Institutionen för geovetenskaper

kursöversiktIcon_s
Kursöversikt

Samhällsplanering

Lärandemål

Genom att ta del av detta moment ska du få kunskap om

  • bakgrund till vindkraftsetablering i Sverige idag
  • orsaker till att Sverige valt vindkraft som en energikälla att satsa på
  • vindkraftens roll i energiomställningen
  • vindkraftens bidrag till 100 procent förnybar elproduktion
  • planeringsförutsättningar för fysisk planering

Samhällsplanering

Som handläggare är du en viktig del i arbetet för att förverkliga de mål som är uppsatta regionalt, nationellt och internationellt för att hantera klimatförändringarna och bidra till energiomställningen.

Varför vindkraft?
I detta avsnitt kommer vi belysa samhällsplaneringen av vindkraft i globala, nationella och regionala sammanhang.

Klimatmål - internationella och svenska

03_klimatmålIntOchSv

Internationella klimatmål

Klimatförändringar på världspolitiska agendan

1 oktober 2018 presenterade FN:s klimatpanel IPCC, på uppdrag av länderna bakom Parisavtalet, en rapport som visar hur stora skillnader världen står inför vid en uppvärmning på 2 respektive 1,5 grader.

Slutsatsen i rapporten är att redan vid 1,5 graders uppvärmning kommer följderna bli allvarliga, men ju större uppvärmningen blir desto värre blir konsekvenserna. I rapporten konstateras att för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader krävs att utsläppen minskar dramatiskt, vilket i sin tur kräver en snabb och omfattande omställning i alla samtliga samhällssektorer, dvs energi, städer och infrastruktur (inklusive byggnader och transporter) och i industriella system.

Internationella klimatmål

FNs hållbarhetsmål

Eus klimat- och energimål

flag_yellow_low

EU har satt upp klimat- och energimål för 2020, 2030 och fram till 2050 som innebär en gradvis minskning av utsläpp av växthusgaser, en ökning av energi från förnybara energikällor samt minskning av energiförbrukningen genom bättre energieffektivitet.

EUs långsiktiga mål är att till 2050 minska utsläppen med 80-95 procent jämfört med 1990 års
nivåer.

EUs klimatstrategier och mål

Svenska klimatmål

Riksdagen har beslutat att Sverige ska lösa sina miljöproblem nu och inte lämna över dem till
kommande generationer. Riktmärken för detta miljöarbete är de svenska miljömålen som du kan
studera på miljömålsportalen.

Standard RGB

Svenska miljömålen. Illustratör: Tobias Flygar

Målet om 100 % förnybar el till år 2040 togs av riksdagen 2018 (proposition 2017/18:228) och ett klimatpolitiskt ramverk antogs 2017. Ramverket omfattar klimatlag, klimatmål och klimatpolitiskt råd som en långsiktig förutsättning för genomförandet av energiomställningen.

Parisavtalet betyder att vi måste nå utsläpp om mindre än ett ton per person och år i hela världen. För att uppfylla visionen och målen krävs många olika åtgärder. Omställningen till ett samhälle försörjt med förnybar energi innebär att produktionen av denna måste öka. Där utgör vindkraften en viktig energikälla.

Klimatpolitiska ramverket
Miljömålsportalen/Naturvårdsverket
Stockholm Environment Institute
Sveriges integrerade energi- och klimatplan

Vindkraftens roll i energiomställningen

Varför vindkraft?

Vindkraft är en förnybar energikälla som från 1990-talet fått ordentligt genomslag i världen. Den bidrar till Sveriges energisäkerhet och skapar näringslivs- och exportmöjligheter. Orsakerna till dess betydelse i den moderna energiproduktionen är de senaste decenniernas utveckling i branschen samt att vindkraften är en inhemsk energikälla. De vindkraftverk som byggs idag kan producera många gånger mer energi än tidigare till lägre kostnad.

Vindkraften har blivit en framgångsrik förnybar energikälla på grund av sin kostnadseffektivitet och utgör ofta idag det billigaste sättet att producera el.

06_vindkraftensRoll_02_bild

Förnybar energi i klimatarbetet

diagramWeisser

Källa: Weisser, D., 2007

Klimatpåverkan varierar för olika energikällor.

Diagrammet visar en jämförelse av klimatpåverkan under de olika energikällornas livscykel uttryckt i utsläpp av växthusgaser per producerad kWh.

Kol- och oljekraft släpper ut 70 gånger mer växthusgaser än vind- och vattenkraft per producerad kWh.

Som vi ser i diagrammet är vindkraft ett av de bästa alternativen utifrån de energikällor som finns idag.

100 procent förnybar el (2019)

Vindkraftens miljöpåverkan

Vindkraften är mest effektiv när den byggs i goda vindlägen. Där skördar den större mängd energi med färre vindkraftverk och på mindre markyta än på platser med sämre vindlägen.

Vindkraften medför bättre luftkvalitet eftersom inga utsläpp från förbränning sker under drifttiden och vindkraft använder inte vattenresurser under drifttiden, vilket gynnar miljömålet för resursen vatten.

Vid etableringar av vindkraft görs avvägningar för att begränsa påverkan för närboende av ljud och skuggor liksom på djurlivet som rovfåglar och fladdermöss. En annan påverkan är att en del människor kan uppleva att vindkraft stör visuellt i landskapet.

Läs mer om miljöpåverkan i modul 2.

nasudden02

Vindkraftens bidrag till samhällsekonomin

Vindenergi är en inhemsk energikälla som stärker den nationella försörjningstryggheten av energi. Den bidrar också till näringslivs- och affärsmöjligheter.

Studier visar att sysselsättningseffekten är den faktor som har störst påverkan på den regionala ekonomin. Under byggnadsfasen behövs arbetskraft för väganläggning, byggande av fundament, nät- och elanslutningar samt vid uppförande av verken. Studier har också visat att en stor del av anläggningspersonalen kan vara regionala entreprenörer.

Sysselsättningen och intäkterna ökar också inom det som kallas regionala spridningseffekter t.ex. gästnätter, kommunal inkomstskatt från regional arbetskraft, handel, bygdepeng och arrende. Under driftsfasen behövs servicepersonal för verkens drift och underhåll.

Läs mer om samhällsekonomiska effekter i modul 2.

09_vindkraftensBidragSamhällsekonomin

Vindkraftens bidrag till 100 % förnybar elproduktion

nyForvantadProd

 

Förväntad utveckling av vindkraftsproduktion.

Energikommissionen har kommit överens om att år 2040 ska Sveriges elproduktion vara 100 procent förnybar.

Samtidigt finns ett mål som riksdagen har tagit att senast 2045 ska Sverige inte ge några nettoutsläpp av växthusgaser.

Inrikes transporter, utom flyg, ska ge 70 procent mindre utsläpp av växthusgaser år 2030 jämfört med år 2010. Förnybar el kommer att ersätta en del av de fossila bränslena samt kärnkraften när den fasas ut. Ökningen av förnybar el kommer till största delen att komma från vindkraft.

100 procent förnybar el - delrapport 2 (2019)

Hur mycket el och vindkraft behövs?

För att få svar på dessa frågor har både Energimyndigheten och branschen tagit fram prognoser. I Energimyndighetens scenarier presenteras olika faktorer som antas påverka utvecklingen av landets elanvändning som väntas öka till att bli 170 TWh årligen från 2045.

I den nationella strategin räknar man med 100 TWh vindkraft varav 80 TWh landbaserad år 2040. Svensk Vindenergi tar höjd för drygt 200 TWh inklusive export år 2040 och minst 120 TWh vindkraft.
Det är dock mycket svårt att uppskatta hur mycket el som behövs i framtiden. Var och varannan dag kommer nya verksamheter som undersöker att använda el istället för fossila bränslen men ingen har svaret ännu. Det finns prognoser av elproduktion mellan 160 TWh till 300 TWh 2040.

Andel av elproduktionen (TWh)
Så här kan produktion och förbrukning av el se ut år 2040 men prognosen ändras från dag till dag. Det finns dock stora osäkerheter kring om och hur mycket av kärnkraften som kommer att finnas kvar längre fram i tiden.

Andel av elproduktionen - vindkraft2 copy

Andel av elproduktionen (TWh).
Källa: Energimyndigheten och Svensk Vindenergi 2019

Ökning av vindkraftsutbyggnad i Sverige

12_ökningAvVindkraftsutbyggnad_bild

SVT Nyheter (30.09.2019), Sveriges Television. Foto: Per Leandersson/SVT. Tid: 02:59.

Medverkande i ordning: Per Witalisson (vd Eolus Vind), Charlotte Unger Larson (vd Svensk Vindenergi), Robert Andrén (generaldirektör Energimyndigheten).

Elproduktion per år i Sverige - vindkraft

Faktorer som antas påverka utvecklingen av landets elanvändning

Utmaningar med ökad vindkraftsutbyggnad

  • Utrymme
    Det krävs nya områden med bra vindförhållanden som kan tas i anspråk.
  • Tillståndsprövningar
    Nyetableringar av enskilda vindkraftverk (över 20 m) och vindparker behöver tillstånd.
  • Infrastruktur
    För utbyggnad behövs transportvägar och samhällsservice som mat, logi, vård, skolor och kommunikation.
  • Utbyggnad av kraftnät och nätanslutning
    Kraftnätet och nätanslutningar behöver byggas ut och anpassas i samma takt som ökad vindkraftutbyggnad. Nya lösningar för att hantera systemutmaningar behöver implementeras.
  • Ekonomiska resurser
    Utbyggnad behöver finansiering och investerare.
  • Samhällsacceptans
    För att förverkliga utbyggnad behöver det finnas acceptans och lokal förankring där vindkraftverken ska byggas.
  • Kompetens
    Ökat behov för kompetensutveckling, forskning, utbildning och kunskapsspridning på de olika områden som berörs av vindkraftutbyggnaden.
  • Underhåll
    För optimal drift av vindkraftverk behövs tillsyn och underhåll, vilket även ökar efterfrågan på vindkrafttekniker.
  • Begränsad livslängd
    Vindkraftverk som etableras idag kommer generationsskiftas minst en gång innan 2045. Förnyelse medför nya kostnader och vid generationsskifte krävs även ny tillståndsprövning om hela vindkraftverk ska bytas ut eller få högre torn och större rotorblad.

Fysisk planering

Sweden_LCC_relief_location_map

Det finns mycket goda förutsättningar för vindkraft i Sverige. Men vindkraftsanläggningar kräver stor yta och har påverkan på landskapet, människors livsmiljö och andra intressen.

En omsorgsfull fysisk planering har därför stor betydelse för att vindkraftsutbyggnaden ska bli resurseffektiv.

Den nationella planeringsramen för vindkraft

År 2009 tog riksdagen beslut om en planeringsram till år 2020 om 30 TWh årlig produktion av vindel, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. I den nationella vindkraftsstrategin år 2021 föreslås en ny planeringsram på 80 TWh på land och 20 TWh till havs. För att nå miljö- och klimatmålen utgår den fysiska planeringen från planeringsramen som innebär att det ska finnas planmässiga förutsättningar för att bygga vindkraft. År 2020 producerades 27,5 TWh vindel huvudsakligen till land.

Den markerar behovet av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vindbruk.

En planeringsram ger signaler om hur mycket vindkraft som ska kunna hanteras i den fysiska planeringen i län och kommunerna. Planeringen sker genom att lämpliga områden för vindkraft identifieras och dessa fastläggs i de kommunala översiktsplanerna.

Utbyggnadsmål inom elcertifikatsystemet
Det politiska målet att förnybara energikällor i Sverige och Norge efter 2012 ska bidra med att öka elproduktionen med 28,4 TWh till 2020 uppnåddes 2019.

Elcertifikatssystemet är förlängt och utökat med 18 TWh.

Beslut om stopp för att ansluta till elcertifikatsystemet har bestämts till 31 december 2021 för både Norge och Sverige. Systemet kommer att avslutas 2035.

Färdplan för vindkraft
Rätt plats för vindkraften
Energipolitiska mål för vindkraft
Nationell strategi för vindkraft

16_flagga

Riksintressen för vindbruk

Riksintressen för vindbruk visar geografiska områden som har särskilt goda vindförutsättningar (7,2 m/s eller högre vindhastighet vid 100 m), sett ur ett nationellt perspektiv. Om ett område innehåller flera motstridiga intressen ska intresset som hushåller bäst med mark- och vattenresurser ur ett hållbarhetsperspektiv ges företräde förutom för försvarsintressen som alltid har företräde.

Idag finns 313 riksintresseområden för vindbruk, varav 284 områden på land och 29 till havs.

Vindlov har mer information om riksintressen för vindbruk.

Riksintresse för vindbruk

- på land 284
- till havs 29
- på land 3802 km2
- till havs 4085 km2
% av Sveriges yta 1,5%
- på land 17,4-26,1 GW
- till havs 15,1-18,9 GW
- på land 49-86 TWh
- till havs 45-64 TWh

Kommunala översiktsplaneringen

En aktuell översiktsplan som beskriver intentionerna för mark- och vattenanvändningen över en kommuns hela yta ska finnas i alla kommuner.

I den ska nationella värden tas hänsyn till. Riksintressen ska behandlas och redovisas så det framgår hur dessa förhåller sig till andra intressen, men också för att avvägningar mellan motstående riksintressen ska kunna göras.

I arbetet med en översiktsplan kan kommunerna identifiera och fastställa var det finns lämpliga områden för vindkraftsetablering. Därmed har de kommunala översiktsplanerna en viktig vägledande roll för vindkraftsutbyggnaden. Vid beslut om ändrad mark- och vattenanvändning är översiktsplanen vägledande.

Mer om översiktsplanering på Vindlov
Mer om översiktsplanering på Boverket

18_kommunalaÖversiktsplanen_bild

Vindkraft till havs

Till havs sker en nationell fysisk planering genom den statliga havsplaneringen. Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram förslag till havsplaner för Bottenhavet, Östersjön och Västerhavet. Havsplanerna visar på ett övergripande plan vad som är lämplig användning av havsområdena. Här pekas bland annat ut ett femtontal områden som lämpliga för energiutvinning, vilket i dagsläget handlar om havsbaserad vindkraft. Planerna ska fastställas av regeringen under 2021 och därefter kommer de vara vägledande för efterföljande beslut, bland annat om tillstånd att anlägga vindkraft.

Utbyggnad av havsbaserad vindkraft behövs i framför allt de centrala och södra delarna av Sverige. Dessa delar har en hög befolkningstäthet och stor elkonsumtion. Dessutom finns det en flaskhals i elnätet i södra Norrland som försvårar transport av ytterligare el producerad i Norrland. En utbyggnad nära förbrukningsområden underlättar elnätsutbyggnaden.

Merparten av vindkraften i Sverige finns på land. Idag finns fem vindkraftsparker till havs, som främst är lokaliserade till södra Sverige och i Vänern. Den sammanlagda effekten är 203 MW och år 2018 producerade de cirka 0,6 TWh el. Anledningen till att havsbaserad vindkraft står för en liten andel i Sverige är att produktionskostnaderna varit betydligt högre än för landbaserad vindkraft. Under senare år har dock kostnaderna sjunkit betydligt och havsbaserad vindkraft har blivit ett konkurrenskraftigt kraftslag i flera länder. Till havs finns mycket goda vindresurser genom att det blåser starkare vindar och inga hinder stör vinden. Därför skördar havsbaserad vindkraft större mängd energi än vindkraft på land. Enligt Energimyndighetens prognos 2019 antas havsbaserad vindkraft kunna bli mer lönsam med stor potential för lägre produktionskostnader.

19_vindkraftTillHavs_bild02

Kostnaderna vid byggnation och drift beror på förhållandena på projektplatsen. Avståndet till land, vattendjup och grundförhållanden har avgörande betydelse och naturligtvis är vindförhållandena viktiga. Idag fokuseras teknikutvecklingen på turbiner och rotorer, samt att få fram mer kostnadseffektiva fundament och elanslutningar.

Prövningsprocessen för havsbaserad vindkraft handläggs normalt av mark-och miljödomstolen. På Vindlov kan du läsa mer om hur prövningen går till.

Etableringen av havsbaserad vindkraft varierar mellan olika europeiska länder. Mest installerad effekt finns längs kusterna i England, Danmark och Tyskland. I länder med mycket havsbaserad vindkraft finns eller fanns ekonomiska styrsystem som gör installation av havsbaserad vindkraft mer lönsam. I flera länder kommer det att byggas havsbaserad vindkraft utan stödsystem under 2020-talet.

För närvarande börjar flytande vindkraftverk hitta in på marknaden när vindkraftsindustrin utökar sitt verksamhetsområde. Flytande vindkraftverk kan byggas i djupare vatten och längre från land. Detta medför att områden med stora vindresurser och liten miljöpåverkan möjligtvis kan användas till vindkraft.

Sveriges regering arbetar på att underlätta för utbyggnad av havsbaserad vindkraft t.ex. genom förslaget om minskade kostnader för elnätsanslutning. Under senare delen av 2021 kommer riksdagen att behandla flera förslag för att underlätta utbyggnaden av vindkraft för att kunna nå klimatmålen.

Förslag till havsplaner (2019)

Minskade anslutningskostnader (2021)

havsplan

Dagens produktion och effekt

Färden mot fossilfria energisystem pågår. Vindkraften som är ett förnybart energislag växer hela tiden. Under 2020 var den totala elproduktionen i Sverige 159 TWh, varav vattenkraft levererade 71,2 TWh och kärnkraft 47,3 TWh. Vindkraft levererade 27,6 TWh.

Den senaste statistiken finns på energimyndigheten.se och SCB.

Vindkraft år 2020

Vindkraftsproduktion de senaste 12 mån

27,6 TWh

Installerad effekt

10 GW

Antal verk

 

 

4333 verk

 

 

modul1_7_dagens produktion

Jämförelse av produktionen åren 2010-2020.

Ökad utbyggnad

Enligt Energimyndigheten och vindkraftsbranschens bedömning kommer utbyggnaden av vindkraft att öka kraftigt de närmaste åren.

Svensk Vindenergi uppskattar att vindkraften kommer att öka till ungefär 40 TWh år 2023 och 120 TWh år 2040.

arligProduktion
Skrolla till toppen

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor / cookies. Mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng