Samhällsplanering 1. Varför vindkraft?

Lärandemål

Genom att ta del av detta moment ska du få kunskap om

  • bakgrund till vindkraftsetablering i Sverige idag
  • orsaker till att Sverige valt vindkraft som en energikälla att satsa på
  • vindkraftens roll i energiomställningen
  • vindkraftens bidrag till 100 procent förnybar elproduktion

Samhällsplanering

Som handläggare är du en viktig del i arbetet för att förverkliga de mål som är uppsatta regionalt, nationellt och internationellt för att hantera klimatförändringarna och bidra till energiomställningen.

Varför vindkraft?
I detta avsnitt kommer vi belysa samhällsplaneringen av vindkraft i globala, nationella och regionala sammanhang.

Klimatmål - internationella och svenska

Flygfoto av vindkraftverk i ett soligt landskap

Internationella klimatmål

Klimatförändringar på världspolitiska agendan

I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC* Klimat i förändring 2022 – Att begränsa klimatförändringen (april 2022), konstateras att de globala växthusgasutsläppen fortsatt att öka under 2010-2019.

Slutsatsen i rapporten är att vi står inför ett vägskäl för framtiden. Det är därmed nödvändigt med en dramatisk minskning av utsläpp för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Detta kräver en snabb och omfattande omställning i samtliga samhällssektorer, dvs energi, städer och infrastruktur (inklusive byggnader och transporter) och i industriella system. Kunskap och verktyg finns för att begränsa uppvärmningen men åtgärderna behöver skalas upp.  I rapporten presenteras flera åtgärder för att nå klimatmålen.

Parisavtalet betyder att vi måste nå utsläpp om mindre än ett ton per person och år i hela världen. För att uppfylla visionen och målen krävs många olika åtgärder. Omställningen till ett samhälle försörjt med förnybar energi innebär att produktionen av denna måste öka. Där utgör vindkraften en viktig energikälla.

IPPC rapport 2022

Internationella klimatmål

FNs hållbarhetsmål

*FN:s klimatpanel IPCC är ett  uppdrag från länderna bakom Parisavtalet.

Eus klimat- och energimål

EU-flagga

EU har satt upp klimat- och energimål för 2020, 2030 och fram till 2050 som innebär en gradvis minskning av utsläpp av växthusgaser, en ökning av energi från förnybara energikällor samt minskning av energiförbrukningen genom bättre energieffektivitet.

EUs långsiktiga mål är att till 2050 minska utsläppen med 80-95 procent jämfört med 1990 års
nivåer.

EUs klimatstrategier och mål

Svenska klimatmål

Den svenska riksdagen har med utgångspunkt från det internationella Parisavtalet beslutat att Sverige ska lösa sina miljöproblem nu och inte lämna över dem till kommande generationer. Riktmärken för detta miljöarbete är de svenska miljömålen som du kan studera på miljömålsportalen.

De svenska klimatmålen

Svenska miljömålen. Illustratör: Tobias Flygar

Målet om 100 % förnybar el till år 2040 togs av riksdagen 2018 (proposition 2017/18:228) och ett klimatpolitiskt ramverk antogs 2017. Ramverket omfattar klimatlag, klimatmål och klimatpolitiskt råd som en långsiktig förutsättning för genomförandet av energiomställningen.

Klimatpolitiska ramverket
Miljömålsportalen/Naturvårdsverket
Stockholm Environment Institute
Sveriges integrerade energi- och klimatplan

Vindkraftens roll i energiomställningen

Varför vindkraft?

Vindkraft är en förnybar energikälla som från 1990-talet fått ordentligt genomslag i världen. Den bidrar till Sveriges energisäkerhet och skapar näringslivs- och exportmöjligheter. Orsakerna till dess betydelse i den moderna energiproduktionen är de senaste decenniernas utveckling i branschen samt att vindkraften är en inhemsk energikälla. De vindkraftverk som byggs idag kan producera många gånger mer energi än tidigare till lägre kostnad.

Vindkraften har blivit en framgångsrik förnybar energikälla på grund av dess kostnadseffektivitet och utgör ofta idag det billigaste sättet att producera el.

Landskapsbild vindkraftverk

Förnybar energi i klimatarbetet

Jämförelse av klimatpåverkan under livscykeln för vind, vatten, sol, olja samt kol uttryckt i utsläpp av växthusgaser per producerad kWh

Källa: Weisser, D., 2007

Klimatpåverkan varierar för olika energikällor.

Diagrammet visar en jämförelse av klimatpåverkan under de olika energikällornas livscykel uttryckt i utsläpp av växthusgaser per producerad kWh.

Kol- och oljekraft släpper ut 70 gånger mer växthusgaser än vind- och vattenkraft per producerad kWh.

Som vi ser i diagrammet är vindkraft ett av de bästa alternativen utifrån de energikällor som finns idag.

100 procent förnybar el (2019)

Vindkraftens miljöpåverkan

Vindkraften är mest effektiv när den byggs i goda vindlägen. Där skördar den större mängd energi med färre vindkraftverk och på mindre markyta än på platser med sämre vindlägen.

Vindkraften är en förnybar energikälla då den enbart använder vindens energi under drift. Därmed bidrar den inte till ökade utsläpp eller ökad användning av vattenresurser, vilket gynnar både miljömålen om ökad luftkvalitet och resursen vatten.

Vid etableringar av vindkraft görs avvägningar för att begränsa påverkan för närboende av ljud och skuggor liksom på djurlivet som rovfåglar och fladdermöss. En annan påverkan är att en del människor kan uppleva att vindkraft stör visuellt i landskapet.

Läs mer om miljöpåverkan i modul 2.

Näsuddens vindkraftspark på Gotland

Vindkraftens bidrag till samhällsekonomin

Vindenergi är en inhemsk energikälla som stärker den nationella försörjningstryggheten av energi. Den bidrar också till näringslivs- och affärsmöjligheter.

Studier visar att sysselsättningseffekten är den faktor som har störst påverkan på den regionala ekonomin. Under byggnadsfasen behövs arbetskraft för väganläggning, byggande av fundament, nät- och elanslutningar samt vid uppförande av verken. Studier har också visat att en stor del av anläggningspersonalen kan vara regionala entreprenörer.

Sysselsättningen och intäkterna ökar också inom det som kallas regionala spridningseffekter t.ex. gästnätter, kommunal inkomstskatt från regional arbetskraft, handel, bygdepeng och arrende. Under driftsfasen behövs servicepersonal för verkens drift och underhåll.

Läs mer om samhällsekonomiska effekter i modul 2 och om lokal nytta i modul 4.

Vindkraftspark som byggs

Vindkraftens bidrag till 100 % förnybar elproduktion

Diagram över förväntad utveckling av vindkraftsproduktion i Sverige till 2040.

 

Förväntad utveckling av vindkraftsproduktion.

Energikommissionen har kommit överens om att år 2040 ska Sveriges elproduktion vara 100 procent förnybar.

Samtidigt finns ett mål som riksdagen har tagit att senast 2045 ska Sverige inte ge några nettoutsläpp av växthusgaser.

Inrikes transporter, utom flyg, ska ge 70 procent mindre utsläpp av växthusgaser år 2030 jämfört med år 2010. Förnybar el kommer att ersätta en del av de fossila bränslena samt kärnkraften när den fasas ut. Ökningen av förnybar el kommer till största delen att komma från vindkraft.

100 procent förnybar el - delrapport 2 (2019)

Hur mycket el och vindkraft behövs?

För att få svar på dessa frågor har både Energimyndigheten och branschorganisationen för vindkraft i Sverige, Svensk Vindenergi, tagit fram prognoser.

I Energimyndighetens scenarier presenteras olika faktorer som antas påverka utvecklingen av landets elanvändning. Den förväntas öka till 170 TWh per år från 2045 eller som allra högst 234 TWh år 2050, då vindkraften beräknas stå för 156 TWh. I den nationella strategin räknar man med 100 TWh vindkraft varav 80 TWh på land år 2040.

Branschorganisationen Svenska Vindenergi förutspår däremot en elförbrukning i landet på minst 200 TWh år 2040 (inklusive export) varav 120 TWh är vindkraft. I en debattartikel i DN pekar de på att 500 TWh år 2050 är ett möjligt utfall.

Svensk Vindenergi: Antaganden om Sveriges elanvändning 2050

Det är dock svårt att uppskatta hur mycket el som behövs i framtiden. Var och varannan dag undersöker företag och andra verksamheter de olika möjligheter som finns för att använda el istället för fossila bränslen. Men ännu har ingen har svaret. Det finns prognoser som visar allt mellan 160 TWh till 300 TWh i förväntad elproduktion år 2040 eller till och med 500 TWh år 2050.

Andel av elproduktionen (TWh)
Så här kan produktion och förbrukning av el se ut år 2040 men prognosen ändras från dag till dag. Det finns dock stora osäkerheter kring om och hur mycket av kärnkraften som kommer att finnas kvar längre fram i tiden.

Vind-, sol-, vatten-, bio- och kärnkraft: Andel av elproduktionen 2018 respektive förväntad andel 2040.

Andel av elproduktionen (TWh).
Källa: Energimyndigheten och Svensk Vindenergi 2019.

Faktorer som antas påverka utvecklingen av landets elanvändning

Dagens produktion och effekt

Färden mot fossilfria energisystem pågår. Vindkraften som är ett förnybart energislag växer hela tiden. Under 2020 var den totala elproduktionen i Sverige 159 TWh, varav vattenkraft levererade 71,2 TWh och kärnkraft 47,3 TWh. Vindkraft levererade 27,6 TWh.

