Metodkatalog för fågelinventering

Haas, Ottval och Green har på uppdrag av Vattenfall sammanställt en metodkatalog för fågelinventering, utgiven 2015. Metodkatalogen är tänkt att användas vid fågelinventeringar som en förstudie i ett underlag till MKB och vid kontrollprogram.

Metodkatalogen är ett bra underlag vid diskussioner om hur inventeringar och kontrollprogram ska läggas upp. Den kan också ge vägledning vid bedömning om inventeringar ger ett bra underlag till MKB.

Vindvals syntesrapport 6740 från år 2017, ”Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss”, innehåller uppdaterade riktlinjer för inventering samt kontroll- och uppföljningsprogram för både fåglar och fladdermöss.

Metodkatalog för fågelinventering

Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss (2017)

Vad behövs i inventeringen?

En inventering för att beskriva fågel- och fladdermus måste göras under minst en säsong. Säsongen bör innefatta häckningsperioden och eventuella flyttperioder för de aktuella fågelarterna. Ett års fältstudier är ofta tillräckligt om man genomför inventeringen vid rätt tidpunkt och under gynnsamma väderförhållanden.

I Metodkatalogen (se knappen Metodkatalog för inventering) och i Vindvals rapport 6740 finns beskrivningar och rekommendationer för utformning av fågelinventeringar.

Inventeringen ska ta upp antalet häckande fåglar, liksom rastande och flyttande fågel. Många gånger har förekomsten av kungsörn och havsörn varit en viktig uppgift men samtliga listade rovfåglars förekomst ska vara redovisade. Inventeringarna kan behöva behandlas med sekretess för att skydda fåglarna, därför lämnas ofta en inventeringsrapport in separat till länsstyrelsen. Övriga häckande skyddade fågelarter inom eller i nära anslutning till ett planerat vindkraftsprojekt bör också finnas med i inventeringen.

För fladdermöss bör inventeringen göras under yngelkolonitiden dvs under juni och juli och ibland behöver den kompletteras av undersökningar även under sensommaren och hösten. Enligt Vindval 6740 är större brunfladdermus, gråskimlig fladdermus och nordfladdermus (i norr) i störst behov av hänsyn, men även dvärg-, syd- och trollpipistrell samt mindre brunfladdermus och sydfladdermus räknas som högriskarter.

Tidsperiod

Hur lång tid behövs för en fågelinventering?

Ett års fältstudier är ofta tillräckligt om man genomför inventeringen vid rätt tidpunkt och under gynnsamma väderförhållanden.

Behövs kontrollprogram?

Syftet med kontrollprogram är att samla information om påverkan som kan användas vid framtida etableringar. I metodkatalogen (se knappen Metodkatalog för inventering) finns beskrivningar och rekommendationer för utformning av kontrollprogram för fåglar.

Enligt fågelforskaren Martin Green vid Lunds universitet behövs kontrollprogram för fåglar när

• vindkraftparken har många vindkraftverk som tar ett helt landskap i anspråk (flera kvadratkilometer/mil)
• det berör fåglar där det finns begränsad kunskap hur de påverkas t.ex. nattskärra
• vindkraftparken ligger i anslutning till fågelrika områden eller områden med större antal stora rovfåglar som vistas regelbundet i området.

I övriga fall är det en bedömningsfråga för den aktuella platsen om ett kontrollprogram behövs eller inte.

Kontrollprogram för fladdermöss kan, enligt fladdermusforskaren Jens Rydell, Lunds universitet, ge väsentlig information om hur man kan reglera vindkraftverken för att undvika att skada fladdermöss. Enligt Vindvals rapport 6740 bedöms kontrollprogram vara speciellt viktiga för vindkraftsprojekt i norra Sverige och projekt till havs, samt för att undersöka om stoppreglering behövs då förundersökningar visat förekomst av större brunfladdermus, gråskimlig fladdermus eller sydfladdermus.

Utformning

Hur ska man utforma ett kontrollprogram? 

En standardiserad metodik bör användas inom kontrollprogrammen (se Metodkatalog eller Vindvals rapport 6740).

För att undersöka effekter på fågelfaunan i stort rekommenderas en kombinerad punkt- och linjeinventering i kombination med data från Svensk Fågeltaxering.

För kontrollprogram för fladdermöss rekommenderas dels standardiserade eftersöksmodeller, dels aktivitetsmätningar på marknivå eller i rotorhöjd.

Svensk fågeltaxering

Tidsperiod

Hur lång tid ska kontrollprogrammet gå?

a) För kortsiktiga effekter är det lämpligt med 2 år före och 2 år efter vindkraftetablering.

b) Eventuella effekter på långlivade fåglar som rovfåglar, vadare, lommar och ugglor kan i vissa fall inte upptäckas på 2 år vilket kan motivera en längre tidsperiod till exempelvis upp mot 10 år.

c) För uppföljning av långtidseffekter är det lämpligt att återkomma med glesa intervall, ett år i perioden 3-5 år och ett år i perioden 8-10 år efter en vindkraftsetablering.

Handläggarens bedömning av ansökan

Det kan vara svårt att väga mellan olika intressen. Genom att studera domar i Miljööverdomstolen eller numera Mark- och miljööverdomstolen, framträder några punkter som betydelsefulla att ta hänsyn till för fåglar och fladdermöss:

• Uppgifter i ansökan om artskyddade fåglar inom projekteringsområdet ska motsvara det som krävs för att artskyddsförordningen ska vara uppfylld.
• Platsen kan vara otillåten för vindkraftverk om det visar sig att artskyddade fåglar (häckande, födosökande eller som annars uppehåller sig på platsen) som enligt Vindvals rapport 6467 är känsliga för vindkraftverk och de eller deras livsmiljöer kan skadas.
• En helhetsbedömning av vindkraftsparkens påverkan på området som fågellokal kan också leda till att platsen är otillåten eller till ett konstaterande att arten inte finns på platsen eller inte påverkas, och därmed kan samexistera med vindkraftsanläggningen.
• Förbiflygning av örn eller fladdermöss är inte tillräckliga för att avslå en ansökan.
• I områden som är naturliga biotoper för fladdermöss måste det finnas underlag så man kan bedöma påverkan på dessa.
• Krav kan ställas på avstängning av vindkraftverken sommartid vid låga vindhastigheter för att skydda fladdermöss.

Du kan läsa mer om rättsfall om fåglar på Vindlov.

Hur undviker man skador på fåglar?

Före etablering

• Genom att bygga vindkraftparker där påverkan inte medför hot mot en fågelarts population.

Efter etablering

• Avskräcka fåglarna att komma nära vindkraftverken. Flera försök pågår med olika tekniska lösningar för att åstadkomma detta.
• Kompensationsåtgärder. Skapa bättre villkor på andra platser för samma fågelarter som påverkas  t.ex. genom att isolera elledningar.

Hur undviker man skador på fladdermöss?

Före etablering

• Genom att bygga vindkraftparker där påverkan inte medför hot mot en fladdermuspopulation.
• Genom att göra bra fladdermusinventeringar och kartlägga deras beteenden och låta kunskapen styra var en etablering fungerar bra.

Efter etablering

• Använd stoppreglering, s.k. Bat Mode, som kan stänga av vindkraftverken när det är stor risk för att fladdermöss ska skadas - framförallt vid varmt väder och låg vind mellan juli och september eller enligt inventering och kontrollprogram. Stoppregleringen gäller i första hand större brun- och gråskimlig fladdermus och i norr även nordfladdermus.