Tillbaka till: Vindkraftskurs
Lärandemål
Genom att ta del av det här avsnittet får du en orientering om vilka motstående intressen som kan finnas vid prövning av ett vindkraftsärende och som du som handläggare behöver ta ställning till.
Hur väger jag mellan vindkraft och motstående intressen?
I prövningsprocessen kan det vara svårt att bedöma vilket intresse som ska få företräde om de inte kan samexistera. Bedömningen sker utifrån nationella (riksintressen, områdesskydd, landskapskonventionen, artskydd) och regionala (policyn, översiktsplan, detaljplan) samt lokala (närboenden, markägare, projektör) intressen.
Myndigheternas uppgift är att försöka tillfredsställa de viktigaste av dessa genom att ge villkor så att miljöpåverkan minimeras och ibland genom att avslå en tillståndsansökan.
Vindbrukskollen kan användas för att få en överblick över motstående intressen och annan information som är relevant för etableringen på den aktuella platsen.
Från Vindbrukskollen 2.2
Motstående intressen att förhålla sig till
Här får du information om översiktsplan, riksintressen, områdesskydd, andra allmänna motstående intressen samt enskilda intressen. I modul 2 kan du läsa mer om intressen inom natur, kultur och landskap att ta hänsyn till.
Riksintressen
Om ett område är riksintresse för flera oförenliga ändamål ska företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön. Försvarsintresset ges alltid företräde. Bedömning av vilket riksintresse som får företräde avgörs vid tillståndsprövningen.
Klicka i menyn för att ställa frågor om riksintressen till Peter Ardö som är rådman vid Mark- och miljödomstolen i Vänersborg.
Områdesskydd
Områdesskydd kan vara i form av
- nationalparker
- naturreservat
- kulturreservat
- biotopskyddsområden
- strandskydd
- natura2000-områden, enligt art-, fågel- och habitatdirektiv
Om det förekommer ett områdesskydd där en vindkraftpark planeras, kan detta utgöra ett motstående intresse. Frågan om och hur ett skyddat område eller skyddad art berörs är något som verksamhetsutövaren (VU) måste redovisa i ansöknings- eller anmälningshandlingarna i en miljö-konsekvensbeskrivning. I samband med tillståndsprövningen kommer frågan om verksamheten är förenlig med det som ska skyddas på området att bedömas.
Andra allmänna motstående intressen
Det kan finnas andra värden som är av stort allmänt intresse men som inte är skyddade på förhand. Det kan handla om höga natur- och kulturvärden eller områden med stor betydelse för friluftslivet. Även kraftledningar, vägar, järnvägar, vattentäkter, lekområden för fisk med mera bör beaktas i enlighet med miljöbalkens hänsynsregler.
Renskötseln
Påverkan på renskötsel vid vindkraftsetablering
Två forskningsprojekt om vindkraftens påverkan på renens vinter- och sommarbete (2021) har genomförts av forskare vid SLU respektive Universitetet i Oslo. Resultaten visar att påverkan från vindkraft varierar mellan studieområden, årstider och med väderförhållanden. Många faktorer växelverkar, vilket ger en komplex bild.
Forskningsprojektet vid SLU visar att närheten till vindkraftsanläggningarna Mullberg och Glötesvålen i Tåssåsen och Mittådalens samebyar gör att det blir sämre betesro för renarna. Även skogsbruk, rovdjur och annan markanvändning påverkar renarnas val av bete och betesro. Ett problem för renskötseln är att vindkraft ofta etableras i höglänta områden. Dessa är speciellt viktiga under dåliga snöförhållanden, vilka blivit vanligare med klimatförändringarna. I Malå sameby undvek renarna anläggningarna under kalvnings- och höstperioden, men fortsatte nyttja höglänta områden under sommaren.
Forskarna vid Universitet i Oslo har undersökt effekterna av vindkraftverk och kraftledningar på renar i tre norska renbetesdistrikt, Fosen, Rákkonjárga, och Ildgruben. Resultaten visar att vindkraftsetableringar har negativ påverkan på renens val av betesområde i både vinter- och sommarbetesområden. Det finns dock undantag. Slutsatserna om påverkan i Norge är fortfarande osäkra eftersom det endast finns data för ett till två år, antingen före eller efter utbyggnaden, samtidigt som det finns stora naturliga variationer mellan år.
Hur kan man undvika/minimera den negativa påverkan?
Det bästa är att samarbeta med renskötarna. Man kan undvika att bygga ut i områden som är viktiga för renskötseln. Om utbyggnad är oundviklig bör det kompenseras på ett bra sätt, inte bara med ersättning för utfodring utan med åtgärder som kan förbättra betesmarkerna exempelvis riktiga renodukter som kan förbättra flyttvägar eller långsiktiga skogsåtgärder i områden där de har effekt och renen kan finna betesro.
Mer information:
Renar, renskötsel och vindkraft (Naturvårdsverket, 2021)
Markkonflikt mellan vindkraft och renskötsel (Naturvårdsverket, 2021)
Exempel: Glötesvålen
Motstående intressen - Glötesvålen som exempel
Nu ska vi studera motstående intressen vid vindkraftsparken Glötesvålen.
Parken är i drift sedan hösten 2014 och ligger i sydvästra Härjedalen, Jämtlands län, ca fyra mil nordväst om Sveg. Glötesvålen är ett lågfjäll med en högsta punkt 1010 m ö h. Närmaste tätare bebyggelse finns i byn Glöte ca 5 km sydväst om den planerade anläggningen.
Ansökan för uppförande av vindkraftsparken inkom i december 2006. Kompletteringar gjordes under 2007 och tillstånd gavs av miljöprövningsdelegationen vid Jämtlands län i februari 2009. Tillståndet överklagades till både miljödomstolen och miljööverdomstolen som gav tillåtlighet i oktober 2010. Bygget påbörjades hösten 2012.
Anläggningen består av 30 vindkraftverk på 3MW vardera med en totalhöjd om 125 m och beräknas producera 270 GWh (270 miljoner kWh) per år.
Hur vägdes de olika intresserna i Glötesvålen?
Olika aktörer har haft olika uppfattningar om vindkraftsparken och de konkurrerande intressena.
Klicka på ovalerna och lär av detta exempel och få mer allmän info om motstående intressen!
Översiktsplanen (ÖP)
I sin översiktsplan har Härjedalens kommun pekat ut området som lämpligt för vindbruk och har också tillstyrkt ansökan att etablera vindkraft.
Områdesskydd
I projekteringsområdet finns inget formellt områdesskydd men det finns skyddsvärda områden. Det finns en nationalpark i närheten där turister vandrar. Det förekommer kungsörn i närheten av området.
Vindparksområdet anses ha höga naturvärden på grund av de geologiska företeelserna, vålen. Den utgör ett viktigt referensområde för förståelse av klimatet och de processer som verkade under den förra isfria perioden och fram till idag. Området är inte utpekat som riksintresse för naturvård.
Riksintressen i Glötesvålen
- Rennäring
- Energiproduktion/vindbruk
Det här är ett exempel på när man behöver väga mellan flera riksintressen. I det här fallet framhåller Mittådalens Sameby och Svenska Rovdjursföreningen att riksintresset för rennäringen är oförenligt med vindkraftsparken. Energimyndigheten anser att de kan samexistera.
Tillstånd?
Länsstyrelsen i Jämtlands län, Härjedalens kommun och Energimyndigheten har tillstyrkt ansökan och avvisar överklagan. Miljööverdomstolen (MÖD) motiverar tillåtlighet utifrån att området är riksintresse för vindbruk och finns utpekat som lämpligt för vindbruk i kommunens översiktsplan samt att erforderlig hänsyn till områdets skyddsvärda intressen kan tas genom de föreskrivna villkoren. Man anser att behovet av förnybar energi går att förena med behovet att hålla området tillgängligt för det rörliga friluftslivet och vildmarksturism.
MÖD anser att vindkraftsparken endast kommer att inskränka renbetet på ett begränsat sätt. I avvägningen mellan riksintresse för rennäring och vindbruk ges förträde till vindbruk som anses främja en långsiktig hushållning med marken.
Förändringen av landskapsbild som etableringen medför anser MÖD inte vara tillräcklig för att avslå ansökan. När det gäller de höga naturvärden i form av geologiska formationer och företeelser konstaterar MÖD att området inte har utpekats för riksintresse för naturvård samt att eftersom etableringen (vindkraftverk, fundament och vägar) tar ca 3 % av vålens yta går de höga naturvärden att förena med intresset att utvinna energi med god hushållning och främjande av en hållbar utveckling.
Villkor i beslutet för att minimera påverkan innehåller bland annat att byggande av väg, andra anläggningsarbeten och uppförandet av vindkraft ska göras med så litet ingrepp i markområdet som möjligt. Vindkraftverken får inte placeras närmare vålens kant än 200 meter för att undvika närhet till rovfåglar. Den ekvivalenta ljudnivån för inte överskrida 35 dBA vid bostäder i driftsfasen.
Kontrollprogram krävs för påverkan på rovfågel, studier av påverkan på rennäringen och erfarenheter av eventuellt avisningssystems funktion.
Glötesvålens vindkraftspark - olika intressenters ställningstagande och motivering
Landskapsbilden
Vindkraftparken i Glötesvålen ligger i närheten av nationalparken Sånfjället med stort intresse för turism och rörligt fritidsliv där landskapsbilden har betydelse.
Den stora påverkan på landskapet motiverar Jämtland/Härjedalens naturskyddsförbund, Svenska Rovdjursföreningen, närboende grupp 2 och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) att yrka på avslag.
Närboende
Närboendegrupp 1 vill inte ha vindkraftsparken p.g.a. skadan på det rörliga friluftslivet som de anser att parken kommer medföra. De anser även att en kustnära lokalisering skulle ge högre energiproduktion.
Närboendegrupp 2 vill inte ha vindkraftsparken p.g.a. skador på naturvårdsvärden, landskapsbilden och kungsörnar.
Turism och rörligt fritidsliv
Det rörliga friluftslivet motiverar överklagan av Kammarkollegiet och Svenska Rovdjursförening. Skada på turismintresset argumenteras av Jämtland/Härjedalens naturskyddsförbund och Svenska Rovdjursföreningen.
Flora & fauna
Det förekommer kungsörn i närheten av området och troligtvis har ett till två par revir nära vindkraftparken. Jämtland/Härjedalens naturskyddsförbund, Svenska Rovdjursföreningen, närboendegrupp 2 och Naturvårdsverket anser att påverkan på kungsörn blir för stor om vindkraftparken byggs. Naturvårdsverket är också oroad för påverkan på björnar.
Exempel: RÖDENE
Motstående intressen - Rödene som exempel
Nu ska vi studera motstående intressen vid Rödene vindpark.
Parken ligger norr om Alingsås i de två kommunerna Alingsås och Vårgårda. Totalt omfattar vindparken 13 vindkraftverk varav två i Vårgårda kommun, alla med en totalhöjd på 200 meter. Energikapaciteten för hela vindparken ligger på 86 MW och den beräknas årligen producera el för cirka 40 000 hushåll.
Under hösten 2020 påbörjades byggandet av vägar, fundament och elledningar. Under 2022 installerades turbinerna och vindparken togs i drift i början av 2023.
Innan vindparken kunde börja byggas genomfördes flera rättsliga prövningar där de flesta handlade om några av vindkraftsverken som delvis var belägna inom strandskyddsområden.
Hur vägdes de olika intresserna i Rödene?
Olika aktörer har haft olika uppfattningar om vindkraftsparken och de konkurrerande intressena.
Klicka på ovalerna och lär av detta exempel och få mer allmän info om motstående intressen!
Tillstånd?
Under sommaren 2016 beviljade miljöprövningsdelegationen (MPD) vid länsstyrelsen i Västra Götaland byggnation av 13 av 20 vindkraftverk för den föreslagna vindparken. Övriga verk fick avslag på grund av påverkan på fiskgjuse eller på grund av strandskydd. Redan samma sommar överklagandes miljöprövningsdelegationens beslut för tillstånd för vindkraft på Rödeneplatån.
Rödene vindpark (RVAB) begärde att MPD skulle ändra beslutet då de ansåg att MPD felaktigt bedömt vindkraftverkens position inom strandskyddsområdet. RVAB kom också med förslag på förändringar av fundamenten. Rättstvisten handlade även om att MPD ansåg att en del av vindkraftverken var belägna för nära boplatser för fiskgjusar. RVAB hävdade dock att det fanns brister i utredningarna av dessa platser och om de faktiskt användes av fågelarten. RVAB förslog möjliga ändringar i placeringen av de berörda vindkraftverken.
Samtidigt så överklagade Kvarnbergets samfällighetsförening projektet i Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt, något som kom att avvisas. Naturskyddsföreningen i Alingsås överklagade också miljöprövningsdelegationens beslut och hävdade att vindparkens tillstånd bör upphävas i sin helhet. Till sitt yrkande pekade föreningen på riskerna för försämrad livsmiljö och för skyddade fågelarter samt negativ påverkan på friluftsliv i området.
Rättsprocessen avslutades i Svea hovrätt med att tillståndet för ett verk upphävdes på grund av störning av fiskgjuse, medan ett annat tidigare avslaget verk fick tillstånd för att positionen flyttades ur området för strandskydd, så fortfarande blev det 13 verk totalt.
● Energiproduktion/vindbruk
● Naturskydd
● Totalförsvaret
Det här är ett exempel på när man behöver väga mellan flera riksintressen. I detta fall handlar det om behovet av energiproduktion och att behålla naturvärden. I detta fall innebär det att upprätthålla strandskyddet samt att skydda den fridlysta fågelarten fiskgjuse.
Försvaret motsatte sig etablering av tre av verk på grund av påverkan på sekretessbelagda tekniska system som utgör riksintresse för totalförsvaret.
Projektet skulle delvis ligga inom formellt områdesskydd då några av vindkraftverken var placerade inom strandskyddsområden. Inom strandskyddsområden är det förbjudet att uppföra nya byggnader, ändra existerande byggnader samt uppföra andra anläggningar som kan hindra att allmänheten kan röra sig på platsen. Det är inte heller tillåtet att gräva eller påbörja något slags bygge, samt utföra åtgärder där växter och djur kan fara illa.
Området ligger inte inom ett nationellt skyddat naturområde. Flera organisationer såsom Naturskyddsföreningen i Alingsås, anser att platsen har höga naturvärden på grund av geologiska särdrag (sprickdalslandskap).
I sin översiktsplan har Alingsås kommun pekat ut området som lämpligt för vindbruk, inom planen för mark-och vattenanvändning.
Det förekommer fiskgjuse i närheten av området och boplatser för arten har observerats nära vindkraftparken.
Naturskyddsföreningen i Alingsås visade stor oro för hur arten samt friluftslivet skulle påverkas av en vindkraftspark i området. Naturskyddsförening uttryckte även oro för en rad andra fåglar som till exempel för häckningsplatser för orre och tjäder. Kvarnbergets samfällighetsförening ansåg att parken skulle få negativ påverkan på fågel-och friluftsliv.
Flera närboendegrupper och privatpersoner gjorde motstånd mot etableringen av vindparken. En grupp överklagade miljöprövningsdelegationens beslut och yrkade att domstolen bör upphäva beslutet då de ansåg att behovet av vindkraft i Sverige kan ifrågasättas. En annan grupp närboende överklagade beslutet då de ansåg att projektet skulle etableras i ett tyst område och de ifrågasatte lämpligheten av att bygga en vindpark på platsen.
Kvarnbergets samfällighetsförening yrkade på en allvarlig ekonomisk skada för de närboende på grund av minskat marknadsvärde. Flera andra närboende ansåg också att beslutet bör avslås. Anledningarna baserades mest på oro för påverkan på natur- och friluftslivet samt eventuella ekonomiska effekter. Alla överklagade inte hela parkens etablering utan endast i vissa fall några enskilda vindkraftverk.
Rödene Vindkraftspark ligger på Rödeneplatån i närheten av Alingsås. Området är av friluftsintresse med närhet till flera mindre sjöar, vattendrag och andra naturområden.
Påverkan på natur- och friluftslivet var orsak till att flera grupper motsatte sig etablering av vindparken. En närboende menade att vindparken skulle påverka naturlandskapet och en annan att parken skulle påverka de närliggande sjöarna.
Rödene vindpark – olika intressenters ställningstagande och motivering
Källa: Rödene Vindpark
Exempel: Havsbaserade vinkraftsparken POSEIDON
Motstående intressen - Poseidon som exempel
Poseidon är en av fyra havsbaserade vindkraftsparker som regeringen under hösten 2024 beviljade tillstånd till etablering. Poseidon ska byggas på västkusten, i södra delen av Skagerrak cirka 40 kilometer nordväst om Göteborg. Projektet är ett samarbete med Vattenfall och Zephyr i det gemensamma bolaget KonTiki Vind AB, där Vattenfall är majoritetsägare.
I vindparken planeras upp mot 81 vindkraftverk med totalhöjd mellan 260 till 340 meter. Den totala energikapaciteten beräknas bli 1400 MW och den ska kunna leverera 5,5 TWh/år, vilket motsvarar el till cirka 1 miljon hushåll.
Vindparken är planerad att byggas med flytande fundament och blir därmed Sveriges första vindpark som använder sig av denna teknik.
Poseidon beräknas vara i drift i början av 2030-talet. Tillståndet gäller i 10 år vilket betyder att parken måste vara igång senast 2034 och efter första driftsdagen gäller tillståndet i 40 år. Ärendet om tillstånd för Poseidon bereddes av Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Tillstånd för undersökning och utläggning av undervattenskablar i vindkraftsparken meddelades av regeringen i juni 2025.
Hur vägdes de olika intresserna för vindkraftsparken Poseidon?
Olika aktörer har haft olika uppfattningar om vindkraftsparken och de konkurrerande intressena.
Klicka på ovalerna och lär av detta exempel och få mer allmän info om motstående intressen!
Vindparken angränsar till riksintressen för sjöfart och totalförsvaret samt överlappar riksintresse för yrkesfiske men anses inte medföra påtagliga konsekvenser för riksintressen. Riksintresset för yrkesfiske anses få störst konsekvenser för trålfiske då utrustningen skulle fastna i fundamentens förankringar. För att minska denna påverkan kommer yrkesfiske kunna fortsätta som vanligt vid kabelkorridorer mot land. Fritidsfiske planeras att kunna fortsätta som vanligt.
I projekteringsområdet finns inget formellt områdesskydd men vindparken gränsar till ett danskt Natura 2000-område. Det närmaste svenska Natura 2000-området ligger 20 km bort.
Den största miljöpåverkan Poseidon förväntas ha är på fiskelivet, både under konstruktion och drift av vindparken. Buller och bottenpåverkan under byggfasen ses påverka det marina ekosystemet speciellt mycket.
Migrerande rovfåglar flyger över området mellan Skagen och svenska västkusten. I tillståndet finns krav på att delar av vindparken ska stoppas vissa tider under vårmigrationen om den är omfattande och om det finns en förhöjd risk för kollision med vindkraftverken. Även fladdermöss finns i området och vindparken ska regleras till detta mellan 15 juli och 15 september. Påverkan på fladdermöss är begränsad till kollisionsrisk.
Det kumulativa effekterna som vindparken uppkommer tillsammans med närliggande parker kommer behöva undersökas vidare och är en del av tillståndsprocessen.
Sex månader innan driftstart måste verksamhetsutövaren tillsammans med Naturvårdsverket och Länsstyrelsen arbeta fram ett program för möjlig påverkan på naturlivet.
Då Poseidon ligger angränsande till en högtrafikerad fartygled kommer det finnas viss påverkan på sjöfarten i området.
Även yrkesfisket kommer påverkas och vindkraftsparken ska ordna en passage för att säkerställa att fiskebåtarna kan nå fiskevatten.
Flera organisationer samt privata fiskare har utpekat området som en viktig plats för räkfiske och andra fiskarter och som de menar kan påverkas negativ av vindparkens etablering. Socioekonomiska konsekvenser för kustsamhällen på västkusten pekades ut som huvudfrågan.
I regeringens beslut ansågs påverkan på fisket vara hanterbart, med vissa krav för att minimera påverkan till exempel genom att lägga ut kablar på ett sätt för att bevara fiskestråken så mycket som möjligt.
Vid risk för skada av existerande marinarkeologiska lämningar måste verksamhetsutövaren samarbeta med länsstyrelsen för att göra en utredning innan byggandet kan fortsätta.
Poseidon som är belägen på västkusten, beviljades tillstånd då regeringen bedömde att de militära intressena inte motiverade ett avslag för vindparken. Dock inkluderades vissa villkor för vindparken i beslutet.
Poseidon ligger långt från kusten men kommer vara synlig från vissa delar av västkusten och från Skagen. Vindkraftverken kommer även vara utrustade med hinderbelysning som gör att vindparken kommer synas under natten, främst från de yttre delarna av västkustens skärgård vilket innebär en måttlig påverkan på landskapsbilden.
Poseidon – olika intressenters ställningstagande och motivering
Tillstånd?
Ett flertal aktörer har kommit med synpunkter under ansökningsprocessen till exempel SMHI, Kustbevakningen och Trafikverket. Ett antal privatpersoner har också ifrågasatt ansökan. Även danska staten har haft åsikter om projektet.
Inget annat vindprojekt hade sökte formellt tillstånd på samma plats som Poseidon, men det fanns planerade närliggande vindparker som var negativt inställda till projektet. Företaget West Wind Offshore AB, som projekterar på ett område i närheten, ansåg att ansökan av Poseidon skulle avslås då bolaget inte varit delaktigt i samråd och att det inte finns analysbeskrivningar om kumulativa effekter. Regeringen ansåg dock att det fanns tillräckligt med grundläggande analyser av miljöpåverkan för projektet. Vindparken Vidar ansökte 2024 om tillstånd av regeringen att etablera sig i närheten av Poseidon, samma som vindparken Mareld. Båda anser att de kan få kumulativa effekter på grund av Poseidon.
Villkor
I november 2024 gav regeringen Poseidon tillstånd. Detta har getts med vissa villkor som innebär hänsyn till yrkesfiske, beredskaps- och räddningsplaner, även åtgärder för säkerhet, återvinning samt avveckling av vindparken. Krav finns också på hindermarkeringar och särskilt hänsyn till marina djur, fladdermöss, fåglar och bottensamhällen.
Senast tre månader innan byggnationen inleds måste projektet informera relevanta aktörer dvs. Försvarsmakten, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Kustbevakningen, Försvarets radioanstalt samt länsstyrelsen. Dessa myndigheter måste också informeras fortlöpande under projektets gång.
Ett villkor för projektet är att avvecklingsåtgärder vidtas efter vindparkens driftslut. En avvecklingsplan måste tas fram och lämnas in till länsstyrelsen. Det är sedan länsstyrelsens arbete att bestämma vilka åtgärder som krävs. Projektet måste även följa bullerregleringar vid byggandet.
Sammanlagt har projektet 29 villkor att rätta sig efter. Dessa villkor kommer styra vindparkens alla faser i sin livscykel.
Poseidon är placerad enligt de havsplaner som regeringen tog fram 2022. Planerna togs fram för att fungera som vägledning för var olika aktiviteter kan planeras i Skagerrak och Kattegatt. De var inte menade att peka ut områden där vindkraft absolut kan få tillstånd att etableras, men de är vägledande för prövningar. Under 2023–2025 har svenska regeringen samt Havs-och vattenmyndigheten arbetat för att förslå flera energiområden till havs.