Den senaste statistiken finns på energimyndigheten.se och SCB.

Vindkraft år 2020

Vindkraftsproduktion de senaste 12 mån

27,6 TWh

Installerad effekt

10 GW

Antal verk

 

 

4333 verk

 

 

Cirkeldiagram över elproduktion i Sverige 2010 respektive 2020.

Jämförelse av produktionen åren 2010-2020.

Ökad utbyggnad

Enligt Energimyndigheten och vindkraftsbranschens bedömning kommer utbyggnaden av vindkraft att öka kraftigt de närmaste åren.

Svensk Vindenergi uppskattar att vindkraften kommer att öka till ungefär 40 TWh år 2023 och 120 TWh år 2040.

Diagram över årlig produktion 2010-2024.

Vindkraft till havs

Under senare tid riktas blickarna alltmer för utbyggnad av vindkraft till havs, både i Sverige och i omvärlden.

Havsbaserad vindkraft i Sverige

Havsbaserad vindkraftspark

Utbyggnaden av havsbaserad vindkraft behövs, särskilt i de mellersta och södra delarna av Sverige. Dessa delar har hög befolkningstäthet och stor elförbrukning. Det finns också en flaskhals i elnätet i södra Norrland som gör det svårt att transportera ytterligare el från Norrland. En utbyggnad nära förbrukningsområden underlättar även utbyggnaden av elnätet.

Det största andelen vindkraft i Sverige finns på land. Idag finns fem havsbaserade vindkraftsparker, belägna i södra Sverige och i Vänern. Deras totala effekt är 203 MW. Under 2018 producerade dessa parker totalt cirka 0,6 TWh.

Anledningen till att havsbaserad vindkraft står för så liten andel av den totala vindkraften är på grund av dess höga produktionskostnader jämfört med landbaserat. Under de senaste åren har dock kostnaderna sjunkit markant och havsbaserad vindkraft har blivit konkurrenskraftig i flera länder. Till havs finns mycket goda vindresurser med starkare vindar och att inga hinder stör vinden. Vindkraft till havs skördar därför mer energi än vindkraft på land. Enligt Energimyndighetens prognos från 2019 antas havsbaserad vindkraft bli mer lönsam med stor potential för lägre produktionskostnader.

Kostnaderna för byggnation och drift beror på projektplatsens förhållanden. Avståndet till land, vattendjup och bottenförhållanden är avgörande och givetvis är vindförhållandena viktiga. Teknikutvecklingen fokuserar idag på vindkraftverk och rotorblad samt på att ta fram mer kostnadseffektiva fundament och elanslutningar.

Prövningsprocessen för havsbaserad vindkraft handläggs normalt av Mark- och miljödomstolen. På Vindlov kan du läsa mer om hur prövningen går till.

Många havsbaserade vindkraftsprojekt finns nu i en tidig planeringsfas. Och i maj 2022 gav regeringen tillstånd för att bygga en vindkraftspark på den svenska sidan av Kriegers flak i södra Östersjön. Här handlar det sammanlagt om ca 35-50 vindkraftverk som kan vara i drift runt 2028. Parken beräknas producera omkring 2,6 TWH per år, vilket motsvarar behovet av el för drygt 500 000 hushåll eller för att ladda cirka 1 miljon elbilar.

Kriegers flak

 

Havsbaserad vindkraft i Europa

Utbyggnaden av havsbaserad vindkraft varierar mellan olika europeiska länder. Mest installerad vindkraft finns längs kusterna i England, Danmark och Tyskland. Gemensamt för länder med mycket havsbaserad vindkraft är att de är tättbefolkade med begränsade områden för landbaserad vindkraft. Dessa länder har eller har haft ekonomiska styrsystem som gör etableringen mer lönsam. I flera länder kommer dock havsbaserad vindkraft under 2020-talet att byggas utan stödsystem.

År 2022 börjar Vattenfall bygga vindkraftsparkerna Hollandse Kust Zuid i Nederländerna, med en sammanlagd kapacitet på 1,5 GW. Detta är Europas första subventionsfria vindkraftsprojekt till havs och kommer att generera tillräckligt med förnybar energi till tre miljoner holländska hem.

 

Havsbaserad vindkraft i Nederländerna

Vindkraftspark i Nederländerna.

Flytande vindkraft

Även flytande vindkraftverk börjar komma in på marknaden i takt med att vindkraftsindustrin utökar sitt verksamhetsområde. Flytande vindkraftverk kan byggas på djupare vatten och längre från land. Det innebär att områden med stora vindresurser och liten miljöpåverkan möjligtvis kan användas för vindkraft.

 

Skrolla till toppen

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor / cookies. Mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng