Tillbaka till: Vindkraftskurs
Lärandemål
Genom att ta del av momentet ska du få kunskap om och förståelse för
- egenskaper hos ljud/buller från vindkraftverk, vilken påverkan de har och sätt att minimera störningar
- skuggor och dess egenskaper och påverkan, riktlinjer och skuggberäkningar
- hinderbelysning och dess påverkan
- vindkraftens lokala nytta, socioekonomiska aspekter, arbetstillfällen och turism
Människors intressen
Minns du Nils-Erik?
Javisst, det är han som är vindkraftsprojektör. Nu är det dags för honom att göra inventering, beräkningar och analyser av miljöpåverkan i ett stort vindkraftsprojekt.
Detta är ett underlag som kommer ingå i miljö-konsekvensbeskrivningen (MKB) som ska in med ansökan till länsstyrelsen.
Nils-Erik har studerat andra MKB och vet att det är ett omfattande arbete.
Vad säger de närboende?
I ett seminarium om vindkraft för närboende inser Nils-Erik att det finns många åsikter och oro kring ljud från vindkraftverk.
Se vad de närboende har att säga genom att klicka på personerna.
Kan man lita på den bullermodell som vindkraftens exploatörer använder?
Varför används 40 decibel som riktvärde?
Visst hörs snurrorna, men det gör så mycket annat också. Och själv har jag inte sett en enda dödad fågel i parken.
Man vill ha det tyst där man bor!
Visst hör jag vindkraftverket, men trafikbullret från den stora vägen är värre.
Forskningen säger att folk som bor nära vindkraftverk kan uppfatta ljudet helt olika.
På morgonen och på sena kvällar hörs det allra mest. Det är inget kontinuerligt ljud, utan det svischar, ibland 20 sekunder, ibland under 5-10 minuter, ibland är det tyst, man vet aldrig.
Ljud och buller
Vindkraftverk kan ge upphov till ett periodiskt svischande ljud. Hur mycket och på vilket avstånd ett vindkraftverk kan höras beror på vindkraftverkets ljudeffektnivå, men också på bakgrundsljudet där lyssnaren befinner sig, hur mycket det blåser och på väderförhållandena.
Naturvårdsverket har rekommendationer för tillåten ljudnivå och praxis har utvecklats i domstolar vid tillståndsprövning. Förutom besvärsupplevelser av buller har inga negativa effekter på människors hälsa kunnat påvisas.
Mer att läsa finns hos Naturvårdsverkets information om Buller från vindkraft.
Gör som Nils Erik, kolla vad de olika ljudbegreppen betyder genom att klicka på ordlistan!
Ordlista ljud
dB uttalas decibel och är den enhet i vilken man mäter ljudnivå.
A:et i dBA innebär att ljudnivåmätaren vid kontroll ska ha ett A-filter som efterliknar hur människor uppfattar svaga ljuds hörnivå. En ljudnivå ändring på en dBA är normalt inte märkbar. I lyssningsförsök har man kommit fram till att en höjning av ljudnivån med 8 till 10 dBA uppfattas som en dubblering av ljudets styrka. En A-vägd ljudnivå anges i dBA.
C:et i dBC innebär att ljudnivåmätaren vid kontroll ska ha ett C-filter som förstärker låga frekvenser. C-filter används vid bestämning av dova eller lågfrekventa ljud. Det är också så att C-vägningen bättre motsvarar hur vi uppfattar starka ljud runt dB 90. En C-vägd ljudnivå anges i dBC.
Ekvivalent ljudnivå innebär en medelvärdesbildning av ljudenergin under en viss tid.
Frekvens är bland annat ett uttryck för antalet svängningar per sekund som ett ljud gör. Ju fler svängningar per sekund, desto högre blir tonen. Frekvens mäts i Hertz. 1 Hertz = 1 svängning per sekund.
Infraljud (1 - 20 Hz) har en så låg frekvens att den bara uppfattas av människor vid kraftiga ljudnivåer, och då i form av vibrationer.
Inversion, även kallat extremt stabil skiktning, är ett speciellt väderläge då varm luft inte kan stiga i höjdled som den brukar. Det beror på att marken är kallare än luften ovanför. Inversion medför att vindar och ljud förstärks.
Lågfrekvent ljud (20 - 200 Hz) kan vara kontinuerligt buller man ofta inte lägger märke till när det pågår, men man känner en lättnad när det upphör. Det kan till exempel vara ljud från fläktar och ventilation. Lågfrekventa ljud alstras också naturligt i landskapet, bland annat från havet.
Tersband. För att beskriva hur ljudets frekvensinnehåll ser ut brukar man använda sig av spektra d.v.s. ljudtrycksnivå uppmätt eller beräknat per frekvensband. Tensband har en konstant relativ bandbredd.
Ljud och buller i samhället
I rapporten Studie av kontrollprogram av buller vid vindkraft (2017) av Karl Bolin och Martin Almgren framgår att klagomål på buller har gjorts i hälften av de studerade vindkraftsparkerna från närboende vid någon tidpunkt. I så gott som samtliga fall har ljudvillkoren uppfyllts vid ljudmätningar. I flera av fallen har klagomålen upphört efter något år. Tre av vindkraftparkerna hade betydligt fler klagomål än övriga.
Det har konstaterats i tidigare forskning att vid ljudnivån 35-40 dBA upplever 12 % av de närboende sig störda av buller och ungefär 6 % som mycket störda. De högre vindkraftverk som installerats de senaste åren, 150 till 250 m höga, bullrar hela dygnet jämfört med de lägre vindkraftverken som var tystare på kvällar och nätter.
Riktvärden för ljud
Vilka riktvärden finns för ljud?
Folkhälsomyndigheten har riktvärden för buller inomhus. För ljudkällor som alstras från en källa utomhus som vindkraft, hänvisar Folkhälsomyndigheten till Naturvårdsverkets riktlinjer i första hand då det är osannolikt att deras riktvärden överskrids om Naturvårdsverkets riktvärden följs.
Naturvårdsverket anger att riktvärdet för vindkraft är 40 dBA ekvivalent ljudnivå vid referensförhållanden och det gäller utomhus. I miljöer där bakgrundsljudet är särskilt lågt bör ljudnivån inte överstiga 35 dBA. Kontroll av ljud från vindkraftverk ska numera ske vid den vindhastighet där vindkraftverket alstrar högst ljudnivåer, vilket kan vara vid lägre vindhastighet än referensförhållandena med 8 m/s på 10 m höjd vid markråhetslängden 5 cm, vilket används i beräkningsmodeller för specifika vindprofiler och navhöjder.
Kartan visar beräknade ljudnivåer på olika avstånd från en vindkraftspark. Närmaste bostad ligger strax utanför 40 dBA gränsen.
Aj, aj, aj!
Nu visar det sig i ljudberäkningen att ett hus ligger precis innanför 40 dBA gränsen, Nils-Erik blir rasande!
Hur kunde han ha missat detta!
Åtgärder mot höga ljudnivåer
Lugn Nils-Erik, det finns något att göra!
Planeringsstadiet
Förändra placeringen av ljudkällorna dvs vindkraftverken genom att
- flytta på dem
- ta bort några
- välja andra verk
- justera inställningar av verken som ger lägre ljud (och mindre effekt).
Driftstadiet
- Teknisk utrustning finns för att minska ljudstörningar vid vissa tider och vissa vindriktningar.
- Justera inställningar av verken som ger lägre ljud (och mindre effekt).
Video: Åtgärder för minskat buller, kumulativa effekter och boxmodellen
Från Vindkraftskurs webbinarium om ljud och bulller, med Lisa Johansson från Naturvårdsverket, 2022.
Handläggarens perspektiv
När du som handläggare fått in ansökan/anmälan så kommer du behöva ta ställning till följande frågor om buller.
Rätt underlag?
1. Är bullerberäkningarna korrekt utförda med hänsyn till använd beräkningsmodell, typ av verk, effekt, markdämpning och terrängförhållanden?
Inom riktvärdet för buller?
2. Finns närliggande bostadsbebyggelse som utsätts för buller på 40 dBA eller mer?
Ska riktvärdet vara 35 dBA eller 40 dBA?
3. Finns känsliga natur- eller rekreationsområden som kan påverkas av buller från vindkraftverket?
Ska riktvärdet vara 35 dBA eller 40 dBA?
4. Avger vindkraftverken rena toner?
"Jag undrar vilka faktorer som är de viktigaste för människors upplevelse av ljud från vindkraftverk?
Är det deras syn på vindkraft, verkens synlighet eller kanske medias bild av vindkraft?"
Skuggor och hinderbelysning
Att bo nära en vindpark
Påverkan på närboende kan också handla om skuggor och hinderbelysning. För att ta reda på detta görs beräkningar för att se var de känsliga områdena finns.
Nils-Erik ser att en by ligger precis i gränsområdet för skuggstörningar, men beräkningar visar att detta inträffar fem timmar om året.
Om vindkraftverken är placerade mellan solens bana på himlen och där personer vistas kan roterande skuggor uppträda. Dessa kan ge en stroboskopliknande effekt när de passerar ett fönster eller en husvägg. Det är känt sedan tidigare att blinkande ljus t.ex. vid bilkörning i en solbelyst allé eller flygning med helikopter kan orsaka fysiologiska reaktioner. Skuggorna från vindkraftverken skapar inga farliga skuggor men de kan störa.
Skuggeffekten är som störst nära vindkraftverket och avtar i styrka och skärpa med avstånd från verket. Det bästa sättet att undvika problem med skuggor för närboende är att placera verken i lämpligt väderstreck (norr om) och på tillräckligt avstånd från bostäder.
Praxis för tillstånd och anmälan har utformats så att den teoretiska skuggtiden inte får överstiga 30 timmar per år och därmed får den faktiska skuggtiden inte överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Det finns dataprogram som gör skuggtidsberäkningar. Dessa används till att visa att praxis inte överskrids.
I vindkraftens barndom förekom det att nya vindkraftsblad kunde kasta solkatter i omgivningarna genom reflexer i bladytan. Numera får bladytan redan från början en matt struktur, vilket gör att detta problem inte längre förekommer.
Skuggor tunnas ut med avståndet. Därför brukar man inte beräkna skuggor på avstånd mer än 2 km från verket.
