Motstående intressen

Lärandemål

Genom att ta del av det här avsnittet får du en orientering om vilka motstående intressen som kan finnas vid prövning av ett vindkraftsärende och som du som handläggare behöver ta ställning till.

Hur väger jag mellan vindkraft och motstående intressen?

I prövningsprocessen kan det vara svårt att bedöma vilket intresse som ska få företräde om de inte kan samexistera. Bedömningen sker utifrån nationella (riksintressen, områdesskydd, landskapskonventionen, artskydd) och regionala (policyn, översiktsplan, detaljplan) samt lokala (närboenden, markägare, projektör) intressen.

Myndigheternas uppgift är att försöka tillfredsställa de viktigaste av dessa genom att ge villkor så att miljöpåverkan minimeras och ibland genom att avslå en tillståndsansökan.

Vindbrukskollen kan användas för att få en överblick över motstående intressen och annan information som är relevant för etableringen på den aktuella platsen.

Motstående intressen att förhålla sig till

Här får du information om översiktsplan, riksintressen, områdesskydd, andra allmänna motstående intressen samt enskilda intressen. I modul 2 kan du läsa mer om intressen inom natur, kultur och landskap att ta hänsyn till.

Vindkraftverk i landskap

Översiktsplan

En aktuell översiktsplan ska finnas i alla kommuner och den ska täcka hela kommunens yta. Förutsättningar för vindbruk finns ofta integrerat i planen eller som tematiskt tillägg. I översiktsplanen ska kommunen ha tagit hänsyn till riksintresseområden, miljökvalitetsnormer och områdesskydd.

Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i kommunen. Den är också vägledande för konkreta beslut om bebyggelse, mark- och vattenanvändning. Översiktsplanen ska vara vägledande vid prövningar som görs av domstolar och miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelser samt när andra myndigheter beslutar om mark- och vattentillgångar i kommunen. En översiktsplan är inte juridiskt bindande.

Riksintressen

Om ett område är riksintresse för flera oförenliga ändamål ska företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön. Försvarsintresset ges alltid företräde. Bedömning av vilket riksintresse som får företräde avgörs vid tillståndsprövningen.

Klicka i menyn för att ställa frågor om riksintressen till Peter Ardö som är rådman vid Mark- och miljödomstolen i Vänersborg.

Områdesskydd

Områdesskydd kan vara i form av

  • nationalparker
  • naturreservat
  • kulturreservat
  • biotopskyddsområden
  • strandskydd
  • natura2000-områden, enligt art-, fågel- och habitatdirektiv

Om det förekommer ett områdesskydd där en vindkraftpark planeras, kan detta utgöra ett motstående intresse. Frågan om och hur ett skyddat område eller skyddad art berörs är något som verksamhetsutövaren (VU) måste redovisa i ansöknings- eller anmälningshandlingarna i en miljö-konsekvensbeskrivning. I samband med tillståndsprövningen kommer frågan om verksamheten är förenlig med det som ska skyddas på området att bedömas.

Andra allmänna motstående intressen

Det kan finnas andra värden som är av stort allmänt intresse men som inte är skyddade på förhand. Det kan handla om höga natur- och kulturvärden eller områden med stor betydelse för friluftslivet. Även kraftledningar, vägar, järnvägar, vattentäkter, lekområden för fisk med mera bör beaktas i enlighet med miljöbalkens hänsynsregler.

Tecknade fiskar
renskotsel_img

Renskötseln

Påverkan på renskötsel vid vindkraftsetablering

Två forskningsprojekt om vindkraftens påverkan på renens vinter- och sommarbete (2021) har genomförts av forskare vid SLU respektive Universitetet i Oslo. Resultaten visar att påverkan från vindkraft varierar mellan studieområden, årstider och med väderförhållanden. Många faktorer växelverkar, vilket ger en komplex bild.

Forskningsprojektet vid SLU visar att närheten till vindkraftsanläggningarna Mullberg och Glötesvålen i Tåssåsen och Mittådalens samebyar gör att det blir sämre betesro för renarna. Även skogsbruk, rovdjur och annan markanvändning påverkar renarnas val av bete och betesro. Ett problem för renskötseln är att vindkraft ofta etableras i höglänta områden. Dessa är speciellt viktiga under dåliga snöförhållanden, vilka blivit vanligare med klimatförändringarna. I Malå sameby undvek renarna anläggningarna under kalvnings- och höstperioden, men fortsatte nyttja höglänta områden under sommaren.

Forskarna vid Universitet i Oslo har undersökt effekterna av vindkraftverk och kraftledningar på renar i tre norska renbetesdistrikt, Fosen, Rákkonjárga, och Ildgruben. Resultaten visar att vindkraftsetableringar har negativ påverkan på renens val av betesområde i både vinter- och sommarbetesområden. Det finns dock undantag. Slutsatserna om påverkan i Norge är fortfarande osäkra eftersom det endast finns data för ett till två år, antingen före eller efter utbyggnaden, samtidigt som det finns stora naturliga variationer mellan år.

Hur kan man undvika/minimera den negativa påverkan?

Det bästa är att samarbeta med renskötarna. Man kan undvika att bygga ut i områden som är viktiga för renskötseln. Om utbyggnad är oundviklig bör det kompenseras på ett bra sätt, inte bara med ersättning för utfodring utan med åtgärder som kan förbättra betesmarkerna exempelvis riktiga renodukter som kan förbättra flyttvägar eller långsiktiga skogsåtgärder i områden där de har effekt och renen kan finna betesro.

Mer information:

Renar, renskötsel och vindkraft (Naturvårdsverket, 2021)

Markkonflikt mellan vindkraft och renskötsel (Naturvårdsverket, 2021)

Vindkraftskurs webbinarium om renskötsel och vindbruk 

Enskilda intressen

Motstående enskilda intressen kan vara markanvändning som t.ex. jakt och viltbete. Det kan gälla vindfångstområden, dvs. när en vindkraftsanläggning påverkar ett område ägt av en annan markägare som kanske också vill etablera vindkraft.

Hit räknas också hur grannarna anser sig påverkas av en etablering.

Exempel: Glötesvålen

Motstående intressen - Glötesvålen som exempel

Kartbild av Sverige med Glötesvålen utmarkerad

Nu ska vi studera motstående intressen vid vindkraftsparken Glötesvålen.

Parken är i drift sedan hösten 2014 och ligger i sydvästra Härjedalen, Jämtlands län, ca fyra mil nordväst om Sveg. Glötesvålen är ett lågfjäll med en högsta punkt 1010 m ö h. Närmaste tätare bebyggelse finns i byn Glöte ca 5 km sydväst om den planerade anläggningen.

Ansökan för uppförande av vindkraftsparken inkom i december 2006. Kompletteringar gjordes under 2007 och tillstånd gavs av miljöprövningsdelegationen vid Jämtlands län i februari 2009. Tillståndet överklagades till både miljödomstolen och miljööverdomstolen som gav tillåtlighet i oktober 2010. Bygget påbörjades hösten 2012.

Anläggningen består av 30 vindkraftverk på 3MW vardera med en totalhöjd om 125 m och beräknas producera 270 GWh (270 miljoner kWh) per år.

Glötesvålen
Götesvålens vindpark. Foto: Patrick Miller, OX2

Hur vägdes de olika intresserna i Glötesvålen?

Olika aktörer har haft olika uppfattningar om vindkraftsparken och de konkurrerande intressena.

Klicka på ovalerna och lär av detta exempel och få mer allmän info om motstående intressen!

Interaktiv bild med Lisa i förgrunden och vindkraftverk i bakgrunden. Klickbara områden som ger mer information om överväganden i Glötesvålen.

Översiktsplanen (ÖP)

I sin översiktsplan har Härjedalens kommun pekat ut området som lämpligt för vindbruk och har också tillstyrkt ansökan att etablera vindkraft.

Områdesskydd

I projekteringsområdet finns inget formellt områdesskydd men det finns skyddsvärda områden. Det finns en nationalpark i närheten där turister vandrar. Det förekommer kungsörn i närheten av området.

Vindparksområdet anses ha höga naturvärden på grund av de geologiska företeelserna, vålen. Den utgör ett viktigt referensområde för förståelse av klimatet och de processer som verkade under den förra isfria perioden och fram till idag. Området är inte utpekat som riksintresse för naturvård.

Riksintressen i Glötesvålen

  • Rennäring
  • Energiproduktion/vindbruk

Det här är ett exempel på när man behöver väga mellan flera riksintressen. I det här fallet framhåller Mittådalens Sameby och Svenska Rovdjursföreningen att riksintresset för rennäringen är oförenligt med vindkraftsparken. Energimyndigheten anser att de kan samexistera.

Tillstånd?

Länsstyrelsen i Jämtlands län, Härjedalens kommun och Energimyndigheten har tillstyrkt ansökan och avvisar överklagan. Miljööverdomstolen (MÖD) motiverar tillåtlighet utifrån att området är riksintresse för vindbruk och finns utpekat som lämpligt för vindbruk i kommunens översiktsplan samt att erforderlig hänsyn till områdets skyddsvärda intressen kan tas genom de föreskrivna villkoren. Man anser att behovet av förnybar energi går att förena med behovet att hålla området tillgängligt för det rörliga friluftslivet och vildmarksturism.

MÖD anser att vindkraftsparken endast kommer att inskränka renbetet på ett begränsat sätt. I avvägningen mellan riksintresse för rennäring och vindbruk ges förträde till vindbruk som anses främja en långsiktig hushållning med marken.

Förändringen av landskapsbild som etableringen medför anser MÖD inte vara tillräcklig för att avslå ansökan. När det gäller de höga naturvärden i form av geologiska formationer och företeelser konstaterar MÖD att området inte har utpekats för riksintresse för naturvård samt att eftersom etableringen (vindkraftverk, fundament och vägar) tar ca 3 % av vålens yta går de höga naturvärden att förena med intresset att utvinna energi med god hushållning och främjande av en hållbar utveckling.

Villkor i beslutet för att minimera påverkan innehåller bland annat att byggande av väg, andra anläggningsarbeten och uppförandet av vindkraft ska göras med så litet ingrepp i markområdet som möjligt. Vindkraftverken får inte placeras närmare vålens kant än 200 meter för att undvika närhet till rovfåglar. Den ekvivalenta ljudnivån för inte överskrida 35 dBA vid bostäder i driftsfasen.

Kontrollprogram krävs för påverkan på rovfågel, studier av påverkan på rennäringen och erfarenheter av eventuellt avisningssystems funktion.

Glötesvålens vindkraftspark - olika intressenters ställningstagande och motivering

Landskapsbilden

Vindkraftparken i Glötesvålen ligger i närheten av nationalparken Sånfjället med stort intresse för turism och rörligt fritidsliv där landskapsbilden har betydelse.

Den stora påverkan på landskapet motiverar Jämtland/Härjedalens naturskyddsförbund, Svenska Rovdjursföreningen, närboende grupp 2 och Sveriges Geologiska Undersökning  (SGU) att yrka på avslag.

Närboende

Närboendegrupp 1 vill inte ha vindkraftsparken p.g.a. skadan på det rörliga friluftslivet som de anser att parken kommer medföra. De anser även att en kustnära lokalisering skulle ge högre energiproduktion.

Närboendegrupp 2 vill inte ha vindkraftsparken p.g.a. skador på naturvårdsvärden, landskapsbilden och kungsörnar.

Turism och rörligt fritidsliv
Det rörliga friluftslivet motiverar överklagan av Kammarkollegiet och Svenska Rovdjursförening. Skada på turismintresset argumenteras av Jämtland/Härjedalens naturskyddsförbund och Svenska Rovdjursföreningen.

Flora & fauna

Det förekommer kungsörn i närheten av området och troligtvis har ett till två par revir nära vindkraftparken. Jämtland/Härjedalens naturskyddsförbund, Svenska Rovdjursföreningen, närboendegrupp 2 och Naturvårdsverket anser att påverkan på kungsörn blir för stor om vindkraftparken byggs. Naturvårdsverket är också oroad för påverkan på björnar.

Skrolla till toppen

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor / cookies. Mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng