Tillbaka till: Vindkraftskurs
Lärandemål
Genom att ta del av momentet ska du få kunskap om och inblick i
- Komplexiteten i vindkraftens påverkan på landskapet
- Olika metoder för analys av vindkraftens påverkan på landskapet
- Olika aspekter på landskapsupplevelsen kring vindkraftsanläggningar
- Styrkor och begränsningar i metoderna för landskapsanalys
Bedömning av landskap
Landskapet har många uttryck
Landskapsfrågor är ofta komplexa. När det kommer till avvägningar i mark- och vattenanvändning finns det många parametrar att ta hänsyn till. Det är flera intressen som finns i landskapet, några exempel är:
- Försvarsintressen
- Natur-, kultur- eller fornminnesskyddade områden eller objekt
- Skyddade frilufts- och rekreationsområden, samt strandskyddsområden
- Infrastruktur, till exempel järnvägar, vägar, flygplatser, hamnar, farleder, och kraftledningar
- Areella näringar, till exempel skogsbruk, jordbruk, gruvverksamhet, rennäring, fiske, och turismverksamhet
- Olika typer av fastighetsägarförhållanden
Landskapet i planeringen
Vissa landskapsintressen går enkelt att markera ut på kartor och är därför relativt lätta att beakta i planeringen. Exempel på detta är Sveriges riksintressen.
Andra landskapsintressen kan vara något svårare att beskriva och hantera i planeringsprocessen. Sådana aspekter är exempelvis landskapets särart eller upplevda landskapsvärden. Det kan handla om en viss typ av synintryck, lukt, ljud, eller känsla i landskapet. Det kan även handla om landskapets betydelse för människors eller samhällens identitetsbyggande.
För att fånga upp dessa mer abstrakta landskapsvärden i planeringen krävs dialog med de människor som brukar landskapet.
Landskapskonventionen
År 2010 ratificerade Sverige den Europeiska Landskapskonventionen (European Landscape Convention ELC) som upprättats av Europarådet. ELC definierar landskapet som ”ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer” (Europarådet 2000).
Det står med andra ord klart att en bedömning av landskapspåverkan kräver ett brett kunskapsunderlag och en demokratisk process som involverar berörda människor. Detta ställer nya krav på handläggningen av landskapet i planeringsärenden.
Den centrala slutsatsen i ECL är att det ska läggas större tyngd vid upplevelsevärdena, vilka enligt ECL definieras bredare än den visuella, och människors deltagande i processen och bedömningen. Som handläggare kan det därför handla om att ställa krav på projektören om innehåll och redovisning av hur olika perspektiv behandlas i MKB:n och att beakta mer subjektiva värden i bedömningen.
Landskapsdimensioner
Ett fysiskt landskap kan tolkas, uppfattas och återges på flera olika sätt av olika aktörer. För frågan om vindbruk och landskap har forskare identifierat följande nyckeldimensioner.
Landskapsbild och utformning
En rad studier pekar på att den visuella påverkan av vindkraft är en viktig faktor för människors attityder till vindkraft, och att den kan orsaka stor oro under beslutsprocesserna. Synbarheten, utformning och avstånd till vindkraftverk spelar stor roll för upplevelsen.
Landskapskaraktären
Det har visat sig att landskapstypen är den mest framträdande faktorn när det gäller människors värdering av vindkraftens inverkan på landskapet. Den kan också starkt relateras till attityder till vindkraft. Ekologiskt högt värderade landskap och landskap med stora sceniska, estetiska och rekreativa värden ger ofta upphov till konflikter. En betydligt högre acceptans för vindkraft har konstaterats i industriområden och militära områden. Det finns också en stor vilja att skydda vilda och pastorala landskap från intrång av urbana element.
Landskap som identitetsbärare
En stark förklaring till motståndet mot vindkraftsprojekt bottnar i människors förhållande till landskapet, inte bara som visuell upplevelse, utan också som en del i en individuell eller kollektiv plats. Lokalt motstånd kan därför förstås som ett sätt att skydda etablerade känslomässiga anknytningar till platsen mot verksamheter som uppfattas som hotande.
Landskapsanalys
Frågan om landskapspåverkan vid vindkraftsetablering är både stor och komplicerad. Hur vindkraft upplevs påverka värden i landskapet har av forskningen urskilts som en dominerande förklaring för attityderna till vindkraftsprojekt.
Forskningen har visat att upplevelserna i hög grad är subjektiva. Detta gäller både vilka värden som människor tillskriver olika landskap och hur vindkraft upplevs utifrån storlek, ljud och andra synintryck.
En avgörande fråga är i vilken utsträckning och på vilket sätt olika värden i landskapet behandlas i planeringen, tillståndsprocessen och beslutsfattandet. Forskningen pekar på ett glapp mellan en expertorienterad, kvantitativ landskapsanalys och ett mer kommunikativt, kvalitativt förhållningssätt till landskapet.
Vidare har forskningen visat att möjlighet att delta och påverka i processen är grundläggande för attitydernas utveckling på ett generellt plan. Det gäller att få möjlighet att diskutera upplevelsevärden i landskapet.
Miljöbalken (6 kap. Miljöbedömningar) ställer krav på att landskapet ska hanteras i projektörens miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Bland annat genom identifiering och beskrivning av miljöeffekter som en planerad verksamhet kan medföra på landskap, bebyggelse och befolkning. En landskapsanalys görs för att få en samlad bild av olika egenskaper och värden i landskapet.
Miljöbedömningsförordning (2017:966)
Nedan presenteras två metoder:
- Traditionella metoder
- Metoder för deltagande analys
Traditionella metoder
Etablerade metoder för att analysera och bedöma ett vindkraftsprojekts inverkan på landskapet bygger på beskrivningar och karaktäriseringar av det aktuella landskapet, samt visualiseringar av vindkraftens synbarhet.
Här nedanför kan du läsa mer om de traditionella analysmetoderna och också ta del av utdrag och exempel på landskapsanalys från en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Beskrivning och karaktärisering
Den allmänna analysen inleds med en beskrivning av landskapets fysiska struktur, skala och karaktär. Centrala begrepp är landskapselement, vilka olika roller som finns i landskapet och upplevelsen. Tillsammans skapar elementen en viss struktur och riktning i landskapet.
Landskapets skala definieras vilket avser storleken på centrala element eller strukturer, men kan även avse den strukturella komplexiteten. Den samlade bedömningen av sådana aspekter brukar anges som landskapskaraktär.
För att få en helhetssyn brukar den beskrivna landskapskaraktären ställas i relation till kulturhistoriska och ekologiska sammanhang. Beskrivning och karaktärisering används sedan som underlag vid samråd för diskussioner med allmänheten för att få del av lokala uppfattningar, värderingar och nyttjanden.
Synbarhetsanalyser
För att utreda och visa i vilken mån och på vilka platser i landskapet som en tänkt etablering skulle synas görs ofta en synbarhetsanalys från en eller flera olika punkter (till exempel med dataprogrammet WindPRO). Denna metod är särskilt användbar i landskap med höjdskillnader där vindkraftverk kan framhävas eller döljas beroende på var de står i terrängen.
Synbarhetssanalys. Bilden visar var och hur många vindkraftverk man kan se.
Visualiseringar
Fotomontage med planerade vindkraftverk inlagda i foton, 3D-bilder och film är vanliga metoder för att visa hur en tänkt vindkraftsetablering kan komma att uppfattas visuellt i landskapet.
Fotomontage
För att ge en bild av hur vindkraftsparken kan synas i landskapet har fotomontage från ett antal representativa platser runt vindkraftsparken tagits fram. Denna karta visar från vilka platser fotomontage har genomförts.
Samråd och dialog
Samråd och dialog med allmänheten och olika lokala intressen är en redan etablerad metod. Samråden kan genomföras på många olika sätt men stormöten, utställningar, nätbaserade upplägg och direktkontakt är vanligt.
Mer om samråd i modul 3.
Metoder för deltagande analys
Metoder för allmänhetens deltagande i landskapsanalyser, så kallad deltagande landskapsanalys, bygger vidare på olika samrådsformer. Här presenteras kort fyra metoder som har utvecklats och börjat användas på vissa håll i Sverige. De är workshops, vandringsmetod med deltagande kartering, seminarier samt E-demokrati.
Texterna är i stort hämtade från rapporten Deltagande landskapsanalys för vindkraft från Naturvårdsverket (2014). Metoderna finns mer utförligt beskrivna och diskuterade i rapporten.
En workshop är en sammankomst med praktisk problemlösning där de närvarande bidrar med kunskaper om området. I en workshop kan närboende, intresseföreningar, myndigheter och andra delta. I deltagande landskapsanalys är kompetenser och kunskaper hos deltagarna mer varierade än ren teknisk, planeringsmässig, ekonomisk eller vetenskaplig expertis.
En workshop kan organiseras för att ta fram ett gemensamt resultat eller delresultat. Som resultat räknas inte enbart handlingsplaner om exempelvis fysiska ändringar i landskapet, utan fokus kan också ligga på reflexiva eller diskursiva resultat som överläggning, debatt och eftertanke.
Om planeringsprocessen präglas av hierarkiska förhållanden, med fasta mål utan utrymme för alternativa lösningar, är workshopen inte meningsfull.
Traditionella och nya metoder i samverkan
Samråd är en etablerad och lagstadgad metod för att få del av lokala perspektiv och intressen. Samråden kan genomföras på många olika sätt t.ex. stormöten, utställningar, nätbaserade upplägg och direktkontakt.
Nils-Erik är ambitiös och klok för han vill få med sig de närboende i projektet. Därför kommer han att använda både traditionella och nya metoder i samverkan.
Klicka på rutorna till höger för att se hur de etablerade och de nya metoderna kompletterar varandra.
Traditionell landskapsanalys
Formella dokumentstudier (inklusive lokala och regionala planeringsunderlag), karteringar, GIS-analyser (bostadsområden, riskintressen, fornminnen, rekreationsplatser, reservat, nyckelbiotoper, strandskydd, osv.), och fältinventeringar som underlag för kommande steg.
Deltagande landskapsanalys
Fokus på brukarperspektivet, deltagande GIS, informationsfokuserade seminarier
Traditionell landskapsanalys
Uppdelning i natur- och kulturpräglade karaktärer och beskrivningar av landskapsrum med riktningar, landmärken, struktur och skala.
Deltagande landskapsanalys
Fokus på betydelsebärande element som bär upp platsförankring och lokala identiteter, med hjälp av workshops och t.ex. vandringsmetoden.
Traditionell landskapsanalys
Markhistoria, kulturella och naturliga värden (kunskaps-, upplevelse-, och bruksvärden) och sammanhang som bidrar till landskapskaraktären.
Deltagande landskapsanalys
Värden som anses tillhöra landskapets karaktärsdrag och som lyfts fram genom boende och bruk av landskapet, kan utforskas med hjälp av t.ex. vandringsmetoden.
Traditionell landskapsanalys
- Sammanvägning av värdena
- Bedömning av framtidspotential
- Tänkbara åtgärder och önskade anpassningar av en eventuell vindkraftsetablering ur landskapssynpunkt (tålighet och sårbarhet).
Deltagande landskapsanalys
I dialog med boende, nyttjare, markägare, genom workshops och/eller seminarier.
värden i landskapet
Här kan vi höra hur två personer upplever vindkraft på helt olika sätt.
Nu kan det vara relevant att stanna upp och fundera på innebörden av ECL:s betoning på utrymme för allmänhetens perspektiv.
De inspelade intervjuerna är baserade på verkliga uttalanden från olika närboende.
Landskapet i skärningspunkten mellan det materiella och det upplevda
Källa: ”Deltagande landskapsanalys för vindkraft”, Naturvårdsverket 2014.
Reflektera själv
Vilka alternativ tycker du passar in när det gäller upplevda värden?
- Helig plats för mig
- Rörelsen från verken
- Blinkande ljus om nätterna
- Landskapets industriella symmetri
- Begränsar min rörelsefrihet
- Kulturhistoriska värdet av ruinen minskas
BRA JOBBAT!
Nu fortsätter vi med nästa kapitel om flora och fauna.