Tillbaka till: Vindkraftskurs
Lärandemål
Genom att ta del av detta moment ska du få kunskap om
- bakgrund till vindkraftsetablering i Sverige idag
- orsaker till att Sverige valt vindkraft som en energikälla att satsa på
- vindkraftens roll i energiomställningen
- vindkraftens bidrag till 100 procent förnybar elproduktion
Samhällsplanering
Som handläggare är du en viktig del i arbetet för att förverkliga de mål som är uppsatta regionalt, nationellt och internationellt för att hantera klimatförändringarna och bidra till energiomställningen.
Varför vindkraft?
I detta avsnitt kommer vi belysa samhällsplaneringen av vindkraft i globala, nationella och regionala sammanhang.
Klimatmål - internationella och svenska
Internationella klimatmål
Klimatförändringar på världspolitiska agendan
I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC* Klimat i förändring 2023 – Syntesrapport (2023), konstateras att de globala växthusgasutsläppen fortsatt att öka under 2011-2020 då den globala medeltemperaturen är 1.1°C högre än under perioden 1850-1900. Den globala genomsnittliga yttemperaturen har också stigit markant jämfört med förindustriell tid 1850-1900 och år 2024 översteg årsmedelvärdet 1,5 grader.
Slutsatsen i FN:s rapport är att vi står inför ett vägskäl för framtiden. Det är därmed nödvändigt med en dramatisk minskning av utsläpp för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Detta kräver en snabb och omfattande omställning i samtliga samhällssektorer, dvs energi, städer och infrastruktur (inklusive byggnader och transporter) och i industriella system. Kunskap och verktyg finns för att begränsa uppvärmningen men åtgärderna behöver skalas upp. I rapporten presenteras flera åtgärder för att nå klimatmålen.
Under Klimatmötet COP28 (2023) kom länderna överens om att gradvis fasa ut fossila bränslen inom energisektorn senast 2050, att den globala produktionen av förnybar energi ska tredubblas till 2030 samt att utveckla energieffektiviteten 100 procent snabbare till 2030.
Parisavtalet betyder att vi måste nå utsläpp om mindre än ett ton per person och år i hela världen. För att uppfylla klimatmålen är internationellt samarbete nödvändigt för att utsläppsminskning, anpassning och klimatresilient utveckling ska kunna bli möjlig. Omställningen till ett samhälle försörjt med förnybar energi innebär att denna produktion måste öka. Där utgör vindkraften en viktig energikälla.
*FN:s klimatpanel IPCC är ett uppdrag från länderna bakom Parisavtalet.
Eus klimat- och energimål
EU har satt upp klimat- och energimål för 2030, 2040 och fram till 2050 som innebär en gradvis minskning av utsläpp av växthusgaser, en ökning av energi från förnybara energikällor samt minskning av energiförbrukningen genom bättre energieffektivitet.
EUs klimatmål är att till 2030 minska växthusgaserna med minst 55 procent jämfört med 1990 års nivåer, samt ha netto-noll utsläpp av växthusgaser till år 2050.
Svenska klimatmål
Den svenska riksdagen har med utgångspunkt från det internationella Parisavtalet beslutat att Sverige ska lösa sina miljöproblem nu och inte lämna över dem till kommande generationer. Riktmärken för detta miljöarbete är de svenska miljömålen som du kan studera på miljömålsportalen.
Svenska miljömålen. Illustratör: Tobias Flygar
Målet om 100 % förnybar el till år 2040 togs av riksdagen 2018 (proposition 2017/18:228) och ett klimatpolitiskt ramverk antogs 2017. Ramverket omfattar klimatlag, klimatmål och klimatpolitiskt råd som en långsiktig förutsättning för genomförandet av energiomställningen.
Klimatpolitiska ramverket
Miljömålsportalen/Naturvårdsverket
Stockholm Environment Institute
Sveriges integrerade energi- och klimatplan
Vindkraftens roll i energiomställningen
Varför vindkraft?
Vindkraft är en förnybar energikälla som från 1990-talet fått ordentligt genomslag i världen. Den bidrar till Sveriges energisäkerhet och skapar näringslivs- och exportmöjligheter. Orsakerna till dess betydelse i den moderna energiproduktionen är de senaste decenniernas utveckling i branschen samt att vindkraften är en inhemsk energikälla. Sverige har goda förutsättningar för utbyggnad av vindkraft och förutses utgöra majoritet av ny elproduktion de kommande 20 åren. De vindkraftverk som byggs idag kan producera många gånger mer energi än tidigare till lägre kostnad.
Vindkraften har blivit en framgångsrik förnybar energikälla på grund av dess kostnadseffektivitet och är idag en av de billigaste produktionsslagen, inklusive produktion från fossila energikällor.
Förnybar energi i klimatarbetet
Källa: Weisser, D., 2007
Klimatpåverkan varierar för olika energikällor.
Diagrammet visar en jämförelse av klimatpåverkan under de olika energikällornas livscykel uttryckt i utsläpp av växthusgaser per producerad kWh.
Kol- och oljekraft släpper ut 70 gånger mer växthusgaser än vind- och vattenkraft per producerad kWh.
Som vi ser i diagrammet är vindkraft ett av de bästa alternativen utifrån de energikällor som finns idag.
Panorama-verktyget
För att lista och förklara politiska åtgärder som ska bidra till att nå målet om ett fossilfritt energisystem år 2045, har Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Klimatpolitiska rådet samarbetat och publicerat ett nytt verktyg kallat Panorama.
Verktyget är uppdelad i fem olika sektorer: transport, industri, jordbruk, energi och övrigt. Där finns också de svenska strategierna och åtaganden för att främja vindkraftsutvecklingen, vilka omfattar energiskatt, EU:s system för handel med utsläppsrätter, direktivet om förnybar energi och den nationella strategin för vindkraft. Dessutom redovisas pågående utredningar och förslag som kan främja utvecklingen av vindkraft.
Panorama ger en utmärkt möjlighet att bläddra igenom relevant politik och övergångsåtgärder mot nettonoll västhusgaser år 2045.
Vindkraftens miljöpåverkan
Vindkraften är en förnybar energikälla då den enbart använder vindens energi under drift. Därmed bidrar den inte till ökade utsläpp eller ökad användning av vattenresurser, vilket gynnar både miljömålen om ökad luftkvalitet och resursen vatten.
Vid etableringar av vindkraft görs avvägningar för att begränsa påverkan för närboende av ljud och skuggor liksom på djurlivet som rovfåglar och fladdermöss. En annan påverkan är att en del människor kan uppleva att vindkraft stör visuellt i landskapet.
För att möta behoven av ny vindkraft har Energimyndigheten och Naturvårdsverket arbetat fram en strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad för att undvika eventuell påverkan på människors hälsa, miljö och öka resurseffektiviteten.
Energimyndigheten: Nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad (2021)
Vindkraftens bidrag till samhällsekonomin
Vindenergi är en inhemsk energikälla som stärker den nationella försörjningstryggheten av energi. Den bidrar också till näringslivs- och affärsmöjligheter.
Studier visar att sysselsättningseffekten är den faktor som har störst påverkan på den regionala ekonomin. Under byggnadsfasen behövs arbetskraft för väganläggning, byggande av fundament, nät- och elanslutningar samt vid uppförande av verken. Studier har också visat att en stor del av anläggningspersonalen kan vara regionala entreprenörer.
Sysselsättningen och intäkterna ökar också inom det som kallas regionala spridningseffekter t.ex. gästnätter, kommunal inkomstskatt från regional arbetskraft, handel, bygdepeng och arrende. Under driftsfasen behövs servicepersonal för verkens drift och underhåll.
Läs mer om samhällsekonomiska effekter i modul 2 och om lokal nytta i modul 4.
Vindkraftens bidrag till 100 % fossilfri elproduktion
Förväntad utveckling av vindkraftsproduktion.
Regeringen har satt som mål om att år 2040 ska Sveriges elproduktion vara 100 procent fossilfri.
Samtidigt finns ett mål som riksdagen har tagit att senast 2045 ska Sverige inte ge några nettoutsläpp av växthusgaser.
Inrikes transporter, utom flyg, ska ge 70 procent mindre utsläpp av växthusgaser år 2030 jämfört med år 2010. Förnybar el kommer att ersätta en del av de fossila bränslena. Ökningen av förnybar el kommer till största delen att komma från vindkraft. Under 2000-talet stod vindkraften för den största ökningen av energiproduktion inom den förnybara sektorn.
Hur mycket el och vindkraft behövs?
För att få svar på dessa frågor har både Energimyndigheten och branschorganisationen för vindkraft i Sverige, Svensk Vindenergi, tagit fram prognoser.
I Energimyndighetens scenarier presenteras olika faktorer som antas påverka utvecklingen av landets elanvändning. Det lägsta scenariot för elanvändningen i Sverige år 2050 ligger i 2023 års prognos på 228 TWh och högelektrifieringssceneriet ligger på 349 TWh år 2050. Detta är en stor ökning jämfört med 2021 års prognos.
Enligt Internationella energiorganet (IEA) förväntas andelen el från vind- och solenergi öka kraftigt, från att ha utgjort 12 procent av den globala elproduktionen år 2022 till 40 procent år 2030 och hela 70 procent år 2050.
Svensk Vindenergi: Elproduktion
Det är dock svårt att uppskatta hur mycket el som behövs i framtiden. Var och varannan dag undersöker företag och andra verksamheter de olika möjligheter som finns för att använda el istället för fossila bränslen. Men ännu har ingen svaret. Det finns prognoser som visar allt mellan 160 TWh till 330 TWh i förväntad elproduktion år 2045 eller till och med 500 TWh år 2050.
Andel av elproduktionen (TWh)
Så här kan produktionsslag och användning av el se ut i de olika scenarierna. Det finns dock stor osäkerhet kring om och hur mycket av kärnkraften som kommer att finnas i framtiden.
Andel av elproduktionen (TWh).
Källa: Energimyndigheten och Svensk Vindenergi 2019.
Ökning av vindkraftsutbyggnad i Sverige
Sveriges Television 2019
Faktorer som antas påverka utvecklingen av landets elanvändning
Klicka på bilderna för att läsa mer information.
Transportsektorn står för ca en fjärdedel av Sveriges energiförbrukning. Energianvändningen inom denna sektor förväntas öka fram till 2025 men därefter plana ut fram till 2045. Denna förändring drivs främst av elektrifieringen av vägtrafiken, vilket bidrar till en minskning av den totala energianvändningen efter 2025.
Industrisektorn står för ungefär 40 procent av Sveriges energiförbrukning. Ersättning av fossila industribränslen (kol, petroleum, fossila restgaser, naturgas) och elektrifiering av maskiner väntas öka efterfrågan på förnybar el inom industri till 2050.
Den ökade energianvändningen beror främst på en ökad efterfrågan på el, särskilt inom järn- och stålindustrin. Energimyndighetens prognos inkluderar även en betydande ökning i produktionen av elektrobränslen, fossilfritt stål och batterier, vilket driver på den industriella tillväxten ytterligare.
I Energimyndighetens alla scenarier sker en övergång från fossila bränslen till biobränslen. Trots detta förblir den totala användningen av biobränslen relativt stabil genom energieffektiviseringar inom massa- och pappersindustrin. År 2019 uppgick industrins användning av fossila bränslen till 32 TWh som förväntas minska med 58–70 procent fram till 2050, beroende på scenario. De fossila bränslen som bedöms kvarstå är främst gasol, naturgas och vissa andra bränslen.
Energimyndigheten: Scenarier över Sveriges energisystem 2023
Ny utbyggnad och drift av serverhallar medför en kraftigt ökad elanvändning. Etablering av batterifabriker i Sverige är en mycket elintensiv verksamhet. Sverige har goda förutsättningar att attrahera serverhallar och batterifabriker eftersom elpriset är jämförelsevis lågt och elen är fossilfri. Det finns redan en batterifabrik i Västerbotten och serverhallar planeras i Sandviken, Gävle och Staffanstorp.
Microsofts utbyggnad av serverhallar i Sverige
Nettoexporten av el väntas öka till 2035 genom att Sveriges elproduktion växer i snabbare takt än elförbrukningen. Det omfattar utbyggnaden av vindkraft samtidigt som kärnkraftreaktorerna kommer fortsätta leverera ström tills dess att de fasats ut.
Dagens produktion och effekt
Färden mot fossilfria energisystem pågår. Vindkraften som är ett förnybart energislag växer hela tiden. Under 2023 var den totala elproduktionen i Sverige 163 TWh, varav vattenkraft levererade 66 TWh och kärnkraft 47 TWh. Vindkraft levererade 34 TWh.
Den senaste statistiken finns på energimyndigheten.se och SCB.
Vindkraft år 2023
Vindkraftsproduktion under 2023: 34 TWh (en ökning med 4% från 2022)
Installerad effekt: 16,2 GW
Antal verk: 5200 verk (2022)
Vindkraft år 2020
Vindkraftsproduktion de senaste 12 mån
27,6 TWh
Installerad effekt
10 GW
Antal verk
4333 verk
Jämförelse av produktionen åren 2010-2020.
Ökad utbyggnad
Enligt Energimyndigheten och vindkraftsbranschens bedömning kommer utbyggnaden av vindkraft att öka kraftigt de närmaste åren.
Svensk Vindenergi uppskattar att vindkraften kommer att öka till ungefär 55 TWh år 2027 i ett positivt scenario och till 48 TWh i ett neutralt scenario.
Figur: Faktiskt vindkraftsproduktion och prognoser under tre givna tillväxttakter år 2024-2027. Källa: Svensk Vindenergi, 2024
Vindkraft till havs
Under senare tid riktas blickarna alltmer för utbyggnad av vindkraft till havs, både i Sverige och i omvärlden.
Havsbaserad vindkraft i Sverige
Utbyggnaden av havsbaserad vindkraft kan få stor betydelse, särskilt i de mellersta och södra delarna av Sverige. Dessa delar har hög befolkningstäthet och stor elförbrukning. Dessutom finns en flaskhals i elnätet i södra Norrland som gör det svårt att transportera ytterligare el från Norrland. En utbyggnad nära förbrukningsområden underlättar även utbyggnaden av elnätet.
Det största andelen vindkraft i Sverige finns på land. Idag finns fem havsbaserade vindkraftsparker, belägna i södra Sverige och i Vänern. Deras totala effekt är 203 MW. Under 2018 producerade dessa parker totalt cirka 0,6 TWh.
Anledningen till att havsbaserad vindkraft står för så liten andel av den totala vindkraften är på grund av dess höga produktionskostnader jämfört med landbaserat. Under de senaste åren har dock kostnaderna sjunkit markant och havsbaserad vindkraft har blivit konkurrenskraftig i flera länder. Till havs finns mycket goda vindresurser med starkare vindar och inga hinder stör vinden. Vindkraft till havs skördar därför mer energi än vindkraft på land. Enligt Energimyndighetens prognos från 2019 antas havsbaserad vindkraft bli mer lönsam med stor potential för lägre produktionskostnader.
Kostnaderna för byggnation och drift beror på projektplatsens förhållanden. Avståndet till land, vattendjup och bottenförhållanden är avgörande och givetvis är vindförhållandena viktiga. Teknikutvecklingen fokuserar idag på vindkraftverk och rotorblad samt på att ta fram mer kostnadseffektiva fundament och elanslutningar.
Prövningsprocessen för havsbaserad vindkraft handläggs normalt av Mark- och miljödomstolen. På Vindlov kan du läsa mer om hur prövningen går till. Det är regeringen som tar beslut om tillstånd för havsbaserade vindkraftsparker.
År 2024 fanns det fem beviljade ansökningar om utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Sverige. Dessa fem vindkraftsparker är planerade att kunna producera 13 TWh och har cirka 214 verk. Ytterligare 22 havsbaserade vindparker har ännu inte fått beviljade ansökningar. Tillsammans skulle des omfatta 3073 verk med en produktion om ca 184 TWh.
Ekologiskt hållbar vindkraft i Östersjön (2022) är en ny forskningsrapport från Vindval där forskarna undersökt möjligheter för storskalig hållbar vindkraft i svenska vatten i Östersjön. Som en fördjupning av avsnittet om fisk och vindkraft publicerades rapporten Effekter av havsbaserad vindkraft på fisk (2024).
Läs mer om de svenska havsplanerna i kapitlet Samhällsplanering 2 - Fysisk planering.
Havsbaserad vindkraft i Europa
Utbyggnaden av havsbaserad vindkraft varierar mellan olika europeiska länder. Mest installerad vindkraft finns längs kusterna i England, Danmark och Tyskland. Gemensamt för länder med mycket havsbaserad vindkraft är att de är tättbefolkade med begränsade områden för landbaserad vindkraft. Dessa länder har eller har haft ekonomiska styrsystem som gör etableringen mer lönsam. I flera länder kommer dock havsbaserad vindkraft under 2020-talet att byggas utan stödsystem.
År 2022 börjar Vattenfall bygga vindkraftsparkerna Hollandse Kust Zuid i Nederländerna, med en sammanlagd kapacitet på 1,5 GW. Detta är Europas första subventionsfria vindkraftsprojekt till havs och kommer att generera tillräckligt med förnybar energi till tre miljoner holländska hem.
Vindkraftspark i Nederländerna.
Flytande vindkraft
Även flytande vindkraftverk börjar komma in på marknaden i takt med att vindkraftsindustrin utökar sitt verksamhetsområde. Flytande vindkraftverk kan byggas på djupare vatten och längre från land. Det innebär att områden med stora vindresurser och liten miljöpåverkan möjligtvis kan användas för vindkraft.
Utanför Skottlands kust ligger den flytande demovindparken Hywind Scotland, med kapacitet på 30 MW. Detta var världens första flytande vindkraftverk. Flera flytande vindkraftverksparker är i utveckling i Östasien, bland annat utanför Hong Kong.