Etablerandet av vindkraft genererar arbetstillfällen i planerings-, produktions-, bygg- och driftfaserna. De flesta arbetstillfällen finns i produktionen av vindkraftverken. I Sverige tillverkas delar till vindkraftverk som t.ex. kullager, men det finns ingen tillverkare som säljer hela vindkraftverk men det finns en stor andel svensk arbetskraft inom planerings-, bygg- och driftfaserna för vindkraft. Svenska studier visar på två till tre regionala årsarbeten per vindkraftverk i anläggningsfasen och 0,3 till 0,5 arbeten per verk och år i driftsfasen under 20 till 25 år.

Förutom direkta jobb ger vindkraft upphov till indirekta sysselsättningseffekter. Dessa finns bland annat i besöks- och turistnäringen, i handel och i offentlig service. Utöver de regionala ekonomiska effekter som vindkraft medför, följer också en lång rad sociala konsekvenser kopplade till identitet, trygghet och framtidstro - en effekt av att ha arbete i stället för arbetslöshet.

Socioekonomiska konsekvenser av vindkraftsetablering (SLU 2016)

När fler arbetar ökar också skatteintäkterna för de kommuner där de bor. Med en genomsnittslön på 25 000 kronor i månaden och en skattesats på 34 procent, ger varje arbete ca 100 000 kronor i tillskott till den kommunala ekonomin.

I de tre vindkraftparkerna Glötessvålen, Mörttjärnberget och Skogsberget som har mellan 30 till 37 vindkraftverk vardera har de regionala skatteintäkterna i anläggningsfasen uppgått till mellan 10 och 19 miljoner kronor och årligen i driftsfasen mellan 0,8 och 1,5 miljoner kronor.

I budgetpropositionen 2025 föreslås det att fastighetsskatten från vindkraftsanläggningarna ska gå till kommunen.

Källa: Socioekonomiska konsekvenser av vindkraftsetablering (2016).

Markägarna vid en vindkraftpark har avtal med ägarna av vindkraftsparken vilket ger dem ett arrende som ligger mellan 2 och 5 procent av vindkraftsparkens bruttointäkter.

Ett lokalt ägande av vindkraft främjar den lokala ekonomin eftersom avkastningen kan återinvesteras där. Kostnaden för ett vindkraftverk ligger ofta på 30 till 40 miljoner kronor vilket gör att det finns få lokala investerare som kan ta hela kostnaden. Det finns olika lösningar där privatpersoner kan köpa andelar i vindkraftverk. I dagsläget är lokalt ägande ovanligt och blir mindre vanligt i takt med att projekten blir större. I Danmark däremot är det lagstadgat att 20 procent av ägandet i en ny vindkraftspark ska erbjudas till lokalsamhället, och det ses där som en nyckel till det lokala stödet för vindkraft.

Vindkraftsetablering påverkar även andra lokala näringar som nyttjar marken eller landskapet. Hur vindkraften interagerar med olika typer av näringar förklaras nedan.

Besöksnäring och turism
Många röster har höjts om att turismen ska påverkas negativt av vindkraftsutbyggnad, men det beror på platsen och andra faktorer om besöksnäringen påverkas positivt eller negativt.

Forskning visar:

• Visuell påverkan är störst men även ljud kan störa. Landskapsbilden kan vara mer känslig i vissa områden än andra t.ex. runt Siljan i Dalarna än på Gotland. Lämpliga områden är jordbruks-, industriella och skogsbruksområden. Mindre lämpliga områden har kulturarv, skyddad natur, rekreationsområden och pittoreska landskap.
• Storlek och antal vindkraftsverk påverkar där fler och högre upplevs som mer störande. Hinderbelysningen kan också uppfattas som störande.
• Vindkraftsparker är populära utflyktsmål som något nytt och framåtsträvande.
• Landbaserade vindkraftsparker upplevs mer störande än havsbaserade.
• Det finns större acceptans för befintliga vindkraftsparker än planerade parker.
• Överhuvudtaget har vindkraftsparker i befintliga studier endast haft en marginell effekt på turismen såsom på Gotland.
• Hotell och restauranger får ett uppsving vid anläggning och drift av vindkraftsparker.
• Varje plats är unik och måste bedömas med de speciella förutsättningarna som finns på platsen.

Lantbruk och skogsbruk
Lant- och skogsbrukare får markarrende om vindkraft byggs på deras mark. Markarrendet uppgår ofta till 2 – 5 % av vindkraftsparkens bruttointäkter vilket kan uppgå till 100 000 – 150 000 kr (siffror från 2022) eller mer per vindkraftverk och år. Markägare kan också investera i egna vindkraftverk som ytterligare en verksamhet i sitt företagande.

Rennäringen
Vindkraftsparker kan påverka rennäringen genom förändrade rörelsemönster för renarna och merarbete som kan vara kostsamt för renägarna. Speciellt under anläggningstiden och vid ökad mänsklig aktivitet undviker renarna vindkraftsparken. I dialog med samerna kan de negativa konsekvenserna minimeras. Mer om rennäringen i Modul 3 – Motstående intressen.

Fiskerinäring
Vid anläggningsfasen av havsbaserad vindkraft påverkas fisk av undervattensljud och spridning av sediment till följd av byggandet av fundament. Vissa fiskemetoder som trålning kan inte användas i vindkraftsparker på grund av säkerhetsskäl. Avsaknaden av trålning samt att vindkraftverkens fundament kan fungera som artificiella rev, kan bidra till ett ökat fiskbestånd i vindkraftsparken.

I kapitlet om ”Närboende” såg vi hur vindkraftutbyggnad innebär förändringar och ibland störningar i närområdet i form av ändrad landskapsbild, hinderbelysning och ljud. Dessa förändringar kan påverka priserna på fastigheter negativt beroende på avstånd till vindkraftverken. I videoklippen nedan förklarar Hans Westlund från KTH, som tillsammans med Mats Wilhelmsson gjort två studier på vindkraftens påverkan på fastighetspriser i Sverige, vad forskningen på området visar.

Videolippet är hämtat från Vindkraftskurs Webbinarium om påverkan på fastighetspriser och lönsamhet vid vindkraftsprojekt (2025-06-13)

Westlund & Wilhelmsson (2021)

Westerlund & Wilhelmsson (2025)

I dagsläget finns det inget lagstadgat regelverk för hur lokalsamhällen ska ersättas vid vindkraftsutbyggnation utan det är upp till projektörerna att hitta en egen kompensationsmodell. I Idébanken i Modul 4 finns exempel på hur tidigare vindkraftsprojekt jobbat med kompensation och lokal nytta. I klippet nedan listar Hans Westerlund förslag på olika typer av kompensation för närboende främst med hänsyn till hur fastighetspriser påverkas.

Videoklippet är hämtat från Vindkraftskurs Webbinarium om påverkan på fastighetspriser och lönsamhet vid vindkraftsprojekt (2025-06-13)

Olika typer av kompensation för närboende

2023 publicerade regeringen en utredning om kompensation kallat ”Incitamentsutredningen” eller ”Värdet av Vinden”. Förslagen prövas i dagsläget men inget av dem är än lagstadgat.

Värdet av vinden - Regeringen.se

Närboendeersättning

Närboendeersättning är ett av förslagen som togs fram i utredningen ”Värdet av Vinden”. Det är ett sätt att ekonomiskt kompensera för eventuell sänkning av fastighetspriset för dem som bor nära och ersättningen beror på avståndet till verken. I klippet nedan förklarar Henrik Westander förslaget mer ingående.

Videoklippet är hämtat från Vindkraftskurs Webbinarium om incitament och acceptans för vindkraft (2024-10-04)

Vad närboendeersättning innebär

Inlösen av fastighet

I utredningen ”Värdet av vinden” föreslås att ägare av intilliggande fastighet ska ha rätt att lösa in sin fastighet till det värde som fastigheten haft om vindkraftparken inte uppförts. Henrik Westander går igenom vad förslaget innebär i klippet nedan som är hämtat från Vindkraftskurs Webbinarium om incitament och acceptans för vindkraft (2024-10-04).

Vad förslaget innehåller

Bygdemedel

Bygdemedel fungerar som en fond i vilken vindkraftsägare placerar en liten andel (0,2–0,5 procent) av bruttointäkten. Dessa ekonomiska medel förvaltas ofta av en lokal förening och används till att finansiera lokala intressen som kan vara allt från vägbyggen, fibernät eller andra samhällsfunktioner till projekt som ska öka den lokala tillväxten.

I klippet nedan redogör Henrik Westander för hur incitamentutredningen föreslog att bygdemedel ska regleras.

Förslag om hur bygdemedel ska regleras

Incitament för kommuner

2023 färdigställdes en utredning om incitament kring etablering av vindkraftparker kallat ”Värdet av vinden”. Utredningen föreslog en möjlighet att kommunen skulle få ta del av fastighetsskatten. I budgetpropositionen 2025 avsatte regeringen medel till vindkraftsetableringar motsvarande fastighetsskatten. Förslaget förklaras i klippet ovan av Henrik Westander.

Videoklipp från Vindkraftskurs Webbinarium om incitament och acceptans för vindkraft (2024-10-04)

Hur kommer fastighetsskatten att fungera?