren vara till exempel närboende och markägare) har rätt att inom tre veckor från det datum beslutet anslås eller delges överklaga beslutet hos länsstyrelsen.

Tack snälla!
Du är en fantastisk kollega.

Mitt första ärende är nu handlagt. Kul!

Klicka på schemat!

Lisa gör tummen upp

Ooops!

Lisa är fortfarande överväldigad över att ha gjort sitt första ärende. Då får du genom en annan kollega reda på att Lisas trevliga kille Klas är medlem i vindkraftskooperativet VIND som har lämnat in anmälan!

Är detta något problem? I vilka situationer tycker du att du skulle kunna vara jävig? Diskutera med dina kollegor!

Klicka på Klas!

"Eeh... ? Tror inte det finns någon möjlighet att Lisa kan ha påverkats..."

Klas
Klas

Grundreglerna för jäv, partiskhet och mutor är enkla, men den enskilde handläggarens situation är inte alltid enkel. Här finns legitima intressekonflikter och det finns gråzoner.

Även om det inte finns givna svar på frågorna kan det vara bra att ha diskuterat dem innan man ställs inför att behöva ta ställning för egen del.

Jäv, partiskhet och mutor tas upp närmare i kapitlet Dilemman

"Om jag ändå fått diskutera detta i ett tidigare skede hade jag informerat min chef."

Lisa

Vi får återkomma till den här diskussionen i Dilemman. Låt oss nu gå vidare och titta närmare på tillståndsärenden.

Tillståndsärende

Tillstånd enligt miljöbalken ska sökas för stora landbaserade vindkraftsanläggningar. Till stora anläggningar räknas gruppstationer med mer än ett vindkraftverk över 150 meters totalhöjd eller fler än sex vindkraftverk över 120 meters totalhöjd.

Tillstånd för landbaserade anläggningar prövas av länsstyrelsen. Tillstånd för vindkraftsetablering i vatten prövas normalt av mark- och miljödomstolen.

Till tillståndsansökan finns krav på miljökonsekvensbeskrivning. För tillståndsansökan finns även krav på kommunens tillstyrkan vilket sker i en separat beslutsprocess.

En kommission om kommunal tillstyrkan är tillsatt och ska rapportera förslag vid halvårsskiftet 2021. Om och när ett beslut kommer i frågan är dock oklart idag (juni 2021).

Diagram som visar om tillstånd eller anmälan krävs beroende på antal verk samt verkens höjd

Skillnader mellan anmälnings- och tillståndsärenden

Vid miljöanmälan av vindkraftsanläggningar är det inte obligatoriskt med en komplett miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I anmälan ska dock konsekvenserna för miljön beskrivas. Kommunens miljönämnd har dessutom möjlighet att kräva utredningar av vad de anser behövs, till exempel en enklare MKB eller en fullständig MKB med samrådsförfarande, alltså motsvarande det som krävs för större tillståndspliktiga anläggningar.

Skillnader i rättskraft
En skillnad mellan tillstånd och anmälan är den så kallade rättskraften, enligt 24 kap. 1 § miljöbalken, som ett tillståndsbeslut ger innehavaren. Under tillståndsbeslutets giltighetstid, som oftast är angivet i beslutet, gäller de villkor som står i beslutet. Tillståndsbeslutet ger alltså innehavaren en trygghet i att veta precis vad som gäller under beslutets giltighetstid.

I ett anmälningsbeslut förekommer inga sådana garantier för de förelägganden som finns i beslutet. Beslut i anmälningsärenden innebär därför bara skyldigheter att följa de förelägganden om försiktighetsmått som framgår i beslutet. Här kan tillsynsmyndigheten gå in och med stöd av 26 kap. 9 § miljöbalken ge nya och/eller ändra förelägganden under verksamhetens gång, samt förbjuda verksamheten om det finns skäl till detta.

Personer som planerar med hjälp av pennor och papper samt en surfplatta

Stora anläggningar på land

Nedan finner du ett schema som på ett övergripande sätt visar regelverk, bedömningsgrunder och handläggningsrutiner för tillståndsärenden.

När du går in och läser texterna, fundera på hur lagtexterna, regelverken och rutinerna kan bedömas beroende på var i Sverige vindkraftsanläggningen ska byggas. Diskutera gärna med kollegor från andra delar av landet.

Vindlovs hemsida
Vindkraftspark

Tips! Utförlig information steg-för-steg i prövningsprocessen finns på Vindlovs hemsida.

Ärendegång för tillståndsprövning av landbaserad vindkraft

Klicka på rutorna!

Mer information finns på Vindlov.

SAMRÅD

Tips för att lyckas med samråd

”Att inkludera berörda av en vindkraftsutbyggnad på ett väl genomtänkt sätt stärker företagets sociala hållbarhet och demokratiska värden. Två centrala framgångsfaktorer för att åstadkomma delaktighet är att ha ett öppet förhållningssätt och en medvetenhet kring val av former och metoder för kommunikation i processen.”

Deltagandeprocesser kring vindkraftsprojekt, 2020


Öppet förhållningssätt

Under samråden är det viktigt att inte på förhand ha en tydlig bild av vad olika deltagare kommer uttrycka för åsikter och känslor. Förbered er på att lyssna på faktiska argument och oro och se till att alla kommer till tals någon gång under samråden.

Medveten kommunikation

Förbered er på att hantera olika typer av situationer som kan uppstå. Tänk över vad ni ska samtala om och hur. Säkerställ att samråden är tillgängliga och skapar förutsättningar för samtliga berörda att delta aktivt. Tänk över tider och lokalisering för att så många som möjligt ska känna att deras möjlighet att delta ses som viktig.

Forskning visar att tillit, legitimitet och transparens är centrala för att en samrådsprocess ska falla väl ut.

Tillit: Förtroende och respekt mellan inblandade parter grundad i möjligheten att förstå och bli förstådd. Detta bygger inte främst på innehållet utan snarare på förmågan att skapa förutsättningar för kommunikationen. En bristande tillit från början riskerar att snabbt försämras ytterligare. Tillit tar tid att bygga men lönar sig i det långa loppet.

Legitimitet: Samrådsprocessen ska följa lagens krav men också upplevas som lagenliga i förhållande till människors syn på demokrati- och rättviseaspekter.

Transparens: Transparens är en förutsättning för legitimitet och tillit och handlar om rättigheten till information och möjligheten att uttala sig. Det är viktigt att information kring det planerade projektet är tillgänglig samt att verksamhetsutövare, handläggare och inblandade är villiga att svara på eventuella frågor.

Närboende människor som deltar i ett informationsmöte.

Intervju med Peter Ardö

Lisa vill nu veta mer om bedömning av vindkraft och får tillfälle att göra en intervju med Peter Ardö som är rådman vid Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Intervjuerna gjordes 2013 och är ännu aktuella, med undantag av att en ny miljöbedömningsförordning trädde i kraft 2018.

Ett bra tips är att följa den senaste rättsfallsutvecklingen på Vindlov.

Nya 6 kap. i miljöbalken

Om Vindbrukskollen

Vindbrukskollen är en interaktiv karttjänst för etablering av vindkraft i Sverige. Vindbrukskollen är tillgänglig för alla och innehåller uppgifter om befintliga och planerade vindkraftverk. Tjänsten går att använda från projektering till etablering och slutligen nedmontering.

Här finns också kartlager med information som är relevant vid vindkraftsetablering som till exempel vindkartering och skyddade områden. Vindbrukskollen är ett samarbete mellan Sveriges länsstyrelser och Energimyndigheten. Vindbrukskollen är en frivillig karttjänst som ger en ögonblicksbild av vindkraften i Sverige.

Ansvarsfördelningen när det gäller att lägga in och uppdatera informationen som finns i Vindbrukskollen ser ut så här:


Projektörens roll

  • Lägga in projekt i Vindbrukskollen
  • Kontinuerligt uppdatera vid förändringar

Kommunernas och länsstyrelsernas roll

  • Registrera och uppdatera informationen om handlingar (inkomstdatum, diarienummer) och beslut (datum och utfall)

Vindbrukskollens kansli

  • Ger stöd och support till samtliga användare
  • Uppdaterar användarstöd, administrerar användarkonton och uppdaterar information om Vindbrukskollen på Vindlov
  • Arbetar löpande med kvalitetssäkring och systemutveckling för att Vindbrukskollen ska bli en så användarvänlig och bra karttjänst som möjlig

För att Vindbrukskollen ska fungera i praktiken

  • Uppmuntra verksamhetsutövarna att använda Vindbrukskollen
  • Uppdatera uppgifter om projektörerna inte gör det
  • Kontakta Vindbrukskollens kansli för hjälp med att lägga in nya projekt och uppdatera befintliga projekt

Har du upptäckt Vindbrukskollen?

Skrolla till toppen

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor / cookies. Mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng