Tillbaka till: Vindkraftskurs
Lärandemål
Genom att ta del av avsnittet Prövning, anmälan & tillstånd får du grundläggande information och kunskap om
- vad som ingår i miljöprövningsprocesserna för anmälningspliktig och tillståndspliktig verksamhet
- hur man som handläggare gör bedömningar i respektive prövningsprocess
- hur en bygglovsansökan för vindkraft ska prövas och hur bygganmälan hanteras
- dilemman som handläggare kan möta vid prövning
Prövning
De grundläggande reglerna för prövning av vindkraft återfinns i miljöbalken och plan- och bygglagen.
I 21 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) anges vilka vindkraftsanläggningar som är anmälningspliktiga hos en tillsynsmyndighet (kommunal miljömyndighet) och vilka som kräver tillstånd från Miljöprövningsdelegationen vid en länsstyrelse.
För vindkraftverk som byggs i vatten krävs både tillstånd för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet samt kommunal tillstyrkan. Dessa ärenden handläggs normalt av mark- och miljödomstolarna.
Vindlov är en viktig webbplats om tillståndsfrågor om vindkraft.
På Vindlov finns allt om tillstånd på en plats. Steg för steg redovisas prövningsprocessen för alla typer av vindkraftsprojekt och vad som gäller genom vindkraftverkens hela livscykel, från etablering till nedmontering.
Vindlov är användbar för alla som jobbar med prövning, även handläggare inom kommuner och länsstyrelser.
Webbplatsen har tagits fram i samarbete med omkring 20 myndigheter och organisationer. Vindlov.se har bildats på uppdrag av regeringen och Energimyndigheten är samordnare.
På Vindlovs hemsida hittar du också Vindbrukskollen som visar befintliga och planerade vindkraftetableringar i landet.
Möt några erfarna handläggare av vindkraft
Vid Länsstyrelsen på Gotland jobbar Lena Kulander, miljöskyddshandläggare.
Vid kommunen i Lycksele jobbar Marina Olofsson, miljöinspektör
I Östra Skaraborg jobbar Max Olsson, miljöinspektör.
Frågor om bygglovsärenden
Gunnar Gustafsson är sakkunnig i bebyggd miljö och vindkraftshandläggare vid Region Gotland.
Hjälp vår nya kollega Lisa med sitt första ärende
Lisa är nyanställd som miljöinspektör vid kommunen i Sorsele och har fått in sitt första ärende. Det är mycket att tänka på som ny på jobbet så du får hjälpa Lisa att ta sig igenom sitt första ärende.
Obs! Detta är ett förenklat ärende så alla frågeställningar kommer inte tas upp.
Anmälningsärende
Lisa berättar att Vindkraftbolaget Vind AB planerar att bygga fem vindkraftverk som är max 140 meter höga på en kulle 1 km från en by i Sorsele kommun. Lisa undrar nu om verksamhetsutövaren gjort rätt klassning av detta ärende. Borde det inte vara ett tillståndspliktigt ärende och behandlas hos länstyrelsen?
Klicka i grafen för att förklara för Lisa vilka regler som gäller!
Tillstånd enligt MB erfordras med automatik (stora anläggningar)
Skulle det visa sig att Lisas ärende motsvarar de kriterier som gäller för betydande miljöpåverkan blir det frågan om ett tillståndsärende
Bygglov enligt PBL + anmälan enligt MB kan räcka (medelstora anläggningar)
Lisas ärende gäller 5 verk med max 140 meter totalhöjd. Då faller det inom ramen för anmälan och ska prövas av kommunen.
Anmälan enligt MB kan räcka (räknas till medelstora anläggningar)
Bygglov krävs om rotordiameter är större än 3 meter.
Gårdsverk (bygglov)
Samma som miniverk + bygglov
Mini
Varken bygglov eller anmälan enligt miljöbalken krävs om rotordiametern är högst 3 meter, verket ej monteras på byggnad, totalhöjden är högst 20 meter och avståndet till tomtgräns överstiger totalhöjden. Men bygganmälan krävs.
Fortsättning anmälningsärende
Tack! Ja det är ett anmälningsärende. Vad bra, då kör vi vidare!
Jag skulle bli väldigt glad om du kunde hjälpa mig lite mer genom att klicka på rubrikerna nedan.
Lisa berättar att Vindkraftbolaget Vind AB planerar att bygga fem stycken vindkraftverk max 140 meter höga på en kulle 1 km från byn Fäbodliden i Sorsele kommun. Åtgärden kräver anmälan enligt miljöbalken och bygglov enligt plan- och bygglagen.
I byn Fäbodliden finns 15 fast boende och en mindre camping som varje sommar och höst är fullbelagd med jakt-, fiske- och vandringsturister. Inom projektområdet finns inga riksintressen eller särskilt skyddade natur- och kulturområden. Vägdragningen fram till projektområdet kommer att innebära att 1 km ny väg måste dras samt att 1 km väg måste breddas och förstärkas.
Det finns inga andra vindkraftverk i områdets närhet men vindförhållandena är goda på berget. Fotomontage visar att alla vindkraftverk kommer att synas från närmaste by och camping. Hela projektområdet utgör vinterbetesmarker för rennäringen.
Bullerberäkningar visar att ljudnivån vid bostadshusen ligger mellan 35-39 dBA. Vid campingen visar beräkningarna att ljudnivån är 39 dBA. Skuggor kommer inte att förekomma vid bebyggelse enligt beräkningar. Kommunens översiktsplan har inte pekat ut området som särskilt viktigt för vindkraft, men har inte heller stängt möjligheterna till en etablering i området. Översiktsplanen pekar inte heller ut höjden som särskilt viktig för annat ändamål.
Hej! Jag heter Gunnar och är byggnadsinspektör. Det ska bli toppen att få jobba med Lisa.
Klicka på Gunnar!
Lisa ska inte jobba ensam utan samarbeta med byggnadsinspektören Gunnar på kommunen. Det är lämpligt att de tillsammans lägger upp en plan för hanteringen av dessa två parallella ärenden.
Det här är långt ifrån ett rutinärende. Därför ska de informera sin chef och föreslå att även bygg- och miljönämndens ordförande informeras om att anmälan kommit in.
Chefen/ordföranden kan behöva vara lite informerade innan tidningen och radion hör av sig.
Verksamhetsutövaren VU
Det kan vara bra för Lisa att stämma av med VU om hen verkligen vill ha ett anmälningsärende. Anmälan är på sätt och vis enklast men innebär inte samma trygghet som ett tillstånd.
Ett tillstånd innebär att om VU kör anläggningen inom angivna ramar så kan i princip driften inte stoppas. Med en anmälan kan folk klaga och kanske få rätt...
Lisa och Gunnar verkar komma bra överens och börjar tillsammans gå igenom anmälan resp. bygglovsansökan.
Bygglovsansökan?
Medelstora vindkraftsanläggningar ska handläggas både som bygglovsärende enligt PBL och anmälan enligt miljöbalken. I Sorsele handlägger byggnadsinspektören bygglovsärendena.
Gunnar har inledningsvis tillsammans med Lisa planerat för ärendegången så att prövningarna samordnas så väl som möjligt fastän lagarna skiljer sig i vissa avseenden.
I Sorsele arbetar de för samma nämnd, samhällsbyggnadsnämnden. I andra kommuner kan de jobba för olika nämnder, men lagen kräver ändå att de ska samverka.
I det här förenklade fallet har ansökningarna kommit in utan förhandskontakter.
En klok sökande hade sett till att gå igenom frågorna på förhand med både Lisa och bygglovshandläggaren Gunnar. Då hade han informerat om vad en bygglovsansökan ska innehålla.
Läs mer om bygglovsärenden enligt PBL på Boverket.
Läs mer om ansökan på Vindlov.
Obs! Eventuell transformatorbyggnad ska finnas med i bygglovsansökan.
Anmälan?
Innan Lisa kan avgöra om detta är ett anmälningsärende måste hon genomföra en bedömning om det föreligger betydande miljöpåverkan (BMP).
Till skillnad från andra anmälningspliktiga verksamheter anges i 25 a § Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) vad en anmälan om vindkraft ska innehålla, förutom det som gäller all miljöfarlig verksamhet. I förordningen anges särskilt att handläggningen av anmälan som avser vindkraftverk bör samordnas med handläggningen av bygglovet för samma anläggning.
Innehållet i en anmälan
En anmälan som avser en verksamhet med vindkraftverk ska, utöver det som anges i 25 §, innehålla:
- ett kartunderlag som visar verksamhetens lokalisering,
- en teknisk specifikation som för varje vindkraftverk innehåller uppgift om höjden inklusive rotorblad, navhöjden och rotordiametern samt övriga tekniska uppgifter av betydelse,
- en beskrivning av vindförhållandena på platsen och det förväntade energiutbytet från verksamheten,
- en beskrivning av hur verksamheten påverkar natur- och kulturmiljöer, särskilt områden som är reglerade i 3, 4 och 7 kap. miljöbalken,
- en uppgift om huruvida det eller de vindkraftverk som omfattas av anmälan ska stå tillsammans med redan uppförda vindkraftverk,
- en redogörelse för förekomsten av vindkraftverk inom en radie på 2 kilometer från varje vindkraftverk som omfattas av anmälan,
- en redogörelse för de vägar som behövs för uppförande och drift av anläggningen och verksamheten,
- en redogörelse för dragningen fram till elnätet av de kraftledningar som behövs för uppförande och drift av anläggningen och verksamheten,
- en landskapsanalys som med ett fotomontage eller på annat sätt visar hur anläggningen syns i landskapet,
- en beräkning av bullret från anläggningen vid berörda byggnader, och
- en beräkning av skuggning och reflexer från anläggningen vid berörda byggnader.
Den myndighet som handlägger anmälningsärendet får medge undantag från kraven ovan om man bedömer att det behövs för handläggningen. Punkt 5 och 6 (ovan) har bl.a. betydelse för om den planerade anläggningen ska bedömas vara tillståndspliktig samt om olägenheter från andra vindkraftverk på platsen bör beaktas vid bedömningen.
Lisa och Gunnar har olika synsätt. För att ta reda på vilka som behöver få del av kungörelse av anmälan och remisser så måste de gå igenom gällande lagar och bestämmelser, vilka inte alltid är så tydliga. Mycket handlar om tolkning.
Du talar om för Lisa att lugnt och metodiskt gå igenom lagar och bestämmelser. Handläggare är professionella!
Klicka på Lisa!
Sorry, känslorna tog visst över. Jag vet att det är viktigt att vara saklig.
Enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet- och hälsoskydd, FMH (25 b § 2) ska handläggningen av anmälningsärendet (enligt miljöbalken) i lämplig omfattning samordnas med bygglovsprövningen enligt plan- och bygglagen. Förordningen anger inte hur samordningen ska ske varför detta oftast får lösas från fall till fall.
Lagstiftningen har alltså inte varit hjälpsam mot handläggarna, men Gunnar och Lisa gör vad de kan. Utskicken samordnas så att de som får skrivelserna ser att det finns två parallella ärenden. Det måste framgå vad som hör till bygglovsansökan och behandlas enligt PBL och vad som hör till miljöanmälan och behandlas enligt MB.
Enligt 19 kap. 4 § miljöbalken ska kommunala nämnder vid prövning av miljöfarlig verksamhet
- genom kungörelse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt bereda den som kan beröras av verksamheten tillfälle att yttra sig,
- samråda med de statliga och kommunala myndigheter som har väsentliga intressen att bevaka i saken,
- hålla sammanträde med den som saken angår och besiktning på platsen om det behövs för utredningen i ärendet, samt
- underrätta den som gjort en ansökan eller kommit med synpunkter genom någon annan än honom eller henne själv och ge honom eller henne tillfälle att yttra sig om inte annat följer av 17 § förvaltningslagen (1986:223).
Enligt 26 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) ska de statliga och kommunala myndigheterna samt organisationer och enskilda som kan ha ett särskilt intresse i saken på lämpligt sätt och i skälig omfattning ges tillfälle att yttra sig över en anmälan.
- När du går igenom anmälan ser du och Lisa att det saknas en redogörelse för nödvändig kabeldragning från anläggningen fram till elnätet. Du föreslår för Lisa att hon kräver in en komplettering om detta från verksamhetsutövaren. Prövning av elkoncession avgörs av Energimarknadsinspektionen. Men anslutningen till elnätet bedöms i detta fall vara en viktig fråga för att kunna bedöma effekter på bland annat campingen, närboende och friluftsliv.
- Lisa har fått in synpunkter från campingägaren som är orolig för hur vindkraftparken ska påverka hans verksamhet. Han är framförallt orolig för höga ljudnivåer vid campingen. Du föreslår att Lisa ska begära in kompletteringar på vilket sätt friluftslivet påverkas samt om det finns möjligheter att sänka ljudnivåerna vid campingen.
- Närboende har inkommit med synpunkter om att örnar häckar på Fäbodliden. Du föreslår därför att Lisa ska begära att bolaget utför en kungsörnsinventering i området under den period när örnarna spelflyger för att aktivt markera sitt revir.
Lisa går igenom huvudsakliga bedömningsgrunder och betar av frågeställning efter frågeställning. Hon utgår från miljöbalkens hänsynsregler, hushållningsbestämmelser, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om skyddade områden när hon går igenom frågeställningarna.
Är lokaliseringen lämplig?
- Hur stämmer verksamheten överens med kommunens översiktsplan, andra kommunala planer, strategier och mål?
- Hur påverkar verksamheten näringsverksamhet, prospekterings företag, rennäring och turism?
Finns särskilt känsliga områden eller skyddade områden?
- Fornlämningar och andra kulturlämningar
- Riksintressen
- Naturreservat, biotopskyddsområden m.m.
- Andra känsliga områden ex. frivilligt avsatta skogsområden, geovetenskapliga värden.
Hur påverkas närboende?
- Buller
- Skuggor
- Landskapsbild
- Hinderbelysning
- Iskast
- Friluftsliv
Hur påverkas naturmiljön?
- Fåglar och fladdermöss
- Hur och var dras vägar?
- Hur och var kommer elledningar att dras?
Vilka synpunkter har kommit in vid remisser och kungörelse?
Har bolaget beskrivit och redogjort för efterbehandlingen av vindkraftsparken?
I andra ärenden kan det finnas andra frågor att ta ställning till än de som angetts här.
Bolaget har inkommit med kompletteringar i ärendet och Lisa har ett fullständigt underlag för att kunna ta ett beslut.
Lisa bedömer att verksamheten är acceptabel och förenlig med miljöbalken samt att det inte finns några hinder för verksamheten i kommunens vindkraftplan.
Byggnadsinspektören Gunnar har handlagt ärendet utifrån plan- och bygglagen och har föreslagit samhällsbyggnadsnämnden att bevilja bygglov.
Lisa har inte delegation att besluta i ärendet och ärendet är av sådan karaktär att beslutet ska fattas av nämnden. Kommunfullmäktige får inte ta beslut i ärendet.
Hon bereder ärendet för nämnden och föreslår förslag till beslut.
- Lisa bedömer att ärendet inte innebär betydande miljöpåverkan enligt 26 a § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) och enligt de kriterier som anges i bilaga 2 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905). Förslaget är därför att bolaget inte ska föreläggas att ansöka om tillstånd för verksamheten.
- Lisa föreslår att samhällsbyggnadsnämnden förelägger bolaget att följa ett antal försiktighetsmått.
- Samhällsbyggnadsnämnden antar Lisas förslag till beslut men nämnden hade också kunna besluta att förbjuda verksamheten eller att ärendet inte föranleder någon åtgärd från myndighetens sida.
När beslut om anmälningsärendet och bygglov har fattas ska handläggaren uppdatera ärendets status i Vindbrukskollen.
Fråga Peter: Hur ofta går ett anmälningsärende över till att bli ett tillsynsärende?
Den som berörs av beslutet (det kan förutom verksamhetsutövaren vara till exempel närboende och markägare) har rätt att inom tre veckor från det datum beslutet anslås eller delges överklaga beslutet hos länsstyrelsen.
Ooops!
Lisa är fortfarande överväldigad över att ha gjort sitt första ärende. Då får du genom en annan kollega reda på att Lisas trevliga kille Klas är medlem i vindkraftskooperativet VIND som har lämnat in anmälan!
Är detta något problem? I vilka situationer tycker du att du skulle kunna vara jävig? Diskutera med dina kollegor!
Klicka på Klas!
"Eeh... ? Tror inte det finns någon möjlighet att Lisa kan ha påverkats..."
Grundreglerna för jäv, partiskhet och mutor är enkla, men den enskilde handläggarens situation är inte alltid enkel. Här finns legitima intressekonflikter och det finns gråzoner.
Även om det inte finns givna svar på frågorna kan det vara bra att ha diskuterat dem innan man ställs inför att behöva ta ställning för egen del.
Jäv, partiskhet och mutor tas upp närmare i kapitlet Dilemman.
"Om jag ändå fått diskutera detta i ett tidigare skede hade jag informerat min chef."
Vi får återkomma till den här diskussionen i Dilemman. Låt oss nu gå vidare och titta närmare på tillståndsärenden.
Tillståndsärende
Tillstånd enligt miljöbalken ska sökas för stora landbaserade vindkraftsanläggningar. Till stora anläggningar räknas gruppstationer med mer än ett vindkraftverk över 150 meters totalhöjd eller fler än sex vindkraftverk över 120 meters totalhöjd.
Tillstånd för landbaserade anläggningar prövas av länsstyrelsen. Tillstånd för vindkraftsetablering i vatten prövas normalt av mark- och miljödomstolen.
Till tillståndsansökan finns krav på miljökonsekvensbeskrivning. För tillståndsansökan finns även krav på kommunens tillstyrkan vilket sker i en separat beslutsprocess.
En kommission om kommunal tillstyrkan är tillsatt och ska rapportera förslag vid halvårsskiftet 2021. Om och när ett beslut kommer i frågan är dock oklart idag (juni 2021).
Skillnader mellan anmälnings- och tillståndsärenden
Vid miljöanmälan av vindkraftsanläggningar är det inte obligatoriskt med en komplett miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I anmälan ska dock konsekvenserna för miljön beskrivas. Kommunens miljönämnd har dessutom möjlighet att kräva utredningar av vad de anser behövs, till exempel en enklare MKB eller en fullständig MKB med samrådsförfarande, alltså motsvarande det som krävs för större tillståndspliktiga anläggningar.
Skillnader i rättskraft
En skillnad mellan tillstånd och anmälan är den så kallade rättskraften, enligt 24 kap. 1 § miljöbalken, som ett tillståndsbeslut ger innehavaren. Under tillståndsbeslutets giltighetstid, som oftast är angivet i beslutet, gäller de villkor som står i beslutet. Tillståndsbeslutet ger alltså innehavaren en trygghet i att veta precis vad som gäller under beslutets giltighetstid.
I ett anmälningsbeslut förekommer inga sådana garantier för de förelägganden som finns i beslutet. Beslut i anmälningsärenden innebär därför bara skyldigheter att följa de förelägganden om försiktighetsmått som framgår i beslutet. Här kan tillsynsmyndigheten gå in och med stöd av 26 kap. 9 § miljöbalken ge nya och/eller ändra förelägganden under verksamhetens gång, samt förbjuda verksamheten om det finns skäl till detta.
Stora anläggningar på land
Nedan finner du ett schema som på ett övergripande sätt visar regelverk, bedömningsgrunder och handläggningsrutiner för tillståndsärenden.
När du går in och läser texterna, fundera på hur lagtexterna, regelverken och rutinerna kan bedömas beroende på var i Sverige vindkraftsanläggningen ska byggas. Diskutera gärna med kollegor från andra delar av landet.
Tips! Utförlig information steg-för-steg i prövningsprocessen finns på Vindlovs hemsida.
Ärendegång för tillståndsprövning av landbaserad vindkraft
Klicka på rutorna!
Kontakt med länsstyrelsen (Lst)
I ett tillståndsärende tar projektören kontakt med länsstyrelsen där vindkraftparken planeras.
För anmälningsärenden är det istället kommunen som kontaktas.
Samråd med länsstyrelse, kommun och närboende
I ansökningsprocessen för ett tillståndsärende ingår alltid samråd med länsstyrelse, kommun och närboende. Samråd är inte obligatoriskt för ett anmälningsärende. Kommunens miljönämnd har dock möjlighet att kräva att ett samrådsförfarande görs inom en fullständig miljökonsekvensbeskrivning.
Vid samrådet med kommunen bör överensstämmelse med aktuell kommunal översiktsplan och frågan om kommunalt veto diskuteras. I den nationella vindkraftsstrategin har Energimyndigheten och Naturvårdsverket förtydligat sina rekommendationer om tillämpning av kommunal tillstyrkan och förordar en tidig kommunal tillstyrkan.
Vägledning om kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk
Nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad
Samråd enligt Miljöbalkens 6 kapitel
Syftet med samrådsprocessen kring en miljökonsekvensbeskrivning är att skapa förankring hos berörda parter av framtida projekt och fånga upp information som eventuellt har missats.
Samrådet gör att de som kommer att påverkas av projektet får möjlighet att precisera vilka frågor de vill ha belysta i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). De kan även lämna förslag på alternativa lösningar. Bra samråd leder ofta till att projekten utvecklas så att de blir mer miljömässigt hållbara.
Samråd ska genomföras i god tid innan verksamhetsutövaren upprättar en MKB. Samrådet handlar om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan. Före samrådet ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna uppgifter till länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs (se 6 kap. 9 § miljöbalken, Lag 2017:955).
Se “Vägledningar om miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken” utgiven av Naturvårdsverket.
Länsstyrelsen beslutar om ärendet kan medföra betydande miljöpåverkan
Om länsstyrelsen beslutar att vindkraftsparken kan medföra betydande miljöpåverkan, vilket i princip alla tillståndspliktiga vindkraftanläggningar anses göra, krävs ett utökat samråd.
Om ett anmälningsärende bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan övergår det till att bli ett tillståndsärende.
Betydande miljöpåverkan
I 6 kap. miljöbalken finns begreppet "betydande miljöpåverkan” för klassning av olika typer av verksamheter. Det kan exempelvis vara att verksamheten kan medföra stora ingrepp i naturmiljön, påverka miljön för många människor eller medföra allvarliga utsläpp till luft eller vatten.
Betydande miljöpåverkan innebär att verksamhetsutövaren ska samråda med flera och att miljökonsekvensbeskrivningen ska vara mer omfattande, bland annat när det gäller redovisning av alternativa utformningar och lokaliseringar.
Miljökonsekvensbeskrivning, MKB
Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan ha på människors hälsa och miljön. En miljökonsekvensbeskrivning ska också möjliggöra en samlad bedömning av den förväntade miljöpåverkan.
Vid tillståndsprövningen ska innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och resultatet av samråden beaktas. Länsstyrelsen ska under samrådsprocessen verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och innehåll som behövs för ärendet.
Ansökan med MKB lämnas till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen
Ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen lämnas in till Miljöprövningsdelegationen vid den geografiskt relevanta länsstyrelse som bedömer om den är komplett. Det är vanligt att kompletteringar krävs.
Miljöprövningsdelegationen, MPD (vid överklagan Mark- och miljödomstolen, MMD) kungör att prövning påbörjas i lokal press. Nu har alla möjlighet att skriftligen lämna synpunkter till MPD/MMD.
Remisser lämnas till sakägare d.v.s. kommun, närboende, myndigheter och intresseföreningar.
Kommunen måste tillstyrka ansökan för att den ska kunna bli beviljad enligt MB 16 kap 4§.
Ofta görs besök på platsen för den planerade vindkraftsparken.
Tillstånd eller avslag?
MPD och vid överklagan MMD tillstyrker eller avslår tillståndsansökan. Beslutet kungörs i lokal press samt i Post- och inrikestidningar.
Utökat samråd
Vid betydande miljöpåverkan krävs samråd med en utökad krets. Samrådskretsen väljs av dig som verksamhetsutövare med stöd av länsstyrelsen.
Den utökade samrådskretsen omfattar statliga myndigheter, kommuner, allmänhet och organisationer som kan antas bli berörda.
Deltagandeprocesser kring vindkraftsprojekt, 2020
Överklagan
Det är möjligt att överklaga Miljöprövningsdelegationens beslut till Mark- och miljödomstolen. Ett beslut vid Mark- och miljödomstolen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, MÖD. Överklagandet får bara prövningstillstånd om fallet kan ha en klargörande roll i hur domstolsväsendet betraktar rättsläget.
Mer information finns på Vindlov.
SAMRÅD
Tips för att lyckas med samråd
”Att inkludera berörda av en vindkraftsutbyggnad på ett väl genomtänkt sätt stärker företagets sociala hållbarhet och demokratiska värden. Två centrala framgångsfaktorer för att åstadkomma delaktighet är att ha ett öppet förhållningssätt och en medvetenhet kring val av former och metoder för kommunikation i processen.”
Deltagandeprocesser kring vindkraftsprojekt, 2020
Öppet förhållningssätt
Under samråden är det viktigt att inte på förhand ha en tydlig bild av vad olika deltagare kommer uttrycka för åsikter och känslor. Förbered er på att lyssna på faktiska argument och oro och se till att alla kommer till tals någon gång under samråden.
Medveten kommunikation
Förbered er på att hantera olika typer av situationer som kan uppstå. Tänk över vad ni ska samtala om och hur. Säkerställ att samråden är tillgängliga och skapar förutsättningar för samtliga berörda att delta aktivt. Tänk över tider och lokalisering för att så många som möjligt ska känna att deras möjlighet att delta ses som viktig.
Forskning visar att tillit, legitimitet och transparens är centrala för att en samrådsprocess ska falla väl ut.
Tillit: Förtroende och respekt mellan inblandade parter grundad i möjligheten att förstå och bli förstådd. Detta bygger inte främst på innehållet utan snarare på förmågan att skapa förutsättningar för kommunikationen. En bristande tillit från början riskerar att snabbt försämras ytterligare. Tillit tar tid att bygga men lönar sig i det långa loppet.
Legitimitet: Samrådsprocessen ska följa lagens krav men också upplevas som lagenliga i förhållande till människors syn på demokrati- och rättviseaspekter.
Transparens: Transparens är en förutsättning för legitimitet och tillit och handlar om rättigheten till information och möjligheten att uttala sig. Det är viktigt att information kring det planerade projektet är tillgänglig samt att verksamhetsutövare, handläggare och inblandade är villiga att svara på eventuella frågor.
Intervju med Peter Ardö
Lisa vill nu veta mer om bedömning av vindkraft och får tillfälle att göra en intervju med Peter Ardö som är rådman vid Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Intervjuerna gjordes 2013 och är ännu aktuella, med undantag av att en ny miljöbedömningsförordning trädde i kraft 2018.
Ett bra tips är att följa den senaste rättsfallsutvecklingen på Vindlov.
- All
- Hur ska man veta att underlaget till en tillståndsansökan är tillräcklig?
- Vad kan en handläggare ta hjälp av vid svåra bedömningar?
- När flera vindkraftsparker byggs i ett område uppstår kumulativa miljöeffekter. Kommentar?
- Vilken omfattning bör ett samråd ha?
- Har du något exempel?
- Kan man ge tillstånd enligt miljöbalken till vindkraft utan att kommunen har tillstyrkt?
- Krävs det kommunal tillstyrkan för bygglovsärenden och anmälningsärenden?
- Finns det skillnader i underlag som krävs för anmälningsärende respektive tillståndsärende?
- Går anmälningsärenden ofta över till att bli tillståndsärenden?
Om Vindbrukskollen
Vindbrukskollen är en interaktiv karttjänst för etablering av vindkraft i Sverige. Vindbrukskollen är tillgänglig för alla och innehåller uppgifter om befintliga och planerade vindkraftverk. Tjänsten går att använda från projektering till etablering och slutligen nedmontering.
Här finns också kartlager med information som är relevant vid vindkraftsetablering som till exempel vindkartering och skyddade områden. Vindbrukskollen är ett samarbete mellan Sveriges länsstyrelser och Energimyndigheten. Vindbrukskollen är en frivillig karttjänst som ger en ögonblicksbild av vindkraften i Sverige.
Ansvarsfördelningen när det gäller att lägga in och uppdatera informationen som finns i Vindbrukskollen ser ut så här:
Projektörens roll
- Lägga in projekt i Vindbrukskollen
- Kontinuerligt uppdatera vid förändringar
Kommunernas och länsstyrelsernas roll
- Registrera och uppdatera informationen om handlingar (inkomstdatum, diarienummer) och beslut (datum och utfall)
Vindbrukskollens kansli
- Ger stöd och support till samtliga användare
- Uppdaterar användarstöd, administrerar användarkonton och uppdaterar information om Vindbrukskollen på Vindlov
- Arbetar löpande med kvalitetssäkring och systemutveckling för att Vindbrukskollen ska bli en så användarvänlig och bra karttjänst som möjlig
För att Vindbrukskollen ska fungera i praktiken
- Uppmuntra verksamhetsutövarna att använda Vindbrukskollen
- Uppdatera uppgifter om projektörerna inte gör det
- Kontakta Vindbrukskollens kansli för hjälp med att lägga in nya projekt och uppdatera befintliga projekt
Har du upptäckt Vindbrukskollen?