Idébank

Ökade inkomster till lokalsamhället

Markarrenden

Sverigekarta med vindkraftsparkerna Norrbäck i Västerbotten samt Näsudden på Gotland utmarkerade.

Vad innebär markarrenden/markersättning?

För att få tillgång att nyttja mark för vindbruk ska ett arrendeavtal mellan exploatör och markägare upprättas. Olika former finns för att reglera arrendeavgiften. Den kan bestå av ett engångsbelopp för markintrång, vägbyggen, ledningsdragningar med mera. Därefter ersätts marken årligen för nyttjande under ett bestämt antal år. Ett sådant avtal kan ge markägaren cirka 2-5 procent av vindkraftsparkens bruttointäkter.

För enskilda markägare kan arrende vara en extra intäktskälla som kompletterar den ordinarie verksamheten. Denna användning av en skogs- eller jordbruksfastighet till vindbruk ger stabila inkomster under ett antal år och kan därför främja lokalt företagande inom dessa områden. Även den som äger mark inom vindupptagningsområdet* för ett vindkraftverk kan få del av markersättningen i relation till berörd mark. Exploatören kan därför skriva arrendeavtal även med flera omkringliggande markägare. Detta har blivit mer allmänt genom senare år för att främja sämja och rättvisa mellan markägare i vindparksområdet.

* Vindupptagningsområde utgörs av en cirkel med 4 eller 5 rotordiametrars radie kring kraftverket. Inom det området kan ingen annan sätta upp något vindkraftverk utan att produktionen skulle påverkas negativt för båda verken.

Exempel

En modell för markersättning
Trots att vindparken i Norrbäck ännu inte är byggd har lokalbefolkningen bildat en ekonomisk utvecklingsförening. Där har man bestämt att alla markägare i byn ska få del av markersättningen, även de som inte har något verk på sin mark. Fastigheternas storlek och placering påverkar hur ersättningen ska fördelas. De räknar med att hyresintäkterna (arrendet) kan bli mellan 80 000 – 200 000 kronor per vindkraftverk och år.

Källa: Norrbäcks ekonomiska utvecklingsförening

Antal verk: Beräknas bli 37 verk
Total effekt: 111 – 185 MW
Kommun: Lycksele
Län: Västerbottens län
Driftstart: Tidigast 2022

Mer om parken
I september 2019 gav Mark och miljööverdomstolen klartecken till etablering av 118 nya vindkraftverk vid tre byar i Västerbotten, däribland byn Norrbäck som ligger i hjärtat av Stöttingfjället. Processen framåt består av vidare projektering och anslutning av elnät. Tidigast 2022 bedöms anläggningsarbeten påbörjas.

Markanvändningen i vindkraftsområdet består till stor del av skogsbruk, främst på de lägre liggande markerna.

Exempel på markersättning
Genom de olika faserna i generationsskiftet på Näsudden har olika modeller för markarrende utarbetas beroende på ägarstruktur. För att främja grannsämjan delades ersättningen mellan markägare som upplät mark till vindkraftparken och sommarstugeägare utan vindkraftverk på sin mark. Alla markägare på Näsudden får ersättning i relation till ägd markyta och sommarstugeägarna får ersättning beroende på avståndet till vindkraftverken.

Källa: Andreas Wickman, Wickman Wind

Vindkraftsparker: Gansparken, Näsudden Väst och Stugyl
Antal verk: 27
Total effekt: 73,8 MW
Kommun: Gotland
Län: Gotland
Driftstart: 2003. Generationsskiftade 2011

Mer om parken
Vindkraft på Näsudden, som ligger på sydvästra Gotland, började tidigt på 80-talet för att under 90-talet växa till en stor vindkraftspark. Området har mycket goda vindförhållanden och Vattenfall har här testat olika vindkraftsverk.

Lokala tjänster

Sverigekarta med vindkraftsparkerna Åskälen och Havsnäs i Jämtland utmarkerade.

Anlitande av lokala tjänster som bidrar till ökad sysselsättning lokalt och regionalt

Vindkraftcentrum  har under flera år arbetat med databaser på sin hemsida där lokala och regionala entreprenörer och företag kan lägga in sina kompetenser och erbjudanden. Utifrån detta har nu ett digitalt matchningsverktyg skapats som används vid många parkbyggen. Här kan alla kommunicera med alla för att efterfråga eller erbjuda varor och tjänster. Med hjälp av databaserna matchas företagen mot projektörer och underleverantörer med målet att utöka lokala företags möjligheter till affärer.

Detta medför att kontakter skapas och positiva effekter uppstår för orten och regionen när lokala företagare får sysselsättning under etableringen av vindkraftsparker. Lokala tjänster kan också bli efterfrågade när vindparken kommit i drift.

Torbjörn Laxvik på Vindkraftcentrum berättar att andelen lokal och regional arbetskraft har ökat betydligt över tid och att de lokala databaserna och den digitala plattformen förstärkt detta.

Mer om näringslivsutveckling genom lokala tjänster

Enligt Vindkraftcentrum står cirka 80 kommuner inför ny eller fortsatt storskalig vindkraft och kan därmed ta chansen att utveckla näringslivet. Erfarenheter finns att hämta från till exempel Strömsund där lokala och regionala företag verkat i branschen under tio år. Även i Sollefteå har man lång erfarenhet och arbetar med en lokal energiöverenskommelse för att långsiktiga energibeslut ska kunna tas. I Åsele finns kunskap kring att arbeta med den digitala plattformen och Medvindslånet, se kapitlet om Ekonomiska mervärden för lokalsamhället – Kreditfond för näringslivsutveckling.

Källa: Torbjörn Laxvik, Vindkraftcentrum, Jämtlands län. Foto: Vasa Vind

 

Exempel

Anlitande av lokala tjänster som främjar lokal sysselsättning
I etableringen av Åskälen har projektören Vasa Vind AB varit mycket aktiv för att få med och anlita lokala och regionala företag. Lokal arbetskraft har också byggt det nya platskontoret som är uppfört av virke från nedfällda träd i området.

Projektören framhåller att det gäller att börja tidigt med att ta med de lokala företagen i upphandlingen.

Källa: Vindkraftcentrum, Vasa Vind

Antal verk: 80
Total effekt: 288 MW
Beräknad årlig produktion: 930 GWh, räcker till ca 186 000 hushåll*
Kommun: Strömsund och Östersund
Län: Jämtlands län
Driftstart: 2020

*Beräknat på 5000 kW per år och hushåll.

Mer om vindkraftparken
Åskälen vindkraftpark är belägen på höjderna sydväst om Hammerdal i Östersunds och Strömsunds kommuner i Jämtland. Byggnationen avslutades under våren 2020 och Vasa Vind har sedan dess förvaltat parken. Vindkraftparken är ansluten till Svenska Kraftnäts stamnätsstation i Midskog via en ny 220 kV kraftledning som byggts av Jämtkraft Elnät.

Lokal och regional arbetskraft
Uppförandet av Havsnäs vindpark skapade efterfrågan på arbetskraft lokalt och regionalt i Jämtland och framförallt i Strömsund med omnejd. Under byggandet av Havsnäs med driftstart år 2010, utfördes cirka 25 procent av årsarbetsdagarna av lokal/regional arbetskraft. I de senaste byggda parkerna i de kringliggande länen har denna andel ökat till cirka 50 procent.

Källa: Vindkraftcentrum, Nordisk Vindkraft.

Antal verk: 47
Total effekt: 93,4 MW
Beräknad årlig produktion: 252 GWh, räcker till ca 50 400 hushåll*
Kommun: Strömsund
Län: Jämtlands län
Driftstart: september 2010

*Beräknat på 5000 kW per år och hushåll.

Mer om parken
Vindkraftsparken Havsnäs började byggas 2008 och invigdes 2010. Den är byggd på tre höjder norr om Strömsund i Jämtland. Vid driftstart var den störst i Sverige och en av de första stora vindkraftsparker som byggdes i Norrland. Den var då också den största landbaserade vindkraftsparken i Europa.

Ökad inkomstskatt

Sverigekarta med vindkraftsparkerna Skogberget i Norrbotten samt Mörttjärnberget och Glötesvålen i Jämtland utmarkerade.

Ökade lokala skatteintäkter

När fler arbetar ökar också skatteintäkterna för de kommuner där de bor. Med en genomsnittslön på 29 600 kronor i månaden och en skattesats på 34 procent, ger varje arbete cirka 120 000 kronor i tillskott till den kommunala ekonomin.

I de tre vindkraftparkerna Glötessvålen, Mörttjärnberget och Skogberget som har mellan 30 till 37 vindkraftverk vardera, har de regionala skatteintäkterna i anläggningsfasen uppgått till mellan 10 och 19 miljoner kronor och årligen i driftfasen mellan 0,8 och 1,5 miljoner kronor.

Socioekonomiska konsekvenser av vindkraftsetablering (2016)

Uppskattningar i ökade skatteintäkter vid ökad vindkraftsysselsättning

Källa: Statkraft, Svevind, Ox2

Exempel

Ökade skatteintäkter
De regionala skatteintäkterna ökade stort under vindkraftsparkens anläggningsfas genom att fler fick sysselsättning. Driftfasen genererar även nya arbetstillfällen.

Sammanställning över sysselsättnings- och regionala effekter vid byggandet av Glötesvålens vindkraftpark (Vindkraftcentrum)

Antal verk: 30
Total effekt: 90 MW
Beräknad årlig produktion: 220 GWh
Kommun: Härjedalens kommun
Län: Jämtlands län
Driftstart: december 2014

Ökade skatteintäkter
De regionala skatteintäkterna ökade stort under vindkraftsparkens anläggningsfas genom att fler fick sysselsättning. Driftsfasen genererar även nya arbetstillfällen.

Arbetskraftförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av SSVAB etablering i Mörttjärnberget (Vindkraftcentrum)

Antal verk: 37
Total effekt: 92,5 MW
Beräknad årlig produktion: 288 GWh
Kommun: Bräcke
Län: Jämtlands län
Driftstart: juni 2014

Ökade skatteintäkter
De regionala skatteintäkterna ökade stort under vindkraftsparkens anläggningsfas genom att fler fick sysselsättning. Driftsfasen genererar även nya arbetstillfällen.

Arbetskraftförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av Enercons och Svevinds etablering i Skogberget (Vindkraftcentrum)

Antal verk: 36
Total effekt: 84 MW
Beräknad årlig produktion: 250 GWh, räcker till ca 50 000 hushåll*
Kommun: Piteå
Län: Norrbottens län
Driftstart: augusti 2013

*Beräknat på 5000 kW per år och hushåll

Ekonomiska mervärden för lokalsamhället

Lokalt delägande

Sverigekarta med vindkraftsparken Näsudden på Gotland utmarkerad.

Delägande går ut på att företagare och boende i närområdet kan investera i ett eller flera vindkraftverk. Detta görs för att öka acceptansen hos lokalbefolkningen då de också kan få del av vinsten. I Danmark finns en lag som kräver att projektören måste erbjuda lokalbefolkningen delägarskap motsvarande 20 procent av vindkraftparken. En sådan lag finns inte i Sverige men delägarskap kan erbjudas av vissa projektörer.

Foto: Vattenfall

Exempel

På Näsudden finns flera ägandeformer som kooperativ, samfälligheter, enskilda ägare och större företag. Delar av parken på Näsudden har generationsskiftats till färre men större vindkraftverk med fyra gånger större elproduktion.

Näs sockenföreningen, som förvaltar intäkterna från bygdemedlen från tre parker på Näsudden, har kommit överens om att investera delar av dessa medel för köp av delägarskap i det projekterade generationsskiftet av vindkraftsparken Näsudden Öst.

Vattenfall
Näsudden Öst
Radioreportage om delägares bidrag till generationskifte (2010)

Vindkraftsparker: Gansparken, Näsudden Väst och Stugyl
Antal verk: 27
Total effekt: 73,8 MW
Kommun: Gotland
Län: Gotland
Driftstart: 2003. Generationsskiftade 2011

Mer om parken
Vindkraft på Näsudden, som ligger på sydvästra Gotland, började tidigt på 80-talet för att under 90-talet växa till en stor vindkraftspark. Området har mycket goda vindförhållanden och Vattenfall har här testat olika vindkraftsverk.

Bygdepeng / vindbonus

Sverigekarta med vindkraftsparkerna Blakliden och Fäbodberget i Västerbotten, Lungsjöbygden i Västernorrland samt Brahehus i Jönköpings län utmarkerade.

Utvecklingsmedel i form av bygdepeng eller vindbonus

Denna ekonomiska form av lokal nytta fungerar som en fond där vindkraftsägare placerar en liten andel (cirka 0,2 – 0,5 procent) av bruttointäkten från vindkraftsparken. Oftast förvaltas dessa ekonomiska medel av en lokal förening som också utformar reglerna för hur de ska användas och fördelas till finansiering av lokala intressen. Det kan gälla allt från vägbyggen, fibernät och andra samhällsfunktioner till sponsring av lokala evenemang eller projekt som ska öka den lokala tillväxten.

Här presenteras exempel från Brahehus vindpark, vindkraftsparker i Lungsjöbygden och Blakliden vindkraftspark.

Foto: OX2, Statkraft, Vattenfall

Exempel

Sponsring av lokala evenemang
I Brahehus vindpark finns ett avtal mellan vindkraftsägarna och den lokala föreningen Grännabygdens bygdepeng. Ägarna sätter årligen av ett belopp till föreningen som administrerar pengarna som ska gå till lokala projekt som gagnar verksamhet riktad mot barn och ungdomar.

Mer om Gränna bygdepeng
Med bygdepengen har man genom åren arrangerat en ungdomsfestival och en julmarknad, ryttarföreningen har fått möjlighet att sätta upp belysning i hagar och utebanor, en lokal för ungdomsverksamhet har renoverats, idrotts- och fritidsförening har bland annat utvecklat kreativa workshops som till exempel en keramikkurs.

Källa: Claes Stråth, Grännabygdens Bygdepeng

Antal verk: 9
Total effekt: 20,7 MW
Beräknad årlig produktion: 56 GWh, räcker till ca 11 200 hushåll*
Kommun: Jönköping
Län: Jönköpings län
Driftstart: 2011
*Beräknat på 5000 kW per år och hushåll

Mer om parken
Brahehus vindpark ligger öster om Vättern på en höjdplatå och har en högsta punkt på närmare 300 meter över havet. Vindparken ligger i ett skogsområde som ägs av privata fastighetsägare.

Källa: OX2 (Sverige)

Utvecklingsmedel - Vindkraftsfond
Lungsjösbygdens Vindkraftsfond är en ideell förening med ändamål att fördela utvecklingsmedel till bygden från fyra vindkraftparker. I avtal mellan projektägaren Statkraft SCA och Sollefteå kommun finns riktlinjer på att 0,2 procent av vinsten ska gå till fonden. Utvecklingsmedlen ska uppmuntra näringslivs- och samhällsutveckling, utbildningsinsatser och på annat sätt bidra till en levande landsbygd i bygden och kommunen. Fonden bildades 2017.

Mer om Lungsjösbygdens Vindkraftsfond
Utvecklingsmedlen redovisas årligen och sätts in på ett konto där de finns tillgängliga för utdelning. Medel kan sökas till lokala projekt av organisationer och föreningar på orten. Första utdelningen väntas bli 2020. Föreningens styrelse fördelar sedan dessa medel enligt riktlinjer i stadgarna.

Redan under uppförande av vindkraftparkerna fick Lungsjöbygden fiberutbyggnad genom att Sollefteå Kommun förskotterade kostnader för det ändamålet. Pengarna började återbetalas genom Vindkraftfonden så snart vindkraftverken kommit i drift.

Källa: Statkraft, Sollefteå kommun, Lungsjöns Vindkraftsfond

Antal verk: 186
Total effekt: 528,5 MW
Kommuner: Bräcke, Ragunda, Sollefteå, Strömsund
Län: Jämtlands län, Västernorrlands län

Mer om parkerna
Vindkraftparker, antal verk och driftstart:

  • Björkhöjden (Västernorrland och Jämtland), 90 verk (270 MW). Driftstart 2016
  • Ögonfägnaden (Västernorrland och Jämtland), 33 verk (106 MW). Driftstart 2015
  • Mörttjärnberget (Jämtland), 37 verk (92,5 MW). Driftstart juni 2014
  • Stamåsen (Västernorrland och Jämtland), 26 verk (60 MW). Driftstart september 2013

Beräknad total årlig produktion i de fyra vindparkerna: 1584 GWh. Det räcker till ca 316 800 hushåll (beräknat på 5 000 kWh per år och hushåll).

Kreditfond för näringslivsutveckling: RLU-Resurser till lokal utveckling, Medvindslånet
För att öka värdet av stöd till lokal utveckling i samband med vindparksetableringar har en ny modell tagits fram som går ut på att det lokala näringslivet får möjlighet att ta del av vindkraftens utvecklingsmedel. Modellen har arbetats fram av Vindkraftcentrum, Vattenfall och den ekonomiska föreningen Garantia. Genom Medvindslånet växlas stödet upp så att lokala företag lättare ska kunna få krediter. Denna finansieringsmodell ska hjälpa lokala företag, som inte behöver vara knutna till vindkraft, att växa och utvecklas samt bidra till skapandet av nya företag.

Den första marknadskompletterande kreditgivningen startade våren 2019 och riktade sig till företag i geografisk anslutning till vindparksetableringarna i Åsele och Lycksele kommuner. Tack vare dessa lånemöjligheter har nya företag redan startats i området. Krediterna kan innebära lån till egen medfinansiering av konsultcheck eller vid företagsstöd, kompletterande topplån till investeringar eller rörelsekapital, kompletterande topplån för finansiering vid ägar- och generationsskiften eller lån till moderbolag vid nyemission i dotterbolag. Lånebeloppen kan variera mellan 50 000 till 300 000 SEK. I första hand ges lånen till företag i parkens närområde, i andra hand till företag i kommunerna där parkerna ligger och i tredje hand till företag inom parkens arbetsmarknadsområde.

Efter två års erbjudande av det så kallade Medvindslånet hade drygt 20-tal företag fått lån på 5,5 miljoner kronor som i sin tur frigjort krediter hos banker med 17,5 miljoner. Sammanlagt blir det alltså 23 miljoner till företagen i investeringskapital.

Källor: Vattenfall, Garantia

Antal verk: 105
Total effekt: 433 MW
Beräknad årlig produktion: Räcker till ca 270 400 hushåll*
Kommuner: Åsele och Lycksele
Län: Västerbottens län
Planerade driftstarter: 2021 och 2022 (Vargträsk)

*Beräknat på 5000 kW per år och hushåll.

Mer om Garantia
Garantia är en ekonomisk förening för borgenstjänster som startade 2004 i norra Sverige. Föreningen består av företagare som borgar för andra företagare genom medlemskap. Verksamhetsidén är att underlätta finansiella förutsättningar för mikro- och småföretagare.

Garantia
Film med exempel från Åsele

Bidrag/mervärde till lokalsamhällets närmiljö

Landskapsåtgärder

Sverigekarta med vindkraftsparken Östra Herrestad i Skåne utmarkerad.

Åtgärder för att förbättra landskapet/ekologin för att kompensera eller mildra miljöpåverkan

För att mildra miljöpåverkan vid byggnationer kan kompensationsåtgärder utföras för att skapa bättre förutsättningar för skyddade arter och för biologisk mångfald. Bland annat kan detta göras genom att anlägga kreotoper som är en konstruerad naturmiljö i liten skala.

Vad är en kreotop?

Namnet kreotop är ett nytt begrepp och kommer av creos (latin) = att skapa, och topos (latin) = plats. En kreotop skiljer sig från den traditionella småbiotopen då den är en aktivt anlagd naturvårdsbiotop för att gynna en uppsättning av arter eller artgrupper. För att utröna om vindkraft kan gynna biologisk mångfald på slätten genomförde Jordbruksverket i samverkan med vindkraftbolaget och markägare, ett projekt vid byggandet av vindkraftsparken Östra Herrestad utanför Simrishamn i sydöstra Skåne.

Exempel

Kreotoppark
I samband med byggandet av Östra Herrestad vindkraftpark 2011, skapades Sveriges första kreotoppark med fyra kreotoper. De anlades på outnyttjade restytor i åkerlandskapet, det vill säga på uppställningsplatser och tillfartsväger till vindkraftsverken och består av ängsbädd, miniås, fågeloas och stekelsandbädd.

Syftet med projektet, som genomfördes av Jordbruksverket, var att undersöka förutsättningarna för att gynna biologisk mångfald genom att skapa nya småbiotoper i samband med vindkraftetablering i områden med intensiv jordbruksproduktion. Vidare ville man ge konkreta förslag på småbiotoper som kan anläggas för att också inspirera andra aktörer till att anlägga och sköta liknande parker.

Projektet fick en uppföljning några år senare som bekräftade att kreotoper kan bli ett verktyg för att öka biologisk mångfald i slättbygden. I rapporten  kan du hitta rekommendationer för anläggning och skötsel.

Antal verk: 9
Total effekt: 16,2 MW
Kommun: Simrishamn
Län: Skåne
Driftstart: 2010/2011

Ny infrastruktur

Sverigekarta med vindkraftsparkerna Hornberget och Gabrielsberget i Västerbotten, Glötesvålen i Jämtland samt Örbacken i Östergötland utmarkerade.

Ny infrastruktur - fibernät och vägar

Tillgång till bredband med hög kapacitet är en viktig förutsättning för att stärka attraktions- och konkurrenskraften i glesbygd och region. Vindkraftverken styrs med hjälp av bredband och vid etableringsfasen finns möjlighet att dra fram fiber till byar i närheten. Detta har gjorts på flera platser när vindkraftsparker byggts. Här visar vi exempel från Hornberget i Västerbotten, Örbacken i Östergötland och byn Dravagen vid vindkraftsparken Glötesvålen i Härjedalen.

I samband med byggandet av vindkraftsparker anläggs ofta nya vägar i området. De behövs också under driftfasen för underhållsarbete. I flera parker används de nya vägarna även för jakt och friluftsliv. Exemplet i idébanken kommer från Gabrielsberget.

Exempel

Den by som ligger närmast till vindkraftsparken Hornberget heter Aspliden. I samband med byggandet av parken delfinansierade projektören Nordisk Vindkraft installation av bredband till byn som ett sätt att stimulera den lokala utvecklingen.

Källa: Nordisk vindkraft, Ox2, Stena Renewable

Antal verk: 5
Total effekt: 10 MW
Beräknad årlig produktion: 30 GWh, räcker till ca 6 000 hushåll*
Kommun: Malå kommun
Län: Västerbottens län
Driftstart: 2007

*Beräknat på 5000 kW per år och hushåll.

Mer om parken
Berget Hornberget ligger ca 3,5 km norr om Kristineberg och ca 2 km nordväst om byn Aspliden, i Malå kommun, Västerbottens län. Vindkraftpark Hornberget ligger vid den nedlagda Kimhedengruvan.

Fibernät
Örbacken i Östergötland är ett exempel där etableringen av en vindkraftpark kunnat bidra med dragning av fiber till boende i området.

Antal verk: 11
Total effekt: 10 MW
Beräknad årlig produktion: 64 GWh, räcker till ca 12 500 hushåll*
Kommun: Mjölby och Boxholm
Län: Östergötlands län
Driftstart: 2012

*Beräknat på 5000 kW per år och hushåll.

Fibernät
Byn Dravagen vid vindkraftsparken Glötesvålen i Härjedalen fick fibernät i samband med vindkraftsutbyggnaden.

Antal verk: 30
Total effekt: 90 MW
Beräknad årlig produktion: 220 GWh, räcker till ca 50 400 hushåll*
Kommun: Härjedalens kommun
Län: Jämtlands län
Driftstart: december 2014

*Beräknat på 5000 kW per år och hushåll.

Ny infrastruktur - nya vägar
Ny väg har byggts för att kunna uppföra och underhålla vindkraftverken i parken. Den nya vägen är ansluten till en befintlig väg som har breddats och förstärkts. Det har indirekt gjort området Gabrielsberget mer lättillgängligt för fordon som bil och skoter året om.

Den nya vägen är en 12 km lång skogsbilväg som går mellan och fram till vindkraftverken. Vägen plogas på vintern vilket gör det möjligt att nyttja vägen året om för jakt och olika friluftsändamål. Vägen kan även användas vid skogsavverkning.

Energimyndigheten - Pilotprojekt

Antal verk: 40
Total effekt: 92 MW
Beräknad årlig produktion: 240 GWh, räcker till ca 48 000 hushåll*
Kommun: Nordmalings kommun
Län: Västerbottens län
Driftstart: sommaren 2012

*Beräknat på 5000 kW per år och hushåll.

Övriga mervärden

Utbildningsstöd

Sverigekarta med vindkraftsparken Havsnäs i Jämtland utmarkerad.

Skol- och utbildningsstöd

Uppförandet av Havsnäs vindpark skapade efterfrågan på arbetskraft lokalt och regionalt i Jämtland och framförallt i Strömsund med omnejd. I samband med planeringen av vindkraftparken anordnades informationsträffar där det kom fram förslag om lokala utbildningsplatser för vindkraftstekniker samt montörer för att uppföra vindkraftverken.

Exempel

Mervärden i form av nya utbildningar
Som svar på efterfrågan på utbildad arbetskraft startade en utbildning till vindkraftstekniker vid Hjalmar Strömerskolan i Strömsund 2007. Den blev därmed den första tvååriga yrkeshögskoleutbildningen till vindkrafttekniker i landet. Från och med hösten 2018 återstartades utbildningen som numera omfattar ett och ett halvt år.

Dessutom anordnade Arbetsförmedlingen i samarbete med kommuner i närområdet en arbetsmarknadsutbildning för montörer och installatörer. Utbildningen pågick i fem månader inklusive en månads praktik vid Havsnäs vindkraftpark. I dessa utbildningar tar vindkraftsföretag en aktiv del dels genom ledningsgruppen och dels genom att erbjuda praktikplatser för studenterna.

