Tillbaka till: Vindkraftskurs
Ökade inkomster till lokalsamhället
Markarrenden
Vad innebär markarrenden/markersättning?
För att få tillgång att nyttja mark för vindbruk ska ett arrendeavtal mellan exploatör och markägare upprättas. Olika former finns för att reglera arrendeavgiften. Den kan bestå av ett engångsbelopp för markintrång, vägbyggen, ledningsdragningar med mera. Därefter ersätts marken årligen för nyttjande under ett bestämt antal år. Ett sådant avtal kan ge markägaren cirka 2-5 procent av vindkraftsparkens bruttointäkter.
För enskilda markägare kan arrende vara en extra intäktskälla som kompletterar den ordinarie verksamheten. Denna användning av en skogs- eller jordbruksfastighet till vindbruk ger stabila inkomster under ett antal år och kan därför främja lokalt företagande inom dessa områden. Även den som äger mark inom vindupptagningsområdet* för ett vindkraftverk kan få del av markersättningen i relation till berörd mark. Exploatören kan därför skriva arrendeavtal även med flera omkringliggande markägare. Detta har blivit mer allmänt genom senare år för att främja sämja och rättvisa mellan markägare i vindparksområdet.
* Vindupptagningsområde utgörs av en cirkel med 4 eller 5 rotordiametrars radie kring kraftverket. Inom det området kan ingen annan sätta upp något vindkraftverk utan att produktionen skulle påverkas negativt för båda verken.
Exempel
Lokala tjänster
Anlitande av lokala tjänster som bidrar till ökad sysselsättning lokalt och regionalt
Vindkraftcentrum har under flera år arbetat med databaser på sin hemsida där lokala och regionala entreprenörer och företag kan lägga in sina kompetenser och erbjudanden. Utifrån detta har nu ett digitalt matchningsverktyg skapats som används vid många parkbyggen. Här kan alla kommunicera med alla för att efterfråga eller erbjuda varor och tjänster. Med hjälp av databaserna matchas företagen mot projektörer och underleverantörer med målet att utöka lokala företags möjligheter till affärer.
Detta medför att kontakter skapas och positiva effekter uppstår för orten och regionen när lokala företagare får sysselsättning under etableringen av vindkraftsparker. Lokala tjänster kan också bli efterfrågade när vindparken kommit i drift.
Torbjörn Laxvik på Vindkraftcentrum berättar att andelen lokal och regional arbetskraft har ökat betydligt över tid och att de lokala databaserna och den digitala plattformen förstärkt detta.
Mer om näringslivsutveckling genom lokala tjänster
Enligt Vindkraftcentrum står cirka 80 kommuner inför ny eller fortsatt storskalig vindkraft och kan därmed ta chansen att utveckla näringslivet. Erfarenheter finns att hämta från till exempel Strömsund där lokala och regionala företag verkat i branschen under tio år. Även i Sollefteå har man lång erfarenhet och arbetar med en lokal energiöverenskommelse för att långsiktiga energibeslut ska kunna tas. I Åsele finns kunskap kring att arbeta med den digitala plattformen och Medvindslånet, se kapitlet om Ekonomiska mervärden för lokalsamhället – Kreditfond för näringslivsutveckling.
Källa: Torbjörn Laxvik, Vindkraftcentrum, Jämtlands län. Foto: Vasa Vind
Exempel
Ökad inkomstskatt
Ökade lokala skatteintäkter
När fler arbetar ökar också skatteintäkterna för de kommuner där de bor. Med en genomsnittslön på 29 600 kronor i månaden och en skattesats på 34 procent, ger varje arbete cirka 120 000 kronor i tillskott till den kommunala ekonomin.
I de tre vindkraftparkerna Glötessvålen, Mörttjärnberget och Skogberget som har mellan 30 till 37 vindkraftverk vardera, har de regionala skatteintäkterna i anläggningsfasen uppgått till mellan 10 och 19 miljoner kronor och årligen i driftfasen mellan 0,8 och 1,5 miljoner kronor.
Uppskattningar i ökade skatteintäkter vid ökad vindkraftsysselsättning
Källa: Statkraft, Svevind, Ox2
Exempel
Ekonomiska mervärden för lokalsamhället
Lokalt delägande
Delägande går ut på att företagare och boende i närområdet kan investera i ett eller flera vindkraftverk. Detta görs för att öka acceptansen hos lokalbefolkningen då de också kan få del av vinsten. I Danmark finns en lag som kräver att projektören måste erbjuda lokalbefolkningen delägarskap motsvarande 20 procent av vindkraftparken. En sådan lag finns inte i Sverige men delägarskap kan erbjudas av vissa projektörer, men det är ovanligt.
Foto: Vattenfall
Exempel
Bygdemedel
Utvecklingsmedel i form av bygdemedel (även kallat bygdepeng eller vindbonus)
Denna ekonomiska form av lokal nytta fungerar som en fond där vindkraftsägare placerar en liten andel (cirka 0,2 – 0,5 procent) av bruttointäkten från vindkraftsparken. Oftast förvaltas dessa ekonomiska medel av en lokal förening som också utformar reglerna för hur de ska användas och fördelas till finansiering av lokala intressen. Det kan gälla allt från vägbyggen, fibernät och andra samhällsfunktioner till sponsring av lokala evenemang eller projekt som ska öka den lokala tillväxten.
Här presenteras exempel från Brahehus vindpark, vindkraftsparker i Lungsjöbygden och Blakliden vindkraftspark.
Foto: OX2, Statkraft, Vattenfall
Exempel
Närboendeersättning
Ersättning till de närboende beroende på avstånd till vindkraftverken är ett av de incitament som föreslagits i utredningen ”Värdet av vinden”. Det har föreslagits att den här typen av incitament ska bli lagstadgad, men redan idag inkluderar vissa projektutvecklare denna ersättning i sin ersättningsmodell.
Här är exempel på nya tillståndsgivna projekt som erbjuder närboendeersättning genom intäktsdelning baserat på avstånd till verken.
Exempel
Bidrag/mervärde till lokalsamhällets närmiljö
Landskapsåtgärder
Åtgärder för att förbättra landskapet/ekologin för att kompensera eller mildra miljöpåverkan
För att mildra miljöpåverkan vid byggnationer kan kompensationsåtgärder utföras för att skapa bättre förutsättningar för skyddade arter och för biologisk mångfald. Bland annat kan detta göras genom att anlägga kreotoper som är en konstruerad naturmiljö i liten skala.
Vad är en kreotop?
Namnet kreotop är ett nytt begrepp och kommer av creos (latin) = att skapa, och topos (latin) = plats. En kreotop skiljer sig från den traditionella småbiotopen då den är en aktivt anlagd naturvårdsbiotop för att gynna en uppsättning av arter eller artgrupper. För att utröna om vindkraft kan gynna biologisk mångfald på slätten genomförde Jordbruksverket i samverkan med vindkraftbolaget och markägare, ett projekt vid byggandet av vindkraftsparken Östra Herrestad utanför Simrishamn i sydöstra Skåne.
Exempel
Ny infrastruktur
Ny infrastruktur - fibernät och vägar
Tillgång till bredband med hög kapacitet är en viktig förutsättning för att stärka attraktions- och konkurrenskraften i glesbygd och region. Vindkraftverken styrs med hjälp av bredband och vid etableringsfasen finns möjlighet att dra fram fiber till byar i närheten. Detta har gjorts på flera platser när vindkraftsparker byggts. Här visar vi exempel från Hornberget i Västerbotten, Örbacken i Östergötland och byn Dravagen vid vindkraftsparken Glötesvålen i Härjedalen.
I samband med byggandet av vindkraftsparker anläggs ofta nya vägar i området. De behövs också under driftfasen för underhållsarbete. I flera parker används de nya vägarna även för jakt och friluftsliv. Exemplet i idébanken kommer från Gabrielsberget.
Exempel
Övriga mervärden
Utbildningsstöd
Skol- och utbildningsstöd
Uppförandet av Havsnäs vindpark skapade efterfrågan på arbetskraft lokalt och regionalt i Jämtland och framförallt i Strömsund med omnejd. I samband med planeringen av vindkraftparken anordnades informationsträffar där det kom fram förslag om lokala utbildningsplatser för vindkraftstekniker samt montörer för att uppföra vindkraftverken.
Exempel
Studiebesök
Studiebesök i vindkraftsparker
Målet med att anordna studiebesök i vindkraftparker är att ge tillfälle för intresserade att få se, uppleva och inhämta kunskap om vindbruk och vindkraftverk på plats. Efter intresse kan besök anordnas under alla olika faser i vindkraftparkens livscykel.
Från att vindkraft började byggas i landet har studiebesök anordnats till många vindparker för olika målgrupper och med olika syften. Målgrupper kan vara allt från skolbarn till pensionärsföreningar, närboende och yrkesverksamma inom branschen. De flesta vindkraftsägare är villiga att ta emot grupper som vill besöka en vindpark.
Foto: Rabbalshede Kraft/Jessica Ung, Munkedals kommun, Rabbalshede Kraft/Benny Ottosson.
Exempel
Turistverksamhet
Turist- och besöksverksamhet
Vid flera vindkraftsparker har olika sorters anläggningar uppförts för att främja besök till parkerna, uppmuntra friluftsliv och naturintressen och också för att informera om vindkraft.
Foto: Jämtkraft, Vasa Vind, Vattenfall.