Tillbaka till: Vindkraftskurs
Lärandemål
Genom att ta del av detta moment ska du få kunskap om
- planeringsförutsättningar för fysisk planering på land och till havs
Fysisk planering
Det finns mycket goda förutsättningar för vindkraft i Sverige. Men vindkraftsanläggningar kräver stor yta och har påverkan på landskapet, människors livsmiljö och andra intressen.
En omsorgsfull fysisk planering har därför stor betydelse för att vindkraftsutbyggnaden ska bli resurseffektiv.
Den nationella planeringsramen för vindkraft
År 2009 tog riksdagen beslut om en planeringsram till år 2020 om 30 TWh årlig produktion av vindel, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. I den nationella vindkraftsstrategin år 2021 föreslås en ny planeringsram på 80 TWh på land och 20 TWh till havs.
I februari 2022 pekade den svenska regeringen ut områden som möjliggör havsbaserad vindkraft på 20-30 TWh årligen. Regeringens intentioner är att samtidigt ta ytterligare steg för att möjliggöra en total elproduktion från havet som motsvarar 120 TWh, det vill säga nästan lika mycket el som hela Sverige använder på ett år idag.
Planeringsramen markerar behovet av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vindbruk.
En planeringsram ger signaler om hur mycket vindkraft som ska kunna hanteras i den fysiska planeringen i län och kommunerna. Planeringen sker genom att lämpliga områden för vindkraft identifieras och dessa fastläggs i de kommunala översiktsplanerna.
Utbyggnadsmål inom elcertifikatsystemet
Det politiska målet att förnybara energikällor i Sverige och Norge efter 2012 ska bidra med att öka elproduktionen med 28,4 TWh till 2020 uppnåddes 2019.
Elcertifikatssystemet är förlängt och utökat med 18 TWh.
Beslut om stopp för att ansluta till elcertifikatsystemet har bestämts till 31 december 2021 för både Norge och Sverige. Systemet kommer att avslutas 2035.
Färdplan för vindkraft
Rätt plats för vindkraften
Energipolitiska mål för vindkraft
Nationell strategi för vindkraft
Riksintressen för vindbruk
Riksintressen för vindbruk visar geografiska områden som har särskilt goda vindförutsättningar (7,2 m/s eller högre vindhastighet vid 100 m), sett ur ett nationellt perspektiv. Om ett område innehåller flera motstridiga intressen ska intresset som hushåller bäst med mark- och vattenresurser ur ett hållbarhetsperspektiv ges företräde förutom för försvarsintressen som alltid har företräde.
Idag finns 313 riksintresseområden för vindbruk, varav 284 områden på land och 29 till havs.
Vindlov har mer information om riksintressen för vindbruk.
Riksintresse för vindbruk
| - på land | 284 |
| - till havs | 29 |
| - på land | 3802 km2 |
| - till havs | 4085 km2 |
| % av Sveriges yta | 1,5% |
| - på land | 17,4-26,1 GW |
| - till havs | 15,1-18,9 GW |
| - på land | 49-86 TWh |
| - till havs | 45-64 TWh |
Kommunala översiktsplaneringen
Alla Sveriges kommuner ska ha en aktuell översiktsplan som beskriver intentionerna för all mark- och vattenanvändning inom kommunens territoriella gränser. I den ska hänsyn tas till både kommunala och nationella värden. Vad gäller riksintresse för vindkraft ska kommunen avväga och redovisa dessa i relation till andra intressen såväl som till andra riksintressen.
I arbetet med en översiktsplan kan kommunerna identifiera och fastställa var det finns lämpliga områden för vindkraftsetablering. Därmed har de kommunala översiktsplanerna en viktig vägledande roll för vindkraftsutbyggnaden. Vid beslut om ändrad mark- och vattenanvändning är översiktsplanen vägledande.
Mer om översiktsplanering på Vindlov
Mer om översiktsplanering på Boverket
Fysisk planering till havs
Nya havsplaner
Den 10 februari 2022 beslutade regeringen om havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Havsplanerna visar på ett övergripande plan vad som är lämplig användning av dessa områden och de fungerar därmed som vägledning för kommande beslut, inklusive tillstånd att bygga vindkraft till havs.
Dessa utpekade områden ska möjliggöra havsbaserad vindkraft på 20-30 TWh årligen. Samtidigt ska ytterligare steg tas för att möjliggöra en total elproduktion från havet som motsvarar 120 TWh per år.
Senast i mars 2023 respektive 2024 ska Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Sjöfartsverket lämna rapporter till regeringen där lämpliga områden utpekas för fortsatt utbyggnad.
Den tidigare svenska regeringen har arbetat för att förbereda och underlätta utbyggnad av havsbaserad vindkraft genom förslaget om minskade kostnader för elnätsanslutning. Enligt Tidöavtalet hösten 2022 kommer den nuvarande regeringen dra tillbaka detta förslag. Mer information om elnätsanslutning till havsbaserad vindkraft går att läsa på Svenska kraftnäts hemsida.
Havsplaner 2022
Svenska kraftnät
Regeringsuppdrag om förslag till havsbaserad vindkraft
Utmaningar med ökad vindkraftsutbyggnad
- Utrymme
Det krävs nya områden med bra vindförhållanden som kan tas i anspråk. - Tillståndsprövningar
Nyetableringar av enskilda vindkraftverk (över 20 m) och vindparker behöver tillstånd. - Infrastruktur
För utbyggnad behövs transportvägar och samhällsservice som mat, logi, vård, skolor och kommunikation. - Utbyggnad av kraftnät och nätanslutning
Kraftnätet och nätanslutningar behöver byggas ut och anpassas i samma takt som ökad vindkraftutbyggnad. Nya lösningar för att hantera systemutmaningar behöver implementeras. - Ekonomiska resurser
Utbyggnad behöver finansiering och investerare. - Samhällsacceptans
För att förverkliga utbyggnad behöver det finnas acceptans och lokal förankring där vindkraftverken ska byggas. - Kompetens
Ökat behov för kompetensutveckling, forskning, utbildning och kunskapsspridning på de olika områden som berörs av vindkraftutbyggnaden. - Underhåll
För optimal drift av vindkraftverk behövs tillsyn och underhåll, vilket även ökar efterfrågan på vindkrafttekniker. - Begränsad livslängd
Vindkraftverk som etableras idag kommer generationsskiftas minst en gång innan 2045. Förnyelse medför nya kostnader och vid generationsskifte krävs även ny tillståndsprövning om hela vindkraftverk ska bytas ut eller få högre torn och större rotorblad.