Antal verk: 47
Total effekt: 93,4 MW
Beräknad årlig produktion: 252 GWh, räcker till ca 50 400 hushåll*
Kommun: Strömsund
Län: Jämtlands län
Driftstart: september 2010

*Beräknat på 5000 kW per år och hushåll

Mer om parken
Vindkraftsparken Havsnäs började byggas 2008 och invigdes 2010. Den är byggd på tre höjder norr om Strömsund i Jämtland. Vid driftstart var den störst i Sverige och en av de första stora vindkraftsparker som byggdes i Norrland. Den var då också den största landbaserade vindkraftsparken i Europa.

Studiebesök

Sverigekarta med vindkraftsparkerna Dals-Ed, Tanum samt Munkedal i Västra Götaland utmarkerade.

Studiebesök i vindkraftsparker

Målet med att anordna studiebesök i vindkraftparker är att ge tillfälle för intresserade att få se, uppleva och inhämta kunskap om vindbruk och vindkraftverk på plats. Efter intresse kan besök anordnas under alla olika faser i vindkraftparkens livscykel.

Från att vindkraft började byggas i landet har studiebesök anordnats till många vindparker för olika målgrupper och med olika syften. Målgrupper kan vara allt från skolbarn till pensionärsföreningar, närboende och yrkesverksamma inom branschen. De flesta vindkraftsägare är villiga att ta emot grupper som vill besöka en vindpark.

Foto: Rabbalshede Kraft/Jessica Ung, Munkedals kommun, Rabbalshede Kraft/Benny Ottosson.

Exempel

Studiebesök i Tanum
Rabbalshede kraft erbjuder studiebesök till fem vindkraftsparker i Västra Götaland. Förutom att de vänder sig till människor som kommer bo nära vindkraft eller där vindkraft planeras, anordnas studiebesök för olika målgrupper med olika intressen. Målet är att ge besökarna tillfälle att lära mer om vindkraft och vindkraftverk i drift.

Studiebesöken bidrar till lokal förankring och kan bidra till ökad acceptans bland människor som ska leva nära vindkraft och andra besökare.

Källa: Rabbalshede kraft

Antal verk: 21
Total effekt: 56 MW
Beräknad årlig produktion: 152 GWh
Kommun: Tanum
Län: Västergötland
Driftstart: juni 2008 (Hud), augusti 2009 (Kil) och december 2014 (Skaveröd-Gurseröd)

Totalt finns 6 vindkraftsparker i Tanums, Munkedals och Dals-Eds kommuner som tillsammans producerar el till 64 200 hushåll*. Totalt 321 GWh per år.

*Beräknat på 5000 kW per år och hushåll

Studiebesök i Munkedal
Rabbalshede kraft erbjuder studiebesök till fem vindkraftsparker i Västra Götaland. Förutom att de vänder sig till människor som kommer bo nära vindkraft eller där vindkraft planeras, anordnas studiebesök för olika målgrupper med olika intressen. Målet är att ge besökarna tillfälle att lära mer om vindkraft och vindkraftverk i drift.

Studiebesöken bidrar till lokal förankring och kan bidra till ökad acceptans bland människor som ska leva nära vindkraft och andra besökare.

Källa: Rabbalshede kraft

Antal verk: 18
Total effekt: 43 MW
Beräknad årlig produktion: 103 GWh
Kommun: Munkedal
Län: Västergötland
Driftstart: augusti 2010 (Brattön) och november 2013 (Dingle-Skogen)

Totalt finns 6 vindkraftsparker i Tanums, Munkedals och Dals-Eds kommuner som tillsammans producerar el till 64 200 hushåll*. Totalt 321 GWh per år.

*Beräknat på 5000 kW per år och hushåll

Studiebesök i Dals-Ed
Rabbalshede kraft erbjuder studiebesök till fem vindkraftsparker i Västra Götaland. Förutom att de vänder sig till människor som kommer bo nära vindkraft eller där vindkraft planeras, anordnas studiebesök för olika målgrupper med olika intressen. Målet är att ge besökarna tillfälle att lära mer om vindkraft och vindkraftverk i drift.

Studiebesöken bidrar till lokal förankring och kan bidra till ökad acceptans bland människor som ska leva nära vindkraft och andra besökare.

Källa: Rabbalshede kraft

Antal verk: 10
Total effekt: 23 MW
Beräknad årlig produktion: 66 GWh
Kommun: Dals-Ed
Län: Västergötland
Driftstart: maj 2011 (Töftedalsfjället)

Totalt finns 6 vindkraftsparker i Tanums, Munkedals och Dals-Eds kommuner som tillsammans producerar el till 64 200 hushåll*. Totalt 321 GWh per år.

*Beräknat på 5000 kW per år och hushåll

Turistverksamhet

Sverigekarta med vindkraftsparkerna Havsnäs i Jämtland, Kyrkberget i Dalarna samt Näsudden på Gotland utmarkerade.

Turist- och besöksverksamhet

Vid flera vindkraftsparker har olika sorters anläggningar uppförts för att främja besök till parkerna, uppmuntra friluftsliv och naturintressen och också för att informera om vindkraft.

Foto: Jämtkraft, Vasa Vind, Vattenfall.

Exempel

Exempel på stöd till friluftsverksamhet
På Kyrkberget finns gammal naturskog, höga naturvärden och ett aktivt friluftsliv. För att gynna naturintressen och friluftsliv valde projektören att stödja ortens jaktlag och skoterklubb genom att stå för kostnaderna att rusta upp en jaktstuga och vindskydd. Vindskydden kan även användas av andra som besöker området för att vistas i naturen.

Jämtkraft - Vindparker
Brändberget–Kyrkberget (pdf)

Antal verk: 10
Total effekt: 23 MW
Beräknad årlig produktion: 73 GWh, räcker till ca 14 000 hushåll*
Kommun: Mora
Län: Dalarnas län
Driftstart: 2011

*Beräknat på 5000 kW per år och hushåll

Exempel på stöd till friluftsverksamhet
I Havsnäs finns en vindkraftsfond där närliggande byar kan söka pengar för kultur- och turiständamål. År 2012 fick Havsnäs Bygdeförening medel för att bygga raststugan Kvällknäppen som ligger söder om vindkraftsparken på 654 m ö h. Den är tillgänglig året runt för besökare, det kan gälla vandringsturer på sommaren eller skoterturer under vintern. Våren 2013 blev den brantaste delen av leden till raststugan försedd med en trappa. Vägnätet som löper genom vindkraftsparken gör det även möjligt att sommartid ta sig till Kvällknäppen med bil. Det har också medfört att området blivit lättillgängligt för friluftsliv.

Havsnäs - Vindkraft
Kvällknäppen
Skoterleder, Havsnäs

Antal verk: 47
Total effekt: 93,4 MW
Beräknad årlig produktion: 252 GWh, räcker till ca 50 400 hushåll*
Kommun: Strömsund
Län: Jämtlands län
Driftstart: september 2010

*Beräknat på 5000 kW per år och hushåll

Mer om parken
Vindkraftsparken Havsnäs började byggas 2008 och invigdes 2010. Den är byggd på tre höjder norr om Strömsund i Jämtland. Vid driftstart var den störst i Sverige och en av de första stora vindkraftsparker som byggdes i Norrland. Den var då också den största landbaserade vindkraftsparken i Europa.

Näsuddens informations- och besökscentrum
På Näsudden på sydvästra Gotland finns sedan många år ett informationscentrum om vindkraft i Vattenfalls regi. Här finns en utställning med information om etablering av vindkraftverk, från ansökningsprocesser till generationsskifte. På TV-skärmar visas filmer om hur driften går till och olika vindkraftsdelar visas i montrar. Man kan också följa produktionsdata i realtid för vindkraftsverken intill. En karta över vindkraften på Näsudden finns på utsidan av centret.

Källa: Vattenfall

Mer om informationscentrum
När vindkraften byggdes ut under 80- och 90-talen kom många besökare till Näsudden. Intresset för att veta mer om vindkraft var så stort att det under somrarna fanns anställda guider på besökscentret. Idag finns en anställd som kan ta emot besökare året om efter i förväg gjord beställning.

I besökscentret finns förutom utställningen ett mötesrum, kök och toaletter som gör att huset kan användas som mötes- och samrådslokal. Även vindkrafttekniker kan använda lokalen när de har uppdrag i parken.

Kontaktperson: Jesper Knutsen, Vattenfall

Vindkraftsparker: Gansparken, Näsudden Väst och Stugyl
Antal verk: 27
Total effekt: 73,8 MW
Kommun: Gotland
Län: Gotland
Driftstart:2003. Generationsskiftade 2011

Mer om parken
Vindkraft på Näsudden, som ligger på sydvästra Gotland, började tidigt på 80-talet för att under 90-talet växa till en stor vindkraftspark. Området har mycket goda vindförhållanden och Vattenfall har här testat olika vindkraftsverk.

Skrolla till toppen

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor / cookies. Mